Ordlista

sv Tal   »   kn ಸಂಖ್ಯೆಗಳು

7 [sju]

Tal

Tal

೭ [ಏಳು]

7 [Ēḷu]

ಸಂಖ್ಯೆಗಳು

saṅkhyegaḷu

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kanaresiska Spela Mer
Jag räknar: ನಾನು ಎಣಿ-ು--ತೇನೆ. ನಾ_ ಎ______ ನ-ನ- ಎ-ಿ-ು-್-ೇ-ೆ- ----------------- ನಾನು ಎಣಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
n-n- -ṇ--u--ē--. n___ e__________ n-n- e-i-u-t-n-. ---------------- nānu eṇisuttēne.
ett, två, tre ಒ-ದು, ಎ--ು--ಮ-ರ-. ಒಂ__ ಎ___ ಮೂ__ ಒ-ದ-, ಎ-ಡ-, ಮ-ರ-. ----------------- ಒಂದು, ಎರಡು, ಮೂರು. 0
On--, -raḍ---mū--. O____ e_____ m____ O-d-, e-a-u- m-r-. ------------------ Ondu, eraḍu, mūru.
Jag räknar till tre. ನಾನು----ರ--ೆಗ--ಎ-ಿಸುತ್-ೇ-ೆ. ನಾ_ ಮೂ_____ ಎ______ ನ-ನ- ಮ-ರ-ವ-ೆ-ೆ ಎ-ಿ-ು-್-ೇ-ೆ- --------------------------- ನಾನು ಮೂರರವರೆಗೆ ಎಣಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
N--- m-rar---re-e eṇisut-ē-e. N___ m___________ e__________ N-n- m-r-r-v-r-g- e-i-u-t-n-. ----------------------------- Nānu mūraravarege eṇisuttēne.
Jag räknar vidare: ನ----ಎಣ-ಕೆ-ಮುಂದ--ರಿ--ತ್---ೆ. ನಾ_ ಎ__ ಮುಂ________ ನ-ನ- ಎ-ಿ-ೆ ಮ-ಂ-ು-ರ-ಸ-ತ-ತ-ನ-. ---------------------------- ನಾನು ಎಣಿಕೆ ಮುಂದುವರಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
N-----ṇik--m-ndu-ari-uttē--. N___ e____ m________________ N-n- e-i-e m-n-u-a-i-u-t-n-. ---------------------------- Nānu eṇike munduvarisuttēne.
fyra, fem, sex, ನಾ-್ಕು--ಐ--- ---. ನಾ___ ಐ__ ಆ__ ನ-ಲ-ಕ-, ಐ-ು- ಆ-ು- ----------------- ನಾಲ್ಕು, ಐದು, ಆರು. 0
Nā-k---aid-, ā-u. N_____ a____ ā___ N-l-u- a-d-, ā-u- ----------------- Nālku, aidu, āru.
sju, åtta, nio ಏ--, ಎ-ಟ----ಂಬ-್ತು ಏ__ ಎಂ__ ಒಂ___ ಏ-ು- ಎ-ಟ-, ಒ-ಬ-್-ು ------------------ ಏಳು, ಎಂಟು, ಒಂಬತ್ತು 0
Ēḷ-- --ṭu- --b---u Ē___ e____ o______ Ē-u- e-ṭ-, o-b-t-u ------------------ Ēḷu, eṇṭu, ombattu
Jag räknar. ನಾನ------ುತ್----. ನಾ_ ಎ______ ನ-ನ- ಎ-ಿ-ು-್-ೇ-ೆ- ----------------- ನಾನು ಎಣಿಸುತ್ತೇನೆ. 0
n-nu ---s-t---e. n___ e__________ n-n- e-i-u-t-n-. ---------------- nānu eṇisuttēne.
Du räknar. ನ-ನು---ಿ-------. ನೀ_ ಎ______ ನ-ನ- ಎ-ಿ-ು-್-ೀ-. ---------------- ನೀನು ಎಣಿಸುತ್ತೀಯ. 0
N--- eṇ--u-tī--. N___ e__________ N-n- e-i-u-t-y-. ---------------- Nīnu eṇisuttīya.
Han räknar. ಅವ-- ---ಸ-ತ-ತ-ನೆ. ಅ__ ಎ______ ಅ-ನ- ಎ-ಿ-ು-್-ಾ-ೆ- ----------------- ಅವನು ಎಣಿಸುತ್ತಾನೆ. 0
Ava---e---u----e. A____ e__________ A-a-u e-i-u-t-n-. ----------------- Avanu eṇisuttāne.
Ett. Den första. ಒ-ದ---ಮೊದಲ-ೆಯ-ು ಒಂ__ ಮೊ_____ ಒ-ದ-. ಮ-ದ-ನ-ಯ-ು --------------- ಒಂದು. ಮೊದಲನೆಯದು 0
O-d-- ---a-a-e--du O____ M___________ O-d-. M-d-l-n-y-d- ------------------ Ondu. Modalaneyadu
Två. Den andra. ಎರ-ು-----ನ--ದ-. ಎ___ ಎ______ ಎ-ಡ-. ಎ-ಡ-ೆ-ದ-. --------------- ಎರಡು. ಎರಡನೆಯದು. 0
e---u.-E--ḍ---yad-. e_____ E___________ e-a-u- E-a-a-e-a-u- ------------------- eraḍu. Eraḍaneyadu.
Tre. Den tredje. ಮೂರು--ಮೂ----ದ-. ಮೂ__ ಮೂ_____ ಮ-ರ-, ಮ-ರ-ೆ-ದ-. --------------- ಮೂರು, ಮೂರನೆಯದು. 0
Mūr-,-mūr--eya-u. M____ m__________ M-r-, m-r-n-y-d-. ----------------- Mūru, mūraneyadu.
Fyra. Den fjärde. ನಾ-್--,------ನ----. ನಾ___ ನಾ______ ನ-ಲ-ಕ-, ನ-ಲ-ಕ-ೆ-ದ-. ------------------- ನಾಲ್ಕು, ನಾಲ್ಕನೆಯದು. 0
Nāl-u--n--k--ey---. N_____ n___________ N-l-u- n-l-a-e-a-u- ------------------- Nālku, nālkaneyadu.
Fem. Den femte. ಐ-ು, ಐ-ನೆಯದ-. ಐ__ ಐ_____ ಐ-ು- ಐ-ನ-ಯ-ು- ------------- ಐದು, ಐದನೆಯದು. 0
Aidu---id-ne-a--. A____ a__________ A-d-, a-d-n-y-d-. ----------------- Aidu, aidaneyadu.
Sex. Den sjätte. ಆರ-- --ನ--ದ-. ಆ__ ಆ_____ ಆ-ು- ಆ-ನ-ಯ-ು- ------------- ಆರು, ಆರನೆಯದು. 0
Ā-u,---an-y--u. Ā___ ā_________ Ā-u- ā-a-e-a-u- --------------- Āru, āraneyadu.
Sju. Den sjunde. ಏಳ----ಳ-ೆ-ದ-. ಏ__ ಏ_____ ಏ-ು- ಏ-ನ-ಯ-ು- ------------- ಏಳು, ಏಳನೆಯದು. 0
Ēḷ---ē-----a-u. Ē___ ē_________ Ē-u- ē-a-e-a-u- --------------- Ēḷu, ēḷaneyadu.
Åtta. Den åttonde. ಎ-ಟ-, ಎ-----ದು. ಎಂ__ ಎಂ_____ ಎ-ಟ-, ಎ-ಟ-ೆ-ದ-. --------------- ಎಂಟು, ಎಂಟನೆಯದು. 0
Eṇ-u----ṭ-neya--. E____ e__________ E-ṭ-, e-ṭ-n-y-d-. ----------------- Eṇṭu, eṇṭaneyadu.
Nio. Den nionde. ಒ-ಬ-್--- -ಂ-ತ-ತ-ೆ-ದ-. ಒಂ____ ಒಂ_______ ಒ-ಬ-್-ು- ಒ-ಬ-್-ನ-ಯ-ು- --------------------- ಒಂಬತ್ತು, ಒಂಬತ್ತನೆಯದು. 0
O----tu- ombat--n---du. O_______ o_____________ O-b-t-u- o-b-t-a-e-a-u- ----------------------- Ombattu, ombattaneyadu.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.