Ordlista

sv Årstider och väder   »   ku Demsal û hewa

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [şanzdeh]

Demsal û hewa

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Det här är årstiderna: E- ---------: E_ d_____ i__ E- d-m-a- i-: ------------- Ev demsal in: 0
Våren, sommaren, biha-------n b_____ h____ b-h-r- h-v-n ------------ bihar, havîn 0
hösten och vintern. p--î- û ---istan p____ û z_______ p-y-z û z-v-s-a- ---------------- payîz û zivistan 0
Sommaren är hett. H-vîn ge-- e. H____ g___ e_ H-v-n g-r- e- ------------- Havîn germ e. 0
På sommaren skiner solen. Hav--ê-tav -----. H_____ t__ d_____ H-v-n- t-v d-r-ê- ----------------- Havînê tav dertê. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. E- ji ger-n---av-n- he- -i--n. E_ j_ g_____ h_____ h__ d_____ E- j- g-r-n- h-v-n- h-z d-k-n- ------------------------------ Em ji gerîna havînê hez dikin. 0
Vintern är kall. Zi-i-----s-r e. Z_______ s__ e_ Z-v-s-a- s-r e- --------------- Zivistan sar e. 0
På vintern snöar eller regnar det. Zivistan---e-------r-n -ib---. Z________ b___ û b____ d______ Z-v-s-a-ê b-r- û b-r-n d-b-r-. ------------------------------ Zivistanê berf û baran dibare. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Em z-vis-a---j- -a---a-l--mal- he- -ik-n. E_ z________ j_ m_____ l_ m___ h__ d_____ E- z-v-s-a-ê j- m-y-n- l- m-l- h-z d-k-n- ----------------------------------------- Em zivistanê ji mayîna li malê hez dikin. 0
Det är kallt. Sa- -. S__ e_ S-r e- ------ Sar e. 0
Det regnar. Baran--ib-re. B____ d______ B-r-n d-b-r-. ------------- Baran dibare. 0
Det är blåsigt. Bayî --. B___ y__ B-y- y-. -------- Bayî ye. 0
Det är varmt. Germ-e. G___ e_ G-r- e- ------- Germ e. 0
Det är soligt. Ta-î---. T____ e_ T-v-n e- -------- Tavîn e. 0
Det är klart väder. H-wa-vek-r-. H___ v______ H-w- v-k-r-. ------------ Hewa vekirî. 0
Vad är det för väder idag? Î---------a-a y-? Î__ h___ ç___ y__ Î-o h-w- ç-w- y-? ----------------- Îro hewa çawa ye? 0
Det är kallt idag. Î------ -. Î__ s__ e_ Î-o s-r e- ---------- Îro sar e. 0
Det är varmt idag. Îr- g--- -. Î__ g___ e_ Î-o g-r- e- ----------- Îro germ e. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 kurdiska (kurmanji) (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.