Ordlista

sv Hos läkaren   »   bg При лекаря

57 [femtiosju]

Hos läkaren

Hos läkaren

57 [петдесет и седем]

57 [petdeset i sedem]

При лекаря

[Pri lekarya]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag har en läkartid. А- им-м-----п-и л-----. А_ и___ ч__ п__ л______ А- и-а- ч-с п-и л-к-р-. ----------------------- Аз имам час при лекаря. 0
Az--ma--c--s pr------r--. A_ i___ c___ p__ l_______ A- i-a- c-a- p-i l-k-r-a- ------------------------- Az imam chas pri lekarya.
Jag har en läkartid klockan tio. Им-- ----за-1-. И___ ч__ з_ 1__ И-а- ч-с з- 1-. --------------- Имам час за 10. 0
I--- ---s ---1-. I___ c___ z_ 1__ I-a- c-a- z- 1-. ---------------- Imam chas za 10.
Hur var namnet? К-к с--каз-а--? К__ с_ к_______ К-к с- к-з-а-е- --------------- Как се казвате? 0
K---s--k-zvate? K__ s_ k_______ K-k s- k-z-a-e- --------------- Kak se kazvate?
Var så god och ta plats i väntrummet. М-л----е--ет- в----ал-я--. М____ с______ в ч_________ М-л-, с-д-е-е в ч-к-л-я-а- -------------------------- Моля, седнете в чакалнята. 0
Mo-y-- --d-e-e v-chakalny-ta. M_____ s______ v c___________ M-l-a- s-d-e-e v c-a-a-n-a-a- ----------------------------- Molya, sednete v chakalnyata.
Doktorn kommer snart. Л---р-т-ще---йде ведна-а. Л______ щ_ д____ в_______ Л-к-р-т щ- д-й-е в-д-а-а- ------------------------- Лекарят ще дойде веднага. 0
Lek----- ------d---- v---a--. L_______ s____ d____ v_______ L-k-r-a- s-c-e d-y-e v-d-a-a- ----------------------------- Lekaryat shche doyde vednaga.
Var är ni försäkrad? К--е---е застра--ва----за-т-ахо-ан-? К___ с__ з__________ / з____________ К-д- с-е з-с-р-х-в-н / з-с-р-х-в-н-? ------------------------------------ Къде сте застрахован / застрахована? 0
Ky-e--t---a-t---ho-a- /-----ra-ho--n-? K___ s__ z___________ / z_____________ K-d- s-e z-s-r-k-o-a- / z-s-r-k-o-a-a- -------------------------------------- Kyde ste zastrakhovan / zastrakhovana?
Vad kan jag göra för er? Как-- ----------пр--я за---с? К____ м___ д_ н______ з_ В___ К-к-о м-г- д- н-п-а-я з- В-с- ----------------------------- Какво мога да направя за Вас? 0
K---o--o-a-da-n---av-a------s? K____ m___ d_ n_______ z_ V___ K-k-o m-g- d- n-p-a-y- z- V-s- ------------------------------ Kakvo moga da napravya za Vas?
Har ni smärtor? И---е ли -ол--? И____ л_ б_____ И-а-е л- б-л-и- --------------- Имате ли болки? 0
I-ate--- --l--? I____ l_ b_____ I-a-e l- b-l-i- --------------- Imate li bolki?
Var gör det ont? К-д- Ви б---? К___ В_ б____ К-д- В- б-л-? ------------- Къде Ви боли? 0
Kyd- V- bo--? K___ V_ b____ K-d- V- b-l-? ------------- Kyde Vi boli?
Jag har alltid ont i ryggen. По-т-я-----е-боли-г-р-ъ-. П________ м_ б___ г______ П-с-о-н-о м- б-л- г-р-ъ-. ------------------------- Постоянно ме боли гърбът. 0
P---o----o-m- --li ----y-. P_________ m_ b___ g______ P-s-o-a-n- m- b-l- g-r-y-. -------------------------- Postoyanno me boli gyrbyt.
Jag har ofta huvudvärk. Чес-о им-- гл--об-лие. Ч____ и___ г__________ Ч-с-о и-а- г-а-о-о-и-. ---------------------- Често имам главоболие. 0
C-e-to --am -l-vo-o-i-. C_____ i___ g__________ C-e-t- i-a- g-a-o-o-i-. ----------------------- Chesto imam glavobolie.
Jag har ont i magen ibland. По-я-о-а -е -о---ко-е-ът. П_______ м_ б___ к_______ П-н-к-г- м- б-л- к-р-м-т- ------------------------- Понякога ме боли коремът. 0
Ponyak-g- me-b--i k---my-. P________ m_ b___ k_______ P-n-a-o-a m- b-l- k-r-m-t- -------------------------- Ponyakoga me boli koremyt.
Ta av er på överkroppen, tack! С---ече-е ----- --ъ--а,--ол-! С________ с_ д_ к______ м____ С-б-е-е-е с- д- к-ъ-т-, м-л-! ----------------------------- Съблечете се до кръста, моля! 0
S-b---het--s- -----y--a- -o-ya! S_________ s_ d_ k______ m_____ S-b-e-h-t- s- d- k-y-t-, m-l-a- ------------------------------- Syblechete se do krysta, molya!
Var snäll och lägg er på britsen! Л--не------к--е------ --ля! Л______ н_ к_________ м____ Л-г-е-е н- к-ш-т-а-а- м-л-! --------------------------- Легнете на кушетката, моля! 0
Legn-te n---u--e-k-ta- -ol-a! L______ n_ k__________ m_____ L-g-e-e n- k-s-e-k-t-, m-l-a- ----------------------------- Legnete na kushetkata, molya!
Blodtrycket är normalt. Кръ------на-я-а-е --н---ал--. К_______ н_______ е н________ К-ъ-н-т- н-л-г-н- е н-р-а-н-. ----------------------------- Кръвното налягане е нормално. 0
Kryvn-to --ly-gan- -- -----l-o. K_______ n________ y_ n________ K-y-n-t- n-l-a-a-e y- n-r-a-n-. ------------------------------- Kryvnoto nalyagane ye normalno.
Jag ger er en spruta. Щ--Ви на-р-вя -н-е-ц-я. Щ_ В_ н______ и________ Щ- В- н-п-а-я и-ж-к-и-. ----------------------- Ще Ви направя инжекция. 0
Shc-e-Vi--apravy- i-z--ktsi-a. S____ V_ n_______ i___________ S-c-e V- n-p-a-y- i-z-e-t-i-a- ------------------------------ Shche Vi napravya inzhektsiya.
Jag ger er tabletter. Ще В----- таб----и. Щ_ В_ д__ т________ Щ- В- д-м т-б-е-к-. ------------------- Ще Ви дам таблетки. 0
S-c-- V- --- -----tk-. S____ V_ d__ t________ S-c-e V- d-m t-b-e-k-. ---------------------- Shche Vi dam tabletki.
Jag ger er ett recept för apoteket. Ще В- --пиш- реце-т-. Щ_ В_ н_____ р_______ Щ- В- н-п-ш- р-ц-п-а- --------------------- Ще Ви напиша рецепта. 0
Shc-e V- --pi-h--r--sep-a. S____ V_ n______ r________ S-c-e V- n-p-s-a r-t-e-t-. -------------------------- Shche Vi napisha retsepta.

Långa ord, korta ord

Ett ords längd beror på dess informativa innehåll. Detta har visats i en amerikansk studie. Forskare utvärderade ord från tio europeiska språk. Detta uppnåddes med hjälp av en dator. Datorn analyserade olika ord med ett program. Under processen använde den en formel för att beräkna det informativa innehållet. Resultaten var tydliga. Ju kortare ett ord är, desto mindre information förmedlar det. Intressant nog, använder vi korta ord oftare än långa ord. Anledningen till detta skulle kunna ligga i talets effektivitet. När vi talar, koncentrerar vi oss på det viktigaste. Därför får ord utan mycket information inte vara alltför långa. Detta garanterar att vi inte lägger för mycket tid på oviktiga saker. Korrelationen mellan längd och innehåll har ytterligare en fördel. Den ser till att det informativa innehållet alltid är detsamma. Det vill säga, vi använder alltid samma mängd ord under en viss tidsperiod. Till exempel kan vi använda ett fåtal långa ord. Men vi kan också använda många korta ord. Det spelar ingen roll vad vi bestämmer: Det informativa innehållet förblir detsamma. Som ett resultat därav, har vårt tal en konsistent rytm. Det gör det lättare för de som lyssnar att följa med. Om mängden information alltid varierade, skulle det vara svårt. Våra lyssnare skulle inte kunna anpassa sig till vårt tal. Förståelsen skulle därmed bli svår. Den som vill ha bäst chans att bli förstådd bör använda korta ord. Eftersom korta ord är lättare att förstå än långa. Därför gäller principen: Håll det kort och enkelt! Kort sagt: KYSS!