Ordlista
Årstider och väder » Évszakok és időjárás
-
SV
svenska
- AR arabiska
- DE tyska
- EN engelska (US)
- EN engelska (UK)
- ES spanska
- FR franska
- IT italienska
- JA japanska
- PT portugisiska (PT)
- PT portugisiska (BR)
- ZH kinesiska (förenklad)
- AD adygeiska
- AF afrikaans
- AM amhariska
- BE vitryska
- BG bulgariska
- BN bengali
- BS bosniska
- CA katalanska
- CS tjeckiska
- DA danska
- EL grekiska
- EO esperanto
- ET estniska
- FA persiska
- FI finska
- HE hebreiska
- HI hindi
- HR kroatiska
- HY armeniska
- ID indonesiska
- KA georgiska
- KK kazakiska
- KN kanaresiska
- KO koreanska
- KU kurdiska (kurmanji)
- KY kirgiziska
- LT litauiska
- LV lettiska
- MK makedonska
- MR marathi
- NL nederländska
- NN nynorsk
- NO norska
- PA punjabi
- PL polska
- RO rumänska
- RU ryska
- SK slovakiska
- SL slovenska
- SQ albanska
- SR serbiska
- SV svenska
- TA tamil
- TE telugu
- TH thailändska
- TI tigrinja
- TL tagalog
- TR turkiska
- UK ukrainska
- UR urdu
- VI vietnamesiska
-
HU
ungerska
- AR arabiska
- DE tyska
- EN engelska (US)
- EN engelska (UK)
- ES spanska
- FR franska
- IT italienska
- JA japanska
- PT portugisiska (PT)
- PT portugisiska (BR)
- ZH kinesiska (förenklad)
- AD adygeiska
- AF afrikaans
- AM amhariska
- BE vitryska
- BG bulgariska
- BN bengali
- BS bosniska
- CA katalanska
- CS tjeckiska
- DA danska
- EL grekiska
- EO esperanto
- ET estniska
- FA persiska
- FI finska
- HE hebreiska
- HI hindi
- HR kroatiska
- HU ungerska
- HY armeniska
- ID indonesiska
- KA georgiska
- KK kazakiska
- KN kanaresiska
- KO koreanska
- KU kurdiska (kurmanji)
- KY kirgiziska
- LT litauiska
- LV lettiska
- MK makedonska
- MR marathi
- NL nederländska
- NN nynorsk
- NO norska
- PA punjabi
- PL polska
- RO rumänska
- RU ryska
- SK slovakiska
- SL slovenska
- SQ albanska
- SR serbiska
- TA tamil
- TE telugu
- TH thailändska
- TI tigrinja
- TL tagalog
- TR turkiska
- UK ukrainska
- UR urdu
- VI vietnamesiska
-
-
001 - Personer 002 - Familj 003 - Lära känna 004 - I skolan 005 - Länder och språk 006 - Läsa och skriva 007 - Tal 008 - Tider 009 - Veckans dagar 010 - Igår – idag – imorgon 011 - Månader 012 - Drycker 013 - Sysselsättningar 014 - Färger 015 - Frukter och livsmedel 016 - Årstider och väder 017 - I huset 018 - Städning 019 - I köket 020 - Småprat 1 021 - Småprat 2 022 - Småprat 3 023 - Lära främmande språk 024 - Stämma träff 025 - I staden026 - I naturen 027 - På hotellet – ankomst 028 - På hotellet – klagomål 029 - På restaurangen 1 030 - På restaurangen 2 031 - På restaurangen 3 032 - På restaurangen 4 033 - På stationen 034 - På tåget 035 - Vid flygplatsen 036 - Lokaltrafik 037 - På väg 038 - I taxin 039 - Motorstopp 040 - Fråga efter vägen 041 - Trafikinformation 042 - Stadsbesök 043 - På zoo 044 - Gå ut på kvällen 045 - På bio 046 - På diskoteket 047 - Reseförberedelser 048 - Semesteraktiviteter 049 - Sport 050 - I simhallen051 - Uträtta ärenden 052 - I varuhuset 053 - Affärer 054 - Gå och handla 055 - Arbeta 056 - Känslor 057 - Hos läkaren 058 - Kroppsdelar 059 - På posten 060 - På banken 061 - Ordningstal 062 - Ställa frågor 1 063 - Ställa frågor 2 064 - Negation 1 065 - Negation 2 066 - Possessiva pronomen 1 067 - Possessiva pronomen 2 068 - stor – liten 069 - behöva – vilja 070 - vilja ha något 071 - vilja något 072 - måste något 073 - få något 074 - be om något 075 - motivera något 1076 - motivera något 2 077 - motivera något 3 078 - Adjektiv 1 079 - Adjektiv 2 080 - Adjektiv 3 081 - Förfluten tid 1 082 - Förfluten tid 2 083 - Förfluten tid 3 084 - Förfluten tid 4 085 - Fråga – förfluten tid 1 086 - Fråga – förfluten tid 2 087 - Förfluten tid av modala hjälpverb 1 088 - Förfluten tid av modala hjälpverb 2 089 - Imperativ 1 090 - Imperativ 2 091 - Bisatser med att 1 092 - Bisatser med att 2 093 - Bisatser med om 094 - Konjunktioner 1 095 - Konjunktioner 2 096 - Konjunktioner 3 097 - Konjunktioner 4 098 - Dubbel konjunktion 099 - Genitiv 100 - Adverb
-
- Tidigare
- Nästa
- MP3
- A -
- A
- A+
16 [sexton]
Årstider och väder
16 [tizenhat]
Välj hur du vill se översättningen:
Lärande och känslor
Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.