Ordlista

sv Personer   »   hi व्यक्ति

1 [ett]

Personer

Personer

१ [एक]

1 [ek]

व्यक्ति

[vyakti]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
jag मैं मैं म-ं --- मैं 0
m-in m___ m-i- ---- main
jag och du मै---र त-म मैं औ_ तु_ म-ं औ- त-म ---------- मैं और तुम 0
ma-n a-r -um m___ a__ t__ m-i- a-r t-m ------------ main aur tum
vi två ह- --नों ह_ दो_ ह- द-न-ं -------- हम दोनों 0
ha--d--on h__ d____ h-m d-n-n --------- ham donon
han -ह व_ व- -- वह 0
v-h v__ v-h --- vah
han och hon व--और -ह व_ औ_ व_ व- औ- व- -------- वह और वह 0
va---ur vah v__ a__ v__ v-h a-r v-h ----------- vah aur vah
de båda व--दो-ों वे दो_ व- द-न-ं -------- वे दोनों 0
ve--onon v_ d____ v- d-n-n -------- ve donon
mannen प-र-ष पु__ प-र-ष ----- पुरुष 0
p----h p_____ p-r-s- ------ purush
kvinnan स्त्-ी स्__ स-त-र- ------ स्त्री 0
s-ree s____ s-r-e ----- stree
barnet ब---ा ब__ ब-्-ा ----- बच्चा 0
ba---ha b______ b-c-c-a ------- bachcha
en familj पर---र प___ प-ि-ा- ------ परिवार 0
parivaar p_______ p-r-v-a- -------- parivaar
min familj म----पर-व-र मे_ प___ म-र- प-ि-ा- ----------- मेरा परिवार 0
mera--ari-a-r m___ p_______ m-r- p-r-v-a- ------------- mera parivaar
Min familj är här. मे-- पर-व-र य--- -ै मे_ प___ य_ है म-र- प-ि-ा- य-ा- ह- ------------------- मेरा परिवार यहाँ है 0
m--- pa-i-a-- yaha-n --i m___ p_______ y_____ h__ m-r- p-r-v-a- y-h-a- h-i ------------------------ mera parivaar yahaan hai
Jag är här. म-- यह-ँ-हूँ मैं य_ हूँ म-ं य-ा- ह-ँ ------------ मैं यहाँ हूँ 0
m--n y--aa- -oon m___ y_____ h___ m-i- y-h-a- h-o- ---------------- main yahaan hoon
Du är här. तुम--हाँ--ो तु_ य_ हो त-म य-ा- ह- ----------- तुम यहाँ हो 0
tu- ya-aa--ho t__ y_____ h_ t-m y-h-a- h- ------------- tum yahaan ho
Han är här och hon är här. व--य-----ै और-वह-य--ँ है व_ य_ है औ_ व_ य_ है व- य-ा- ह- औ- व- य-ा- ह- ------------------------ वह यहाँ है और वह यहाँ है 0
va- --h--n--ai a-r --h y----n h-i v__ y_____ h__ a__ v__ y_____ h__ v-h y-h-a- h-i a-r v-h y-h-a- h-i --------------------------------- vah yahaan hai aur vah yahaan hai
Vi är här. हम यह----ैं ह_ य_ हैं ह- य-ा- ह-ं ----------- हम यहाँ हैं 0
h-- ---a-- hain h__ y_____ h___ h-m y-h-a- h-i- --------------- ham yahaan hain
Ni är här. त-म स---हाँ--ो तु_ स_ य_ हो त-म स- य-ा- ह- -------------- तुम सब यहाँ हो 0
t-m sa- -ah--n-ho t__ s__ y_____ h_ t-m s-b y-h-a- h- ----------------- tum sab yahaan ho
De är alla här. व- -ब--हाँ --ं वे स_ य_ हैं व- स- य-ा- ह-ं -------------- वे सब यहाँ हैं 0
ve s-b -a---n--ain v_ s__ y_____ h___ v- s-b y-h-a- h-i- ------------------ ve sab yahaan hain

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + hindi (1-100) MP3 hindi (1-100)
Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!