Ordlista

sv Årstider och väder   »   hi ऋतु और मौसम

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

१६ [सोलह]

16 [solah]

ऋतु और मौसम

[rtu aur mausam]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Det här är årstiderna: ऋ---ं -- हो-ी हैं ऋ__ ये हो_ हैं ऋ-ु-ं य- ह-त- ह-ं ----------------- ऋतुऐं ये होती हैं 0
rt--i- -e --tee--a-n r_____ y_ h____ h___ r-u-i- y- h-t-e h-i- -------------------- rtuain ye hotee hain
Våren, sommaren, वस-त- ---मी व___ ग__ व-ं-, ग-्-ी ----------- वसंत, गर्मी 0
vas-n-,-gar--e v______ g_____ v-s-n-, g-r-e- -------------- vasant, garmee
hösten och vintern. श-त----सर्दी श__ औ_ स__ श-त औ- स-्-ी ------------ शरत और सर्दी 0
s---a- --- -a---e s_____ a__ s_____ s-a-a- a-r s-r-e- ----------------- sharat aur sardee
Sommaren är hett. गर्-ी ग---होती-है ग__ ग__ हो_ है ग-्-ी ग-म ह-त- ह- ----------------- गर्मी गरम होती है 0
garm-e gara---o-----ai g_____ g____ h____ h__ g-r-e- g-r-m h-t-e h-i ---------------------- garmee garam hotee hai
På sommaren skiner solen. गर्म- म-- --र-----ता--ै ग__ में सू__ च___ है ग-्-ी म-ं स-र- च-क-ा ह- ----------------------- गर्मी में सूरज चमकता है 0
ga--e----in---ora--cha-a--t- --i g_____ m___ s_____ c________ h__ g-r-e- m-i- s-o-a- c-a-a-a-a h-i -------------------------------- garmee mein sooraj chamakata hai
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. हम-ं-गर----मे--टहल-- ------ल-त--है ह_ ग__ में ट___ अ__ ल__ है ह-े- ग-्-ी म-ं ट-ल-ा अ-्-ा ल-त- ह- ---------------------------------- हमें गर्मी में टहलना अच्छा लगता है 0
h-m-n--ar----m--n--ahal------h--h- l---t----i h____ g_____ m___ t_______ a______ l_____ h__ h-m-n g-r-e- m-i- t-h-l-n- a-h-h-a l-g-t- h-i --------------------------------------------- hamen garmee mein tahalana achchha lagata hai
Vintern är kall. स-्दी-ठ---ी-ह-ती -ै स__ ठ__ हो_ है स-्-ी ठ-्-ी ह-त- ह- ------------------- सर्दी ठण्डी होती है 0
s-r-e---han----h-te- -ai s_____ t______ h____ h__ s-r-e- t-a-d-e h-t-e h-i ------------------------ sardee thandee hotee hai
På vintern snöar eller regnar det. सर्द--म-- --्फ़---रत- है -- ब-र-श ---ी--ै स__ में ब__ गि__ है या बा__ हो_ है स-्-ी म-ं ब-्- ग-र-ी ह- य- ब-र-श ह-त- ह- ---------------------------------------- सर्दी में बर्फ़ गिरती है या बारिश होती है 0
sa--ee-mei---a-- -i---ee---i -a -----s--hot-e-hai s_____ m___ b___ g______ h__ y_ b______ h____ h__ s-r-e- m-i- b-r- g-r-t-e h-i y- b-a-i-h h-t-e h-i ------------------------------------------------- sardee mein barf giratee hai ya baarish hotee hai
På vintern stannar vi gärna hemma. ह------्द---ें-घ- -र -हना-अ-्छा -ग---है ह_ स__ में घ_ प_ र__ अ__ ल__ है ह-े- स-्-ी म-ं घ- प- र-न- अ-्-ा ल-त- ह- --------------------------------------- हमें सर्दी में घर पर रहना अच्छा लगता है 0
ha-en -ar----m--n----r--a- r-ha---a--chh--l----- -ai h____ s_____ m___ g___ p__ r_____ a______ l_____ h__ h-m-n s-r-e- m-i- g-a- p-r r-h-n- a-h-h-a l-g-t- h-i ---------------------------------------------------- hamen sardee mein ghar par rahana achchha lagata hai
Det är kallt. ठ-्ड--ै ठ__ है ठ-्- ह- ------- ठण्ड है 0
tha-d h-i t____ h__ t-a-d h-i --------- thand hai
Det regnar. बारि- हो-र---है बा__ हो र_ है ब-र-श ह- र-ी ह- --------------- बारिश हो रही है 0
ba-ri-- h- r-h-e h-i b______ h_ r____ h__ b-a-i-h h- r-h-e h-i -------------------- baarish ho rahee hai
Det är blåsigt. तूफ-ा---है तू__ है त-फ-ा-ी ह- ---------- तूफ़ानी है 0
t--fa-n-e--ai t________ h__ t-o-a-n-e h-i ------------- toofaanee hai
Det är varmt. ग-्मी--ै ग__ है ग-्-ी ह- -------- गर्मी है 0
g--me--h-i g_____ h__ g-r-e- h-i ---------- garmee hai
Det är soligt. ध-- है धू_ है ध-प ह- ------ धूप है 0
dh-op -ai d____ h__ d-o-p h-i --------- dhoop hai
Det är klart väder. कड---धू- -ै क_ धू_ है क-़- ध-प ह- ----------- कड़ी धूप है 0
kade----oo---ai k____ d____ h__ k-d-e d-o-p h-i --------------- kadee dhoop hai
Vad är det för väder idag? आज -ौ---कैसा--ै? आ_ मौ__ कै_ है_ आ- म-स- क-स- ह-? ---------------- आज मौसम कैसा है? 0
aaj-ma-sa- -aisa h--? a__ m_____ k____ h___ a-j m-u-a- k-i-a h-i- --------------------- aaj mausam kaisa hai?
Det är kallt idag. आज -ण्--है आ_ ठ__ है आ- ठ-्- ह- ---------- आज ठण्ड है 0
aaj-t--n--hai a__ t____ h__ a-j t-a-d h-i ------------- aaj thand hai
Det är varmt idag. आ- -र-मी -ै आ_ ग__ है आ- ग-्-ी ह- ----------- आज गर्मी है 0
a-------ee --i a__ g_____ h__ a-j g-r-e- h-i -------------- aaj garmee hai

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + hindi (1-100) MP3 hindi (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.