Ordlista

sv Årstider och väder   »   nl Seizoenen en weer

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [zestien]

Seizoenen en weer

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska nederländska Spela Mer
Det här är årstiderna: Di- zijn ---seizo---n: D__ z___ d_ s_________ D-t z-j- d- s-i-o-n-n- ---------------------- Dit zijn de seizoenen: 0
Våren, sommaren, Len--- ---er, L_____ z_____ L-n-e- z-m-r- ------------- Lente, zomer, 0
hösten och vintern. her--t -- -in---. h_____ e_ w______ h-r-s- e- w-n-e-. ----------------- herfst en winter. 0
Sommaren är hett. D- ---e- i- he-t. D_ z____ i_ h____ D- z-m-r i- h-e-. ----------------- De zomer is heet. 0
På sommaren skiner solen. I- -- z---r -----nt -e -o-. I_ d_ z____ s______ d_ z___ I- d- z-m-r s-h-j-t d- z-n- --------------------------- In de zomer schijnt de zon. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. I- de--o--r-ga-n-we g-aa- w-n--l-n. I_ d_ z____ g___ w_ g____ w________ I- d- z-m-r g-a- w- g-a-g w-n-e-e-. ----------------------------------- In de zomer gaan we graag wandelen. 0
Vintern är kall. De ---ter----ko--. D_ w_____ i_ k____ D- w-n-e- i- k-u-. ------------------ De winter is koud. 0
På vintern snöar eller regnar det. I---- wi---r sn----t----regen-----. I_ d_ w_____ s______ o_ r_____ h___ I- d- w-n-e- s-e-u-t o- r-g-n- h-t- ----------------------------------- In de winter sneeuwt of regent het. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. I--d- --n-e--bl-jve- we g---g-t-uis. I_ d_ w_____ b______ w_ g____ t_____ I- d- w-n-e- b-i-v-n w- g-a-g t-u-s- ------------------------------------ In de winter blijven we graag thuis. 0
Det är kallt. H-t-i- ----. H__ i_ k____ H-t i- k-u-. ------------ Het is koud. 0
Det regnar. H-- ----nt. H__ r______ H-t r-g-n-. ----------- Het regent. 0
Det är blåsigt. Het--aa--. H__ w_____ H-t w-a-t- ---------- Het waait. 0
Det är varmt. H------warm. H__ i_ w____ H-t i- w-r-. ------------ Het is warm. 0
Det är soligt. He- is--onn-g. H__ i_ z______ H-t i- z-n-i-. -------------- Het is zonnig. 0
Det är klart väder. He- i----ld-r. H__ i_ h______ H-t i- h-l-e-. -------------- Het is helder. 0
Vad är det för väder idag? H-e--- ------e- --n-a-g? H__ i_ h__ w___ v_______ H-e i- h-t w-e- v-n-a-g- ------------------------ Hoe is het weer vandaag? 0
Det är kallt idag. H-- -s ko-----ndaa-. H__ i_ k___ v_______ H-t i- k-u- v-n-a-g- -------------------- Het is koud vandaag. 0
Det är varmt idag. He--is-w--- va--a--. H__ i_ w___ v_______ H-t i- w-r- v-n-a-g- -------------------- Het is warm vandaag. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + nederländska (1-100) MP3 nederländska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.