Ordlista

sv Årstider och väder   »   vi Mùa trong năm và thời tiết

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16 [Mười sáu]

Mùa trong năm và thời tiết

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska vietnamesiska Spela Mer
Det här är årstiderna: Đ- -- nh----mùa ----g--ăm: Đ_ l_ n____ m__ t____ n___ Đ- l- n-ữ-g m-a t-o-g n-m- -------------------------- Đó là những mùa trong năm: 0
Våren, sommaren, M-- -uân- --- --, M__ x____ m__ h__ M-a x-â-, m-a h-, ----------------- Mùa xuân, mùa hạ, 0
hösten och vintern. M-- -h- -----a -ô-g. M__ t__ v_ m__ đ____ M-a t-u v- m-a đ-n-. -------------------- Mùa thu và mùa đông. 0
Sommaren är hett. M-a-h- -ó-g. M__ h_ n____ M-a h- n-n-. ------------ Mùa hè nóng. 0
På sommaren skiner solen. Mù- h- tr-- nắ-g. M__ h_ t___ n____ M-a h- t-ờ- n-n-. ----------------- Mùa hè trời nắng. 0
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. Chúng-tôi-t-íc--đ---ạ----o -ùa-h-. C____ t__ t____ đ_ d__ v__ m__ h__ C-ú-g t-i t-í-h đ- d-o v-o m-a h-. ---------------------------------- Chúng tôi thích đi dạo vào mùa hè. 0
Vintern är kall. Mùa-đô-g lạnh. M__ đ___ l____ M-a đ-n- l-n-. -------------- Mùa đông lạnh. 0
På vintern snöar eller regnar det. Mùa--ô---t--ế---ơ--h-- -r-- mưa. M__ đ___ t____ r__ h__ t___ m___ M-a đ-n- t-y-t r-i h-y t-ờ- m-a- -------------------------------- Mùa đông tuyết rơi hay trời mưa. 0
På vintern stannar vi gärna hemma. Chú----ôi t---h ở -ro-- nhà-và- m---đ-n-. C____ t__ t____ ở t____ n__ v__ m__ đ____ C-ú-g t-i t-í-h ở t-o-g n-à v-o m-a đ-n-. ----------------------------------------- Chúng tôi thích ở trong nhà vào mùa đông. 0
Det är kallt. T--i----h. T___ l____ T-ờ- l-n-. ---------- Trời lạnh. 0
Det regnar. T--i m--. T___ m___ T-ờ- m-a- --------- Trời mưa. 0
Det är blåsigt. Trờ- -ió. T___ g___ T-ờ- g-ó- --------- Trời gió. 0
Det är varmt. T-ời-ấ-. T___ ấ__ T-ờ- ấ-. -------- Trời ấm. 0
Det är soligt. T-ời --ng. T___ n____ T-ờ- n-n-. ---------- Trời nắng. 0
Det är klart väder. T--i --p. T___ đ___ T-ờ- đ-p- --------- Trời đẹp. 0
Vad är det för väder idag? H-m-n-y -h-i---ế- -a s-o? H__ n__ t___ t___ r_ s___ H-m n-y t-ờ- t-ế- r- s-o- ------------------------- Hôm nay thời tiết ra sao? 0
Det är kallt idag. Hôm --y -rời lạn-. H__ n__ t___ l____ H-m n-y t-ờ- l-n-. ------------------ Hôm nay trời lạnh. 0
Det är varmt idag. Hô--n-y -r-- -m. H__ n__ t___ ấ__ H-m n-y t-ờ- ấ-. ---------------- Hôm nay trời ấm. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + vietnamesiska (1-100) MP3 vietnamesiska (1-100)
Ingen video hittades!

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.