Ordlista

sv Årstider och väder   »   hu Évszakok és időjárás

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [tizenhat]

Évszakok és időjárás

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ungerska Spela Mer
Det här är årstiderna: Ez-k -z ----ak-k: Ezek az évszakok: E-e- a- é-s-a-o-: ----------------- Ezek az évszakok: 0
Våren, sommaren, tav-s---n--r, tavasz, nyár, t-v-s-, n-á-, ------------- tavasz, nyár, 0
hösten och vintern. ő-z--s-tél. ősz és tél. ő-z é- t-l- ----------- ősz és tél. 0
Sommaren är hett. A--y-- ---ró. A nyár forró. A n-á- f-r-ó- ------------- A nyár forró. 0
På sommaren skiner solen. N--ro- süt-a -a-. Nyáron süt a nap. N-á-o- s-t a n-p- ----------------- Nyáron süt a nap. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Nyá-on-s-ere--nk --t---i. Nyáron szeretünk sétálni. N-á-o- s-e-e-ü-k s-t-l-i- ------------------------- Nyáron szeretünk sétálni. 0
Vintern är kall. A--é--h-d-g. A tél hideg. A t-l h-d-g- ------------ A tél hideg. 0
På vintern snöar eller regnar det. Téle--h-vazi-- v--y-az e---e-i-. Télen havazik, vagy az eső esik. T-l-n h-v-z-k- v-g- a- e-ő e-i-. -------------------------------- Télen havazik, vagy az eső esik. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Té-e- -----s-n -a---u---o-th--. Télen szívesen maradunk otthon. T-l-n s-í-e-e- m-r-d-n- o-t-o-. ------------------------------- Télen szívesen maradunk otthon. 0
Det är kallt. H-de- va-. Hideg van. H-d-g v-n- ---------- Hideg van. 0
Det regnar. Es-- -z e--. Esik az eső. E-i- a- e-ő- ------------ Esik az eső. 0
Det är blåsigt. S----s-i-- van. Szeles idő van. S-e-e- i-ő v-n- --------------- Szeles idő van. 0
Det är varmt. M---g -an. Meleg van. M-l-g v-n- ---------- Meleg van. 0
Det är soligt. Napo- -d---an. Napos idő van. N-p-s i-ő v-n- -------------- Napos idő van. 0
Det är klart väder. D--ü-t -d---a-. Derült idő van. D-r-l- i-ő v-n- --------------- Derült idő van. 0
Vad är det för väder idag? Mi-y-- ma-a- id-? Milyen ma az idő? M-l-e- m- a- i-ő- ----------------- Milyen ma az idő? 0
Det är kallt idag. M- h---g-v--. Ma hideg van. M- h-d-g v-n- ------------- Ma hideg van. 0
Det är varmt idag. M- -el---van. Ma meleg van. M- m-l-g v-n- ------------- Ma meleg van. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.