Ordlista

sv Lära känna   »   ti ምልላይ(ምፍላጥ)

3 [tre]

Lära känna

Lära känna

3 [ሰለስተ]

3 [selesite]

ምልላይ(ምፍላጥ)

[mililayi(mifilat’i)]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Hej! ሰላ-! ሃ-ው ሰ___ ሃ__ ሰ-ም- ሃ-ው -------- ሰላም! ሃለው 0
s-lami--h-lewi s______ h_____ s-l-m-! h-l-w- -------------- selami! halewi
God dag! ከ-ይ -ዕ-ኩ-! ከ__ ዊ_____ ከ-ይ ዊ-ል-ም- ---------- ከመይ ዊዕልኩም! 0
ke---i -ī-----u-i! k_____ w__________ k-m-y- w-‘-l-k-m-! ------------------ kemeyi wī‘ilikumi!
Hur står det till? ከመ--ከ? ከ__ ከ_ ከ-ይ ከ- ------ ከመይ ከ? 0
keme-i-k-? k_____ k__ k-m-y- k-? ---------- kemeyi ke?
Kommer ni från Europa? ካ- ኤው-- ዲ-ም-መጺኹም? ካ_ ኤ___ ዲ__ መ____ ካ- ኤ-ሮ- ዲ-ም መ-ኹ-? ----------------- ካብ ኤውሮጳ ዲኹም መጺኹም? 0
kab- ēwi--p’- -ī--u---m----īẖum-? k___ ē_______ d_____ m__________ k-b- ē-i-o-’- d-h-u-i m-t-’-h-u-i- ---------------------------------- kabi ēwirop’a dīẖumi mets’īẖumi?
Kommer ni från Amerika? ካ- -መ-- ዲኹ--መጺኹ-? ካ_ ኣ___ ዲ__ መ____ ካ- ኣ-ሪ- ዲ-ም መ-ኹ-? ----------------- ካብ ኣመሪካ ዲኹም መጺኹም? 0
ka---am---ka-----u-i m----īẖ-m-? k___ a______ d_____ m__________ k-b- a-e-ī-a d-h-u-i m-t-’-h-u-i- --------------------------------- kabi amerīka dīẖumi mets’īẖumi?
Kommer ni från Asien? ካብ---- -ኹም--ጺኹም? ካ_ ኤ__ ዲ__ መ____ ካ- ኤ-ያ ዲ-ም መ-ኹ-? ---------------- ካብ ኤስያ ዲኹም መጺኹም? 0
k-bi -s--a -īẖu-i-m-t---ẖu-i? k___ ē____ d_____ m__________ k-b- ē-i-a d-h-u-i m-t-’-h-u-i- ------------------------------- kabi ēsiya dīẖumi mets’īẖumi?
På vilket hotell bor ni? ኣበ-ና---ተ---ኹም ት-መ--? ኣ____ ሆ__ ኢ__ ት___ ? ኣ-የ-ይ ሆ-ል ኢ-ም ት-መ- ? -------------------- ኣበየናይ ሆተል ኢኹም ትቕመጡ ? 0
a--yen-y- hote-i -ẖu-i -i-̱--me-’- ? a________ h_____ ī____ t_________ ? a-e-e-a-i h-t-l- ī-̱-m- t-k-’-m-t-u ? ------------------------------------- abeyenayi hoteli īẖumi tiḵ’imet’u ?
Hur länge har ni varit här? ኣ-- ክንደይ--ርኩ-? ኣ__ ክ___ ጌ____ ኣ-ዚ ክ-ደ- ጌ-ኩ-? -------------- ኣብዚ ክንደይ ጌርኩም? 0
a--z--kin---y- gē--ku--? a____ k_______ g________ a-i-ī k-n-d-y- g-r-k-m-? ------------------------ abizī kinideyi gērikumi?
Hur länge stannar ni? ን-ንደይ--ት-ንሑ -ኹ-? ን____ ክ____ ኢ___ ን-ን-ይ ክ-ጸ-ሑ ኢ-ም- ---------------- ንኽንደይ ክትጸንሑ ኢኹም? 0
ni--in---y- --ti-s’eni----ī-̱u--? n_________ k___________ ī_____ n-h-i-i-e-i k-t-t-’-n-h-u ī-̱-m-? --------------------------------- niẖinideyi kitits’eniḥu īẖumi?
Trivs ni bra här? ደስ ኢ--- ዶ --ዚ? ደ_ ኢ___ ዶ ኣ___ ደ- ኢ-ኩ- ዶ ኣ-ዚ- -------------- ደስ ኢሉኩም ዶ ኣብዚ? 0
des---l-k-m- do a-izī? d___ ī______ d_ a_____ d-s- ī-u-u-i d- a-i-ī- ---------------------- desi īlukumi do abizī?
Är ni semester här? ኣብዚ--ም ዕ--- ት-ብ-? ኣ_____ ዕ___ ት____ ኣ-ዚ-ኹ- ዕ-ፍ- ት-ብ-? ----------------- ኣብዚዲኹም ዕርፍቲ ትገብሩ? 0
a----dī---m- --ri---ī-t---bi-u? a__________ ‘_______ t________ a-i-ī-ī-̱-m- ‘-r-f-t- t-g-b-r-? ------------------------------- abizīdīẖumi ‘irifitī tigebiru?
Kom och hälsa på mig någon gång! ን-----ሑኒ-እ-ዶ! ን__ ብ___ እ___ ን-ይ ብ-ሑ- እ-ዶ- ------------- ንዓይ ብጽሑኒ እንዶ! 0
n-‘--i-bi-s’--̣un---nid-! n_____ b_________ i_____ n-‘-y- b-t-’-h-u-ī i-i-o- ------------------------- ni‘ayi bits’iḥunī inido!
Här är min adress. እ- --ራሻይ እ-። እ_ ኣ____ እ__ እ- ኣ-ራ-ይ እ-። ------------ እዚ ኣድራሻይ እዩ። 0
i-ī---i-as------y-። i__ a_________ i___ i-ī a-i-a-h-y- i-u- ------------------- izī adirashayi iyu።
Ses vi imorgon? ጽ-- ---ኸብ ዲ-? ጽ__ ክ____ ዲ__ ጽ-ሕ ክ-ራ-ብ ዲ-? ------------- ጽባሕ ክንራኸብ ዲና? 0
t-’i-ah---ki--r--̱e-i--ī-a? t_______ k_________ d____ t-’-b-h-i k-n-r-h-e-i d-n-? --------------------------- ts’ibaḥi kiniraẖebi dīna?
Tyvärr, jag har annat för mig. ይቕ--፣-ሓደ--ደ- ገ-----ኹ። ይ____ ሓ_ መ__ ገ__ ኣ___ ይ-ሬ-፣ ሓ- መ-ብ ገ-ረ ኣ-ኹ- --------------------- ይቕሬታ፣ ሓደ መደብ ገይረ ኣሎኹ። 0
yiḵ----t-- ḥa-----d--i---yi-e --o--u። y_________ ḥ___ m_____ g_____ a_____ y-k-’-r-t-፣ h-a-e m-d-b- g-y-r- a-o-̱-። --------------------------------------- yiḵ’irēta፣ ḥade medebi geyire aloẖu።
Hej då! ቻው! ቻ__ ቻ-! --- ቻው! 0
c-a-i! c_____ c-a-i- ------ chawi!
Adjö! ኣ----ኣይ -ክብ- --ድሓ- -ን-! ኣ_ ክ___ ር___ ( ድ__ ኩ___ ኣ- ክ-ኣ- ር-ብ- ( ድ-ን ኩ-)- ----------------------- ኣብ ክልኣይ ርክብና ( ድሓን ኩን)! 0
a-- -ili’a-i-rikib------d--̣a-- kun-)! a__ k_______ r_______ ( d_____ k_____ a-i k-l-’-y- r-k-b-n- ( d-h-a-i k-n-)- -------------------------------------- abi kili’ayi rikibina ( diḥani kuni)!
Vi ses snart! ክሳብ----! ክ__ ድ___ ክ-ብ ድ-ር- -------- ክሳብ ድሓር! 0
k-s--- d-h-ari! k_____ d______ k-s-b- d-h-a-i- --------------- kisabi diḥari!

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tigrinja (1-100) MP3 tigrinja (1-100)
Ingen video hittades!

Alfabet

Vi kan kommunicera med språk. Vi kan berätta för andra vad vi tänker eller känner. Skrift har också denna funktion. De flesta språk har en skriftlig form. Skrift består av tecken. Dessa tecken kan vara olika. De flesta skrifter består av bokstäver. Dessa bokstäver utgör alfabet. Ett alfabet är en organiserad uppsättning av grafiska symboler. Dessa tecken sammanfogas till att bilda ord enligt vissa regler. Varje tecken har ett fast uttal. Termen ‘alfabet’ kommer från det grekiska språket. Där kallades de två första bokstäverna ‘alfa’ och ‘beta’. Det har funnits många olika alfabet genom historien. Människor använde tecken för mer än 3.000 år sedan. Tidigare var tecknen magiska symboler. Endast ett fåtal människor visste vad de betydde. Senare förlorade tecknen sin symboliska karaktär. Idag har bokstäver ingen betydelse. De har endast betydelse när de kombineras med andra bokstäver. Tecken som t ex kinesiska fungerar annorlunda. De liknar bilder och skildrar ofta vad de betyder. När vi skriver kodar vi våra tankar. Vi använder tecken för att registrera vår kunskap. Vår hjärna har lärt sig att avkoda alfabetet. Tecken blir ord, ord blir idéer. På detta sätt kan en text överleva i tusentals år. Och fortfarande förstås…
Visste du?
Bengaliska är ett av de indo-iranska språken. Det är modersmål för omkring 200 miljoner människor. Mer än 140 miljoner av dessa bor i Bangladesh. I Indien finns det ungefär 75 miljoner människor som talar språket. Ytterligare människor som talar det finns i Malaysia, Nepal och Saudiarabien. Bengaliska är således ett av de mest talade språken i världen. Språket har sitt eget skriftsystem. Det finns även distinkta symboler för antal. Men nu för tiden används för det mesta arabiska siffror. Den bengaliska syntaxen följer strikta regler. Subjektet kommer först, sedan objektet och slutligen verbet. Det finns inga grammatiska genus. Substantiv och adjektiv varierar endast obetydligt. Det är bra för alla som vill lära sig detta viktiga språk. Och så många som möjligt borde göra det!