Ordlista

sv Tal   »   pa ਸੰਖਿਆਂਵਾਂ

7 [sju]

Tal

Tal

7 [ਸੱਤ]

7 [Sata]

ਸੰਖਿਆਂਵਾਂ

[sakhi'ānvāṁ]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska punjabi Spela Mer
Jag räknar: ਮੈਂ ---ਦ- /--ਿ-ਦੀ ---। ਮੈਂ ਗਿ__ / ਗਿ__ ਹਾਂ_ ਮ-ਂ ਗ-ਣ-ਾ / ਗ-ਣ-ੀ ਹ-ਂ- ---------------------- ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ। 0
mai----ṇ--ā/ giṇ--- ---. m___ g______ g_____ h___ m-i- g-ṇ-d-/ g-ṇ-d- h-ṁ- ------------------------ maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
ett, två, tre ਇ-ਕ,---ਤਿੰਨ ਇੱ______ ਇ-ਕ-ਦ-,-ਿ-ਨ ----------- ਇੱਕ,ਦੋ,ਤਿੰਨ 0
I---d-,-ina I__________ I-a-d-,-i-a ----------- Ika,dō,tina
Jag räknar till tre. ਮ-ਂ ਗਿ----/-ਗ---ੀ-ਹ--। ਮੈਂ ਗਿ__ / ਗਿ__ ਹਾਂ_ ਮ-ਂ ਗ-ਣ-ਾ / ਗ-ਣ-ੀ ਹ-ਂ- ---------------------- ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ। 0
ma-ṁ --ṇad-- giṇ--- ---. m___ g______ g_____ h___ m-i- g-ṇ-d-/ g-ṇ-d- h-ṁ- ------------------------ maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
Jag räknar vidare: ਮੈ--ਅੱਗੇ -ਿ-ਦਾ /-ਗ--ਦੀ----। ਮੈਂ ਅੱ_ ਗਿ__ / ਗਿ__ ਹਾਂ_ ਮ-ਂ ਅ-ਗ- ਗ-ਣ-ਾ / ਗ-ਣ-ੀ ਹ-ਂ- --------------------------- ਮੈਂ ਅੱਗੇ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ। 0
Maiṁ-a---gi-ad-- giṇ-d- -ā-. M___ a__ g______ g_____ h___ M-i- a-ē g-ṇ-d-/ g-ṇ-d- h-ṁ- ---------------------------- Maiṁ agē giṇadā/ giṇadī hāṁ.
fyra, fem, sex, ਚ---ਪੰਜ,ਛੇ ਚਾ______ ਚ-ਰ-ਪ-ਜ-ਛ- ---------- ਚਾਰ,ਪੰਜ,ਛੇ 0
C-r-,-aj-,-hē C____________ C-r-,-a-a-c-ē ------------- Cāra,paja,chē
sju, åtta, nio ਸ---ਅੱ-,ਨ-ਂ ਸੱ______ ਸ-ਤ-ਅ-ਠ-ਨ-ਂ ----------- ਸੱਤ,ਅੱਠ,ਨੌਂ 0
sat-,-ṭ-a--auṁ s_____________ s-t-,-ṭ-a-n-u- -------------- sata,aṭha,nauṁ
Jag räknar. ਮੈ----ਣ-ਾ-------ੀ ਹ-ਂ। ਮੈਂ ਗਿ__ / ਗਿ__ ਹਾਂ_ ਮ-ਂ ਗ-ਣ-ਾ / ਗ-ਣ-ੀ ਹ-ਂ- ---------------------- ਮੈਂ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹਾਂ। 0
m-iṁ --ṇa--/-g-ṇadī h-ṁ. m___ g______ g_____ h___ m-i- g-ṇ-d-/ g-ṇ-d- h-ṁ- ------------------------ maiṁ giṇadā/ giṇadī hāṁ.
Du räknar. ਤੂੰ----ਦਾ - ---ਦ- --ਂ। ਤੂੰ ਗਿ__ / ਗਿ__ ਹੈਂ_ ਤ-ੰ ਗ-ਣ-ਾ / ਗ-ਣ-ੀ ਹ-ਂ- ---------------------- ਤੂੰ ਗਿਣਦਾ / ਗਿਣਦੀ ਹੈਂ। 0
Tū--iṇa-ā-----a-----iṁ. T_ g______ g_____ h____ T- g-ṇ-d-/ g-ṇ-d- h-i-. ----------------------- Tū giṇadā/ giṇadī haiṁ.
Han räknar. ਉਹ ---ਦਾ---। ਉ_ ਗਿ__ ਹੈ_ ਉ- ਗ-ਣ-ਾ ਹ-। ------------ ਉਹ ਗਿਣਦਾ ਹੈ। 0
Uh- giṇ--ā--a-. U__ g_____ h___ U-a g-ṇ-d- h-i- --------------- Uha giṇadā hai.
Ett. Den första. ਇ-ਕ।----ਲਾ-/-ਪਹ-ਲੀ - -ਹਿ-ੇ। ਇੱ__ ਪ__ / ਪ__ / ਪ___ ਇ-ਕ- ਪ-ਿ-ਾ / ਪ-ਿ-ੀ / ਪ-ਿ-ੇ- --------------------------- ਇੱਕ। ਪਹਿਲਾ / ਪਹਿਲੀ / ਪਹਿਲੇ। 0
I-a.-Pa---ā/-pa-i-ī/ p-----. I___ P______ p______ p______ I-a- P-h-l-/ p-h-l-/ p-h-l-. ---------------------------- Ika. Pahilā/ pahilī/ pahilē.
Två. Den andra. ਦ-- -ੂਜਾ / ਦੂਜ------ਜੇ। ਦੋ_ ਦੂ_ / ਦੂ_ / ਦੂ__ ਦ-। ਦ-ਜ- / ਦ-ਜ- / ਦ-ਜ-। ----------------------- ਦੋ। ਦੂਜਾ / ਦੂਜੀ / ਦੂਜੇ। 0
Dō.-Dūj-/-dū------jē. D__ D____ d____ d____ D-. D-j-/ d-j-/ d-j-. --------------------- Dō. Dūjā/ dūjī/ dūjē.
Tre. Den tredje. ਤ-ੰ-।--ੀਜਾ-- ਤੀਜ--- ਤੀਜ-। ਤਿੰ__ ਤੀ_ / ਤੀ_ / ਤੀ__ ਤ-ੰ-। ਤ-ਜ- / ਤ-ਜ- / ਤ-ਜ-। ------------------------- ਤਿੰਨ। ਤੀਜਾ / ਤੀਜੀ / ਤੀਜੇ। 0
T-n-.-Tījā- --j-/ t---. T____ T____ t____ t____ T-n-. T-j-/ t-j-/ t-j-. ----------------------- Tina. Tījā/ tījī/ tījē.
Fyra. Den fjärde. ਚਾਰ- ਚ-ਥਾ -----ੀ ----ਥ-। ਚਾ__ ਚੌ_ / ਚੌ_ / ਚੌ__ ਚ-ਰ- ਚ-ਥ- / ਚ-ਥ- / ਚ-ਥ-। ------------------------ ਚਾਰ। ਚੌਥਾ / ਚੌਥੀ / ਚੌਥੇ। 0
C-ra.-C----ā--ca----/ c-uth-. C____ C______ c______ c______ C-r-. C-u-h-/ c-u-h-/ c-u-h-. ----------------------------- Cāra. Cauthā/ cauthī/ cauthē.
Fem. Den femte. ਪੰ-----ਜ-ਾ--/ ਪੰ--ੀਂ-/-ਪ--ਵੇਂ। ਪੰ__ ਪੰ__ / ਪੰ__ / ਪੰ___ ਪ-ਜ- ਪ-ਜ-ਾ- / ਪ-ਜ-ੀ- / ਪ-ਜ-ੇ-। ------------------------------ ਪੰਜ। ਪੰਜਵਾਂ / ਪੰਜਵੀਂ / ਪੰਜਵੇਂ। 0
P-j-- P--avā-/ -a-a---- --j--ē-. P____ P_______ p_______ p_______ P-j-. P-j-v-ṁ- p-j-v-ṁ- p-j-v-ṁ- -------------------------------- Paja. Pajavāṁ/ pajavīṁ/ pajavēṁ.
Sex. Den sjätte. ਛ-। ਛੇ-ਾਂ-- -ੇਵ-----ਛ--ੇਂ ਛੇ_ ਛੇ_ / ਛੇ_ / ਛੇ_ ਛ-। ਛ-ਵ-ਂ / ਛ-ਵ-ਂ / ਛ-ਵ-ਂ ------------------------- ਛੇ। ਛੇਵਾਂ / ਛੇਵੀਂ / ਛੇਵੇਂ 0
Ch-. C-ēvāṁ/-chē-ī-/ c--v-ṁ C___ C______ c______ c_____ C-ē- C-ē-ā-/ c-ē-ī-/ c-ē-ē- --------------------------- Chē. Chēvāṁ/ chēvīṁ/ chēvēṁ
Sju. Den sjunde. ਸੱ-- --ਤ--ਂ-- -ੱਤਵ---/ -ੱ----। ਸੱ__ ਸੱ__ / ਸੱ__ / ਸੱ___ ਸ-ਤ- ਸ-ਤ-ਾ- / ਸ-ਤ-ੀ- / ਸ-ਤ-ੇ-। ------------------------------ ਸੱਤ। ਸੱਤਵਾਂ / ਸੱਤਵੀਂ / ਸੱਤਵੇਂ। 0
s-ta---a--vā-/ sa--v------t--ēṁ. s____ S_______ s_______ s_______ s-t-. S-t-v-ṁ- s-t-v-ṁ- s-t-v-ṁ- -------------------------------- sata. Satavāṁ/ satavīṁ/ satavēṁ.
Åtta. Den åttonde. ਅੱਠ।---ਠ--ਂ-- ਅ----- ----ਠਵੇ-। ਅੱ__ ਅੱ__ / ਅੱ__ / ਅੱ___ ਅ-ਠ- ਅ-ਠ-ਾ- / ਅ-ਠ-ੀ- / ਅ-ਠ-ੇ-। ------------------------------ ਅੱਠ। ਅੱਠਵਾਂ / ਅੱਠਵੀਂ / ਅੱਠਵੇਂ। 0
Aṭha.--ṭh-vāṁ- -ṭh-v-ṁ/ -ṭ-avē-. A____ A_______ a_______ a_______ A-h-. A-h-v-ṁ- a-h-v-ṁ- a-h-v-ṁ- -------------------------------- Aṭha. Aṭhavāṁ/ aṭhavīṁ/ aṭhavēṁ.
Nio. Den nionde. ਨੌਂ--ਨੌ---- / ਨੌ---ਂ---ਨ---ੇ-। ਨੌਂ_ ਨੌਂ_ / ਨੌਂ_ / ਨੌਂ__ ਨ-ਂ- ਨ-ਂ-ਾ- / ਨ-ਂ-ੀ- / ਨ-ਂ-ੇ-। ------------------------------ ਨੌਂ। ਨੌਂਵਾਂ / ਨੌਂਵੀਂ / ਨੌਂਵੇਂ। 0
N-uṁ--Na--vā-- n--n--ṁ- --u-v--. N____ N_______ n_______ n_______ N-u-. N-u-v-ṁ- n-u-v-ṁ- n-u-v-ṁ- -------------------------------- Nauṁ. Naunvāṁ/ naunvīṁ/ naunvēṁ.

Tänkande och språk

Vårt tänkande är beroende av vårt språk. När vi tänker, ‘talar’ vi med oss själva. Därför påverkar vårt språk saker och ting. Men kan vi alla tycka likadant trots olika språk? Eller tänker vi olika för att vi talar olika? Varje folkslag har sin egen vokabulär. I vissa språk saknas vissa ord. Det finns folkslag som inte skiljer mellan grönt och blått. De använder samma ord för båda färgerna. Och de har svårare att identifiera färgerna! De kan inte identifiera olika nyanser eller sekundära färger. De har problem med att beskriva färger. Andra språk har bara ett fåtal ord för siffror. De som talar dessa språk är inte så bra på att räkna. Det finns också språk som inte känner igen vänster och höger. Här talar människor om norr och söder, öster och väster. De har en mycket bra geografisk orientering. Men de förstår inte termerna höger och vänster . Naturligtvis är det inte bara vårt språk som påverkar vårt tänkande. Vår miljö och vardag formar också våra tankar. Så vilken roll spelar språket? Sätter det gränser för våra tankar? Eller har vi bara ord för vad vi tänker? Vad är orsak, vad är verkan? Alla dessa frågor förblir obesvarade. De håller hjärnforskare och lingvister sysselsatta. Men denna fråga berör oss alla… Du är vad du talar?!
Visste du?
Danska är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det tillhör den nordgermanska språkfamiljen. Det betyder att det är besläktat med svenska och norska. Vokabulären i dessa tre språk är nästan identisk. Om en person talar ett av språken, kan han också förstå de andra två. Därför finns det vissa tvivel om att de skandinaviska språken är olika språk. De skulle bara kunna vara regionala former av ett enda språk. Danskan själv är uppdelad i många olika dialekter. Men dessa ersätts alltmer av standardspråket. Trots detta uppstår nya dialekter, särskilt i städerna. De kallas sociala dialekter. I sociala dialekter avslöjar uttalet av ord ålder och social status för den som talar. Detta fenomen är typiskt för det danska språket. Det är mycket mindre distinkt i andra språk. Detta gör danskan till ett särskilt spännande språk.