Ordlista

sv Årstider och väder   »   zh 四季和天气

16 [sexton]

Årstider och väder

Årstider och väder

16[十六]

16 [Shíliù]

四季和天气

sìjì hé tiānqì

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Det här är årstiderna: 这是 一年-的-四- : 这_ 一___ 四_ : 这- 一-中- 四- : ------------ 这是 一年中的 四季 : 0
zhè-s------nián--hō-g ----ì-ì: z__ s__ y_ n___ z____ d_ s____ z-è s-ì y- n-á- z-ō-g d- s-j-: ------------------------------ zhè shì yī nián zhōng de sìjì:
Våren, sommaren, 春-, -天 春__ 夏_ 春-, 夏- ------ 春天, 夏天 0
C-ū-tiā-, x---iān C________ x______ C-ū-t-ā-, x-à-i-n ----------------- Chūntiān, xiàtiān
hösten och vintern. 秋--和-冬天 秋_ 和 冬_ 秋- 和 冬- ------- 秋天 和 冬天 0
q-ū--ān-hé--ōn-ti-n q______ h_ d_______ q-ū-i-n h- d-n-t-ā- ------------------- qiūtiān hé dōngtiān
Sommaren är hett. 夏--很-热 。 夏_ 很 热 。 夏- 很 热 。 -------- 夏天 很 热 。 0
xi-ti-- h-----. x______ h__ r__ x-à-i-n h-n r-. --------------- xiàtiān hěn rè.
På sommaren skiner solen. 夏天 -- 出太阳 。 夏_ 总_ 出__ 。 夏- 总- 出-阳 。 ----------- 夏天 总是 出太阳 。 0
Xià-i-n------s-ì--h- t-iyá--. X______ z___ s__ c__ t_______ X-à-i-n z-n- s-ì c-ū t-i-á-g- ----------------------------- Xiàtiān zǒng shì chū tàiyáng.
På sommaren går vi gärna ut och promenerar. 夏天--- 喜----散- 。 夏_ 我_ 喜_ 去 散_ 。 夏- 我- 喜- 去 散- 。 --------------- 夏天 我们 喜欢 去 散步 。 0
X------ wǒm-- xǐh-ā--q- sà-bù. X______ w____ x_____ q_ s_____ X-à-i-n w-m-n x-h-ā- q- s-n-ù- ------------------------------ Xiàtiān wǒmen xǐhuān qù sànbù.
Vintern är kall. 冬- --冷-。 冬_ 很 冷 。 冬- 很 冷 。 -------- 冬天 很 冷 。 0
D--gt--- --n---ng. D_______ h__ l____ D-n-t-ā- h-n l-n-. ------------------ Dōngtiān hěn lěng.
På vintern snöar eller regnar det. 冬天--- - -雨-。 冬_ 下_ 或 下_ 。 冬- 下- 或 下- 。 ------------ 冬天 下雪 或 下雨 。 0
Dōng---- xià--u--h-ò --- y-. D_______ x__ x__ h__ x__ y__ D-n-t-ā- x-à x-ě h-ò x-à y-. ---------------------------- Dōngtiān xià xuě huò xià yǔ.
På vintern stannar vi gärna hemma. 冬- -们-喜欢--- 家--。 冬_ 我_ 喜_ 呆_ 家_ 。 冬- 我- 喜- 呆- 家- 。 ---------------- 冬天 我们 喜欢 呆在 家里 。 0
Dōn-t-ān---me-----uān ------i----lǐ. D_______ w____ x_____ d__ z__ j_____ D-n-t-ā- w-m-n x-h-ā- d-i z-i j-ā-ǐ- ------------------------------------ Dōngtiān wǒmen xǐhuān dāi zài jiālǐ.
Det är kallt. 天- 很-冷 天_ 很 冷 天- 很 冷 ------ 天气 很 冷 0
T-ānq----n-lěng T_____ h__ l___ T-ā-q- h-n l-n- --------------- Tiānqì hěn lěng
Det regnar. 天---下雨 天 在 下_ 天 在 下- ------ 天 在 下雨 0
t--- z-ixi- yǔ t___ z_____ y_ t-ā- z-i-i- y- -------------- tiān zàixià yǔ
Det är blåsigt. 有 风-。 有 风 。 有 风 。 ----- 有 风 。 0
y----ēng. y__ f____ y-u f-n-. --------- yǒu fēng.
Det är varmt. 天-暖和 。 天 暖_ 。 天 暖- 。 ------ 天 暖和 。 0
Tiā- --ǎn--o. T___ n_______ T-ā- n-ǎ-h-o- ------------- Tiān nuǎnhuo.
Det är soligt. 阳光 -烂的 -- 。 阳_ 灿__ 天_ 。 阳- 灿-的 天- 。 ----------- 阳光 灿烂的 天气 。 0
Yá-g--ān- -------d----ā--ì. Y________ c_____ d_ t______ Y-n-g-ā-g c-n-à- d- t-ā-q-. --------------------------- Yángguāng cànlàn de tiānqì.
Det är klart väder. 天气--朗-。 天_ 晴_ 。 天- 晴- 。 ------- 天气 晴朗 。 0
Tiā-qì --ngl-ng. T_____ q________ T-ā-q- q-n-l-n-. ---------------- Tiānqì qínglǎng.
Vad är det för väder idag? 今--天气---- ? 今_ 天_ 怎__ ? 今- 天- 怎-样 ? ----------- 今天 天气 怎么样 ? 0
J-nti-n -i---ì z---e -àng? J______ t_____ z____ y____ J-n-i-n t-ā-q- z-n-e y-n-? -------------------------- Jīntiān tiānqì zěnme yàng?
Det är kallt idag. 今- -- 很冷 。 今_ 天_ 很_ 。 今- 天- 很- 。 ---------- 今天 天气 很冷 。 0
Jī-t-ān---ā--ì---n----g. J______ t_____ h__ l____ J-n-i-n t-ā-q- h-n l-n-. ------------------------ Jīntiān tiānqì hěn lěng.
Det är varmt idag. 今--天- -和 。 今_ 天_ 暖_ 。 今- 天- 暖- 。 ---------- 今天 天气 暖和 。 0
J-----n -iā-q---uǎn--o. J______ t_____ n_______ J-n-i-n t-ā-q- n-ǎ-h-o- ----------------------- Jīntiān tiānqì nuǎnhuo.

Lärande och känslor

Vi är lyckliga när vi kan kommunicera på ett främmande språk. Vi är stolta över oss själva och våra framsteg. Å andra sidan, om vi inte lyckas blir vi upprörda eller besvikna. Olika känslor är därmed förknippade med inlärning. Nya studier har kommit fram till intressanta resultat. De visar att känslor spelar en roll vid inlärning. Därför att våra känslor påverkar vår framgång i lärandet. Lärande är alltid ett ‘problem’ för vår hjärna. Och den vill lösa detta problem. Huruvida den är framgångsrik beror på våra känslor. Om vi tror att vi kan lösa problemet, känner vi oss säkra. Denna känslomässiga stabilitet hjälper oss att lära. Positivt tänkande främjar våra intellektuella förmågor. Å andra sidan, att lära sig under stress fungerar inte så bra. Tvivel eller oro hindrar ett bra resultat. Vi lär oss speciellt dåligt när vi är rädda. Då kan inte hjärnan lagra nytt innehåll så bra. Därför är det viktigt att alltid vara motiverad att lära sig. Så känslor påverkar lärande. Men lärande påverkar också känslor! Samma hjärnstrukturer som hanterar fakta bearbetar också känslor. Så lärande kan göra dig lycklig och de som är nöjda lär sig bättre. Naturligtvis är lärande inte alltid roligt; det kan också vara tråkigt. Av detta skäl bör vi alltid sätta upp små mål. På så sätt överbelastar vi inte hjärnan. Och vi garanterar att vi kan uppfylla våra förväntningar. Vår framgång blir då en belöning som motiverar oss igen. Så: Lär dig något - och le medan du gör det!
Visste du?
Grekiska räknas till de indo-europeiska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i världen. Modern grekiska får inte förväxlas med antik grekiska. Antik grekiska lärs fortfarande ut i många skolor och på många universitet. Förr i tiden var det filosofins och vetenskapens språk. Det användes också som ett gemensamt språk bland dem som reste i den antika världen. Å andra sidan är modern grekiska modersmål för omkring 13 miljoner människor. Det utvecklades från den antika grekiskan. Det är svårt att säga exakt när modern grekiska uppstod. En sak är säker: det är enklare konstruerat än den antika grekiskan. Hur som helst, många arkaiska former finns kvar i modern grekiska. Det är också ett mycket enhetligt språk i vilket det inte finns några starka dialekter. Det skrivs med det grekiska alfabetet, som är nästan 2500 år gammalt. Ett intressant faktum är att grekiska räknas till de språk som har den största vokabulären. Så om du gillar att lära dig vokabulär bör du starta med grekiska.