Ordlista

sv Lära känna   »   kk Танысу

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [үш]

3 [üş]

Танысу

[Tanısw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Hej! С---м! С_____ С-л-м- ------ Салем! 0
S--em! S_____ S-l-m- ------ Salem!
God dag! Қ-йы--- кү-! Қ______ к___ Қ-й-р-ы к-н- ------------ Қайырлы күн! 0
Qa-ı--- k--! Q______ k___ Q-y-r-ı k-n- ------------ Qayırlı kün!
Hur står det till? Қ-лай-ың? / Қ--а-с--? Қ________ / Қ________ Қ-л-й-ы-? / Қ-л-й-ы-? --------------------- Қалайсың? / Қалайсыз? 0
Q-la--ı-? --Q-l-ys--? Q________ / Q________ Q-l-y-ı-? / Q-l-y-ı-? --------------------- Qalaysıñ? / Qalaysız?
Kommer ni från Europa? Е-р--ада--ыз --? Е___________ б__ Е-р-п-д-н-ы- б-? ---------------- Еуропадансыз ба? 0
E-r-pad-nsı- b-? E___________ b__ E-r-p-d-n-ı- b-? ---------------- Ewropadansız ba?
Kommer ni från Amerika? Ам-ри-аданс-з б-? А____________ б__ А-е-и-а-а-с-з б-? ----------------- Америкадансыз ба? 0
A-erï-a--n--z -a? A____________ b__ A-e-ï-a-a-s-z b-? ----------------- Amerïkadansız ba?
Kommer ni från Asien? А--ядан-ы---а? А_________ б__ А-и-д-н-ы- б-? -------------- Азиядансыз ба? 0
Az--a--n--z -a? A__________ b__ A-ï-a-a-s-z b-? --------------- Azïyadansız ba?
På vilket hotell bor ni? Қ-й қон-қ-үй-е---қт--ы-ыз? Қ__ қ____ ү___ т__________ Қ-й қ-н-қ ү-г- т-қ-а-ы-ы-? -------------------------- Қай қонақ үйге тоқтадыңыз? 0
Q-- ---a--ü-g- --q--d-ñ-z? Q__ q____ ü___ t__________ Q-y q-n-q ü-g- t-q-a-ı-ı-? -------------------------- Qay qonaq üyge toqtadıñız?
Hur länge har ni varit här? Ке-г--і-ге-қ--ш- болд-? К_________ қ____ б_____ К-л-е-і-г- қ-н-а б-л-ы- ----------------------- Келгеңізге қанша болды? 0
K---eñ-z-----n----o--ı? K_________ q____ b_____ K-l-e-i-g- q-n-a b-l-ı- ----------------------- Kelgeñizge qanşa boldı?
Hur länge stannar ni? М---а -а-ша--о--с-з? М____ қ____ б_______ М-н-а қ-н-а б-л-с-з- -------------------- Мұнда қанша боласыз? 0
Mu-d- ----a--o--s-z? M____ q____ b_______ M-n-a q-n-a b-l-s-z- -------------------- Munda qanşa bolasız?
Trivs ni bra här? Сізге --л --р---а----? С____ б__ ж__ ұ___ м__ С-з-е б-л ж-р ұ-а- м-? ---------------------- Сізге бұл жер ұнай ма? 0
Siz-- --l---- -n-y --? S____ b__ j__ u___ m__ S-z-e b-l j-r u-a- m-? ---------------------- Sizge bul jer unay ma?
Är ni semester här? Мұ--а-д-----сқ--кел-ің-- бе? М____ д________ к_______ б__ М-н-а д-м-л-с-а к-л-і-і- б-? ---------------------------- Мұнда демалысқа келдіңіз бе? 0
M---a -emalısq--keldi-iz-b-? M____ d________ k_______ b__ M-n-a d-m-l-s-a k-l-i-i- b-? ---------------------------- Munda demalısqa keldiñiz be?
Kom och hälsa på mig någon gång! Мағ-- -она-қ--ке-іңі-! М____ қ______ к_______ М-ғ-н қ-н-қ-а к-л-ң-з- ---------------------- Маған қонаққа келіңіз! 0
M-ğ-- qonaqqa -e-i---! M____ q______ k_______ M-ğ-n q-n-q-a k-l-ñ-z- ---------------------- Mağan qonaqqa keliñiz!
Här är min adress. М-----— м-нің меке-ж--ы-. М____ — м____ м__________ М-н-у — м-н-ң м-к-н-а-ы-. ------------------------- Мынау — менің мекенжайым. 0
M-n-- — men-- m-k-n--y--. M____ — m____ m__________ M-n-w — m-n-ñ m-k-n-a-ı-. ------------------------- Mınaw — meniñ mekenjayım.
Ses vi imorgon? Ер----к-з---емі- бе? Е____ к_________ б__ Е-т-ң к-з-е-е-і- б-? -------------------- Ертең кездесеміз бе? 0
Ert-ñ----d-semi- -e? E____ k_________ b__ E-t-ñ k-z-e-e-i- b-? -------------------- Erteñ kezdesemiz be?
Tyvärr, jag har annat för mig. Ө---ішк- ----,--а--------ар----ар--ді. Ө_______ о____ б____ ж_______ б__ е___ Ө-і-і-к- о-а-, б-с-а ж-с-а-ы- б-р е-і- -------------------------------------- Өкінішке орай, басқа жоспарым бар еді. 0
Öki-işke o-a-, bas-a -o-parım ba- e-i. Ö_______ o____ b____ j_______ b__ e___ Ö-i-i-k- o-a-, b-s-a j-s-a-ı- b-r e-i- -------------------------------------- Ökinişke oray, basqa josparım bar edi.
Hej då! С----о-- /--ау--олыңыз! С__ б___ / С__ б_______ С-у б-л- / С-у б-л-ң-з- ----------------------- Сау бол! / Сау болыңыз! 0
S-w b--! /-S-w--ol--ı-! S__ b___ / S__ b_______ S-w b-l- / S-w b-l-ñ-z- ----------------------- Saw bol! / Saw bolıñız!
Adjö! К-р---е-ше! К__________ К-р-с-е-ш-! ----------- Көріскенше! 0
Köri-k-nş-! K__________ K-r-s-e-ş-! ----------- Köriskenşe!
Vi ses snart! Таяу ар-да -ө-іс----е! Т___ а____ к__________ Т-я- а-а-а к-р-с-е-ш-! ---------------------- Таяу арада көріскенше! 0
T-yaw arad- kör-s-en--! T____ a____ k__________ T-y-w a-a-a k-r-s-e-ş-! ----------------------- Tayaw arada köriskenşe!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!