Ordlista

sv Årstider och väder   »   fr Les saisons et le temps

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [seize]

Les saisons et le temps

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska franska Spela Mer
Det här är årstiderna: Vo-ci-le--s-is--s: V____ l__ s_______ V-i-i l-s s-i-o-s- ------------------ Voici les saisons: 0
Våren, sommaren, L- -r--temps, -’-té, L_ p_________ l_____ L- p-i-t-m-s- l-é-é- -------------------- Le printemps, l’été, 0
hösten och vintern. l------ne--- l-h-v-r. l________ e_ l_______ l-a-t-m-e e- l-h-v-r- --------------------- l’automne et l’hiver. 0
Sommaren är hett. L’é-é--st--hau-. L____ e__ c_____ L-é-é e-t c-a-d- ---------------- L’été est chaud. 0
På sommaren skiner solen. En------l---o-e-l--r--le. E_ é___ l_ s_____ b______ E- é-é- l- s-l-i- b-i-l-. ------------------------- En été, le soleil brille. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. En -t---nou- --mo---n-u- --o-e-er. E_ é___ n___ a_____ n___ p________ E- é-é- n-u- a-m-n- n-u- p-o-e-e-. ---------------------------------- En été, nous aimons nous promener. 0
Vintern är kall. L’-iver--s- f-oid. L______ e__ f_____ L-h-v-r e-t f-o-d- ------------------ L’hiver est froid. 0
På vintern snöar eller regnar det. En h---r- -l-nei-e ou il-pleu-. E_ h_____ i_ n____ o_ i_ p_____ E- h-v-r- i- n-i-e o- i- p-e-t- ------------------------------- En hiver, il neige ou il pleut. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. E--h---r,--o-- -i-on--re-ter à-l--m--so-. E_ h_____ n___ a_____ r_____ à l_ m______ E- h-v-r- n-u- a-m-n- r-s-e- à l- m-i-o-. ----------------------------------------- En hiver, nous aimons rester à la maison. 0
Det är kallt. I--fait-fr-id. I_ f___ f_____ I- f-i- f-o-d- -------------- Il fait froid. 0
Det regnar. Il pl---. I_ p_____ I- p-e-t- --------- Il pleut. 0
Det är blåsigt. Il - a--u-v--t. I_ y a d_ v____ I- y a d- v-n-. --------------- Il y a du vent. 0
Det är varmt. Il--ai- ch-u-. I_ f___ c_____ I- f-i- c-a-d- -------------- Il fait chaud. 0
Det är soligt. C’--- ----l--l--. C____ e__________ C-e-t e-s-l-i-l-. ----------------- C’est ensoleillé. 0
Det är klart väder. C--st--a-. C____ g___ C-e-t g-i- ---------- C’est gai. 0
Vad är det för väder idag? Co-m-nt e-- l--te-ps----o---’hui ? C______ e__ l_ t____ a__________ ? C-m-e-t e-t l- t-m-s a-j-u-d-h-i ? ---------------------------------- Comment est le temps aujourd’hui ? 0
Det är kallt idag. Il -a-- --o---a-jo-r-’hui. I_ f___ f____ a___________ I- f-i- f-o-d a-j-u-d-h-i- -------------------------- Il fait froid aujourd’hui. 0
Det är varmt idag. I- -ai- chaud -u-----’---. I_ f___ c____ a___________ I- f-i- c-a-d a-j-u-d-h-i- -------------------------- Il fait chaud aujourd’hui. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + franska (1-100) MP3 franska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.