Ordlista

sv Familj   »   gu Family Members

2 [två]

Familj

Familj

2 [બે]

2 [Bē]

Family Members

[kuṭumba]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska gujarati Spela Mer
morfadern, farfadern દ--ા દ-દ- દ-દ- ---- દાદા 0
dā-ā dādā d-d- ---- dādā
mormodern, farmodern દ-દી દ-દ- દ-દ- ---- દાદી 0
d--ī dādī d-d- ---- dādī
han och hon તે---ે તે-ી ત- અન- ત-ણ- ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
tē---ē ---ī tē anē tēṇī t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
fadern પિ-ા પ-ત- પ-ત- ---- પિતા 0
pitā pitā p-t- ---- pitā
modern મા-ા મ-ત- મ-ત- ---- માતા 0
m-tā mātā m-t- ---- mātā
han och hon તે---ે તેણી ત- અન- ત-ણ- ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
t---n- t-ṇī tē anē tēṇī t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
sonen પુત-ર પ-ત-ર પ-ત-ર ----- પુત્ર 0
put-a putra p-t-a ----- putra
dottern પ-ત્રી પ-ત-ર- પ-ત-ર- ------ પુત્રી 0
pu--ī putrī p-t-ī ----- putrī
han och hon ત- ------ણી ત- અન- ત-ણ- ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
tē an- --ṇī tē anē tēṇī t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
brodern ભાઈ ભ-ઈ ભ-ઈ --- ભાઈ 0
b--'ī bhā'ī b-ā-a-o-;- ---------- bhā'ī
systern બ-ેન બહ-ન બ-ે- ---- બહેન 0
b---na bahēna b-h-n- ------ bahēna
han och hon તે --ે-ત--ી ત- અન- ત-ણ- ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
tē ----t--ī tē anē tēṇī t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
farbrodern, morbrodern કાકા ક-ક- ક-ક- ---- કાકા 0
k-kā kākā k-k- ---- kākā
fastern, mostern કાકી ક-ક- ક-ક- ---- કાકી 0
k-kī kākī k-k- ---- kākī
han och hon ત----- તેણી ત- અન- ત-ણ- ત- અ-ે ત-ણ- ----------- તે અને તેણી 0
tē-an----ṇī tē anē tēṇī t- a-ē t-ṇ- ----------- tē anē tēṇī
Vi är en familj. અમે એ- -રિ--ર છી-. અમ- એક પર-વ-ર છ-એ. અ-ે એ- પ-િ-ા- છ-એ- ------------------ અમે એક પરિવાર છીએ. 0
am----- p-r---r- c-ī&a----ē. amē ēka parivāra chī'ē. a-ē ē-a p-r-v-r- c-ī-a-o-;-. ---------------------------- amē ēka parivāra chī'ē.
Familjen är inte liten. પર-વા--ન-ન--ન--. પર-વ-ર ન-ન- નથ-. પ-િ-ા- ન-ન- ન-ી- ---------------- પરિવાર નાનો નથી. 0
Par-v--a---nō nathī. Parivāra nānō nathī. P-r-v-r- n-n- n-t-ī- -------------------- Parivāra nānō nathī.
Familjen är stor. પર---ર---ટો--ે. પર-વ-ર મ-ટ- છ-. પ-િ-ા- મ-ટ- છ-. --------------- પરિવાર મોટો છે. 0
Par--āra mōṭ- ---. Parivāra mōṭō chē. P-r-v-r- m-ṭ- c-ē- ------------------ Parivāra mōṭō chē.

Talar vi alla afrikaans ?

Inte alla av oss har varit i Afrika. Men det är möjligt att alla språk redan varit där. Många forskare tror i alla fall det. De anser att ursprunget till alla språk finns i Afrika. Därifrån har de spridits till resten av världen. Totalt finns det mer än 6.000 språk. Men alla sägs ha gemensamma afrikanska rötter. Forskare har jämfört fonem i olika språk. Fonem är den minsta enheten för differentiering av ett ord. Om ett fonem ändras, förändras hela innebörden av ett ord. Ett exempel från det engelska språket kan illustrera detta. På engelska beskriver dip och tip två olika saker. /d/ och /t/ är två olika fonem. Denna fonetiska variation är störst i afrikanska språk. Detta minskar dramatiskt ju längre bort du kommer från Afrika. Och det är just det som forskarna ser som bevis för sin teori. Populationer som expanderar blir mer enhetliga. Vid sina ytterkanter minskar den genetiska variationen. Detta beror på att antalet ‘bosättare’ också minskar. Ju färre mängd gener som migrerar, ju enhetligare blir populationen. De möjliga kombinationerna av gener minskar. Som ett resultat blir medlemmar av en migrerad population lika varandra. Forskare kallar detta grundareffekt. När människor lämnade Afrika tog de sitt språk med sig. Men färre bosättare tog också färre fonem med sig. Det är så enskilda språk blev mer enhetliga över tid. Det verkar vara bevisat att Homo sapiens härstammar från Afrika. Vi får vänta och se om detta också är sant för deras språk…
Visste du?
Det arabiska språket räknas till de viktigaste språken i världen. Mer än 300 miljoner människor i över 20 länder talar arabiska. Detta afro-asiatiska språk uppstod för flera tusen år sedan. Från att bara ha talats på den arabiska halvön spreds det senare vida omkring. Det finns många olika arabiska dialekter Många av dialekterna skiljer sig mycket från standardarabiska. Människor från olika regioner förstår ofta inte alls varandra. Forntida arabiska talas knappast idag. Det existerar mest i skriftlig form. Intresset för arabiska har ökat på senare år. Många männskor finner särskilt skriftsystemet fascinerande. Det skrivs från höger till vänster. Om du vill lära dig arabiska, måste du lära dig i en viss ordning. Först uttalet, sedan grammatiken, sedan skriften. Om du håller dig till den ordningen kommer du definitivt att ha roligt under inlärningen.