Ordlista

sv Årstider och väder   »   kk Жыл мезгілі және ауа-райы

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [он алты]

16 [on altı]

Жыл мезгілі және ауа-райы

Jıl mezgili jäne awa-rayı

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Det här är årstiderna: М-нау-ж-- ---гі--ері: М____ ж__ м__________ М-н-у ж-л м-з-і-д-р-: --------------------- Мынау жыл мезгілдері: 0
Mı--w --l m-zg-lde-i: M____ j__ m__________ M-n-w j-l m-z-i-d-r-: --------------------- Mınaw jıl mezgilderi:
Våren, sommaren, к-кт--,-жаз, к______ ж___ к-к-е-, ж-з- ------------ көктем, жаз, 0
k----m- -a-, k______ j___ k-k-e-, j-z- ------------ köktem, jaz,
hösten och vintern. к-з---не-қыс. к__ ж___ қ___ к-з ж-н- қ-с- ------------- күз және қыс. 0
kü- jä-e q-s. k__ j___ q___ k-z j-n- q-s- ------------- küz jäne qıs.
Sommaren är hett. Жаз-ы-т--. Ж__ ы_____ Ж-з ы-т-қ- ---------- Жаз ыстық. 0
J-----t-q. J__ ı_____ J-z ı-t-q- ---------- Jaz ıstıq.
På sommaren skiner solen. Жазда к-н--а--ыр-п--ұрады. Ж____ к__ ж_______ т______ Ж-з-а к-н ж-р-ы-а- т-р-д-. -------------------------- Жазда күн жарқырап тұрады. 0
J-z-- k----a--ır---tu-ad-. J____ k__ j_______ t______ J-z-a k-n j-r-ı-a- t-r-d-. -------------------------- Jazda kün jarqırap turadı.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Жазда-біз ----енд-генді ұ--т-м-з. Ж____ б__ с____________ ұ________ Ж-з-а б-з с-р-е-д-г-н-і ұ-а-а-ы-. --------------------------------- Жазда біз серуендегенді ұнатамыз. 0
Ja----biz ---wen-e--n-- -------z. J____ b__ s____________ u________ J-z-a b-z s-r-e-d-g-n-i u-a-a-ı-. --------------------------------- Jazda biz serwendegendi unatamız.
Vintern är kall. Қы- -уы-. Қ__ с____ Қ-с с-ы-. --------- Қыс суық. 0
Qıs----q. Q__ s____ Q-s s-ı-. --------- Qıs swıq.
På vintern snöar eller regnar det. Қыста--ар--е--а-быр -ауа-ы. Қ____ қ__ н_ ж_____ ж______ Қ-с-а қ-р н- ж-ң-ы- ж-у-д-. --------------------------- Қыста қар не жаңбыр жауады. 0
Q-----q-r -- j-ñ--r jawa-ı. Q____ q__ n_ j_____ j______ Q-s-a q-r n- j-ñ-ı- j-w-d-. --------------------------- Qısta qar ne jañbır jawadı.
På vintern stannar vi gärna hemma. Қ-с-а --- ---е -ол--н-- -натамыз. Қ____ б__ ү___ б_______ ұ________ Қ-с-а б-з ү-д- б-л-а-д- ұ-а-а-ы-. --------------------------------- Қыста біз үйде болғанды ұнатамыз. 0
Qıs---biz-üyd- --lğan-ı--nata-ı-. Q____ b__ ü___ b_______ u________ Q-s-a b-z ü-d- b-l-a-d- u-a-a-ı-. --------------------------------- Qısta biz üyde bolğandı unatamız.
Det är kallt. К----уық. К__ с____ К-н с-ы-. --------- Күн суық. 0
K-n---ıq. K__ s____ K-n s-ı-. --------- Kün swıq.
Det regnar. Ж-ң-ыр----ып т-р. Ж_____ ж____ т___ Ж-ң-ы- ж-у-п т-р- ----------------- Жаңбыр жауып тұр. 0
Jañ--- -a-ı- t--. J_____ j____ t___ J-ñ-ı- j-w-p t-r- ----------------- Jañbır jawıp tur.
Det är blåsigt. Ж-л--оғып---р. Ж__ с____ т___ Ж-л с-ғ-п т-р- -------------- Жел соғып тұр. 0
Je- s-ğ-- -u-. J__ s____ t___ J-l s-ğ-p t-r- -------------- Jel soğıp tur.
Det är varmt. К-н-----. К__ ж____ К-н ж-л-. --------- Күн жылы. 0
Kün-j-lı. K__ j____ K-n j-l-. --------- Kün jılı.
Det är soligt. К-н шы--п --р. К__ ш____ т___ К-н ш-ғ-п т-р- -------------- Күн шығып тұр. 0
Kü-----ıp t--. K__ ş____ t___ K-n ş-ğ-p t-r- -------------- Kün şığıp tur.
Det är klart väder. К-- а--қ. К__ а____ К-н а-ы-. --------- Күн ашық. 0
Kün a---. K__ a____ K-n a-ı-. --------- Kün aşıq.
Vad är det för väder idag? Бүг-- а----а-ы қа-д-й? Б____ а_______ қ______ Б-г-н а-а-р-й- қ-н-а-? ---------------------- Бүгін ауа-райы қандай? 0
Büg---awa----- q--d-y? B____ a_______ q______ B-g-n a-a-r-y- q-n-a-? ---------------------- Bügin awa-rayı qanday?
Det är kallt idag. Бүг-н-с-ы-. Б____ с____ Б-г-н с-ы-. ----------- Бүгін суық. 0
B-gi- swı-. B____ s____ B-g-n s-ı-. ----------- Bügin swıq.
Det är varmt idag. Б-г-н-жылы. Б____ ж____ Б-г-н ж-л-. ----------- Бүгін жылы. 0
B--in-jıl-. B____ j____ B-g-n j-l-. ----------- Bügin jılı.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kazakiska (1-100) MP3 kazakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.