Ordlista

sv Tal   »   ja

7 [sju]

Tal

Tal

7 [七]

7 [Nana]

kazu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska japanska Spela Mer
Jag räknar: 数えます: 数えます: 数えます: 数えます: 数えます: 0
ka-oe----: k_________ k-z-e-a-u- ---------- kazoemasu:
ett, två, tre いち、に、さん いち、に、さん いち、に、さん いち、に、さん いち、に、さん 0
ichi, n-,-san i____ n______ i-h-, n-,-s-n ------------- ichi, ni,-san
Jag räknar till tre. 三まで 数えます 。 三まで 数えます 。 三まで 数えます 。 三まで 数えます 。 三まで 数えます 。 0
s---mad--ka-----su. s__ m___ k_________ s-n m-d- k-z-e-a-u- ------------------- san made kazoemasu.
Jag räknar vidare: 引き続き 数えます: 引き続き 数えます: 引き続き 数えます: 引き続き 数えます: 引き続き 数えます: 0
h-ki------ki k--oe----: h___________ k_________ h-k-t-u-z-k- k-z-e-a-u- ----------------------- hikitsudzuki kazoemasu:
fyra, fem, sex, し、ご、ろく、 し、ご、ろく、 し、ご、ろく、 し、ご、ろく、 し、ご、ろく、 0
s-i,-go- -o--u, s___ g__ r_ k__ s-i- g-, r- k-, --------------- shi, go, ro ku,
sju, åtta, nio しち、はち、く しち、はち、く しち、はち、く しち、はち、く しち、はち、く 0
s-- c-i- wa---i--ku s__ c___ w_ c___ k_ s-i c-i- w- c-i- k- ------------------- shi chi, wa chi, ku
Jag räknar. 私は 数えます 。 私は 数えます 。 私は 数えます 。 私は 数えます 。 私は 数えます 。 0
w--a-h---a -azo-m-su. w______ w_ k_________ w-t-s-i w- k-z-e-a-u- --------------------- watashi wa kazoemasu.
Du räknar. あなたは 数えます 。 あなたは 数えます 。 あなたは 数えます 。 あなたは 数えます 。 あなたは 数えます 。 0
a--t- -- k-z-em-s-. a____ w_ k_________ a-a-a w- k-z-e-a-u- ------------------- anata wa kazoemasu.
Han räknar. 彼は 数えます 。 彼は 数えます 。 彼は 数えます 。 彼は 数えます 。 彼は 数えます 。 0
k-r-----k-zoemas-. k___ w_ k_________ k-r- w- k-z-e-a-u- ------------------ kare wa kazoemasu.
Ett. Den första. いち 。第一 いち 。第一 いち 。第一 いち 。第一 いち 。第一 0
i-h-. -aii-hi i____ D______ i-h-. D-i-c-i ------------- ichi. Daiichi
Två. Den andra. に 。第二 に 。第二 に 。第二 に 。第二 に 。第二 0
ni------i n__ D____ n-. D-i-i --------- ni. Daini
Tre. Den tredje. さん 。第三 さん 。第三 さん 。第三 さん 。第三 さん 。第三 0
s-n.--a-s-n s___ D_____ s-n- D-i-a- ----------- san. Daisan
Fyra. Den fjärde. し 。第四 し 。第四 し 。第四 し 。第四 し 。第四 0
shi- ---s-i s___ D_____ s-i- D-i-h- ----------- shi. Daishi
Fem. Den femte. ご 。第五 ご 。第五 ご 。第五 ご 。第五 ご 。第五 0
g-. --i-o g__ D____ g-. D-i-o --------- go. Daigo
Sex. Den sjätte. ろく 。第六 ろく 。第六 ろく 。第六 ろく 。第六 ろく 。第六 0
r- ku. D-----u r_ k__ D______ r- k-. D-i-o-u -------------- ro ku. Dairoku
Sju. Den sjunde. しち 。第七 しち 。第七 しち 。第七 しち 。第七 しち 。第七 0
sh--c--. --ina-a s__ c___ D______ s-i c-i- D-i-a-a ---------------- shi chi. Dainana
Åtta. Den åttonde. はち 。第八 はち 。第八 はち 。第八 はち 。第八 はち 。第八 0
wa c--. D-i----i w_ c___ D_______ w- c-i- D-i-a-h- ---------------- wa chi. Daihachi
Nio. Den nionde. く 。第九 く 。第九 く 。第九 く 。第九 く 。第九 0
k-.-D-iku k__ D____ k-. D-i-u --------- ku. Daiku

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.