Ordlista

sv Städning   »   el Καθαρισμός σπιτιού

18 [arton]

Städning

Städning

18 [δεκαοκτώ]

18 [dekaoktṓ]

Καθαρισμός σπιτιού

[Katharismós spitioú]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska grekiska Spela Mer
Idag är det lördag. Σήμ-ρα ε-ν-ι-Σά-β---. Σ_____ ε____ Σ_______ Σ-μ-ρ- ε-ν-ι Σ-β-α-ο- --------------------- Σήμερα είναι Σάββατο. 0
S-m--a-e--a--Sáb---o. S_____ e____ S_______ S-m-r- e-n-i S-b-a-o- --------------------- Sḗmera eínai Sábbato.
Idag har vi tid. Σήμε----χ-υ---χ-όν-. Σ_____ έ_____ χ_____ Σ-μ-ρ- έ-ο-μ- χ-ό-ο- -------------------- Σήμερα έχουμε χρόνο. 0
S------éch-u-- ch--n-. S_____ é______ c______ S-m-r- é-h-u-e c-r-n-. ---------------------- Sḗmera échoume chróno.
Idag städar vi lägenheten. Σ-μερ- -αθ-ρί-ο--ε το σπί--. Σ_____ κ__________ τ_ σ_____ Σ-μ-ρ- κ-θ-ρ-ζ-υ-ε τ- σ-ί-ι- ---------------------------- Σήμερα καθαρίζουμε το σπίτι. 0
Sḗmera k-t---íz-u-e to---í--. S_____ k___________ t_ s_____ S-m-r- k-t-a-í-o-m- t- s-í-i- ----------------------------- Sḗmera katharízoume to spíti.
Jag städar badrummet. (Ε-ώ) -αθαρ----τ- μ--νιο. (____ κ_______ τ_ μ______ (-γ-) κ-θ-ρ-ζ- τ- μ-ά-ι-. ------------------------- (Εγώ) καθαρίζω το μπάνιο. 0
(E------th---zō-t- ---n-o. (____ k________ t_ m______ (-g-) k-t-a-í-ō t- m-á-i-. -------------------------- (Egṓ) katharízō to mpánio.
Min man tvättar bilen. Ο ά-τρας-μου πλέν----ο -υ--κί--το. Ο ά_____ μ__ π_____ τ_ α__________ Ο ά-τ-α- μ-υ π-έ-ε- τ- α-τ-κ-ν-τ-. ---------------------------------- Ο άντρας μου πλένει το αυτοκίνητο. 0
O --tr-- m-u pl-ne--t--autok-nēto. O á_____ m__ p_____ t_ a__________ O á-t-a- m-u p-é-e- t- a-t-k-n-t-. ---------------------------------- O ántras mou plénei to autokínēto.
Barnen tvättar cyklarna. Τ--πα---- ----ρί-ο---τ---ο--λ---. Τ_ π_____ κ_________ τ_ π________ Τ- π-ι-ι- κ-θ-ρ-ζ-υ- τ- π-δ-λ-τ-. --------------------------------- Τα παιδιά καθαρίζουν τα ποδήλατα. 0
T----id-- -at-a--zoun -a -od-l---. T_ p_____ k__________ t_ p________ T- p-i-i- k-t-a-í-o-n t- p-d-l-t-. ---------------------------------- Ta paidiá katharízoun ta podḗlata.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Η -ι---- π--ί-ει τα -ο--ούδια. Η γ_____ π______ τ_ λ_________ Η γ-α-ι- π-τ-ζ-ι τ- λ-υ-ο-δ-α- ------------------------------ Η γιαγιά ποτίζει τα λουλούδια. 0
Ē-g------po-------a----loú-i-. Ē g_____ p______ t_ l_________ Ē g-a-i- p-t-z-i t- l-u-o-d-a- ------------------------------ Ē giagiá potízei ta louloúdia.
Barnen städar barnkammaren. Τα---ι-ιά -----π-ιο-ν τ- παι-ι-ό δωμ----. Τ_ π_____ τ__________ τ_ π______ δ_______ Τ- π-ι-ι- τ-κ-ο-ο-ο-ν τ- π-ι-ι-ό δ-μ-τ-ο- ----------------------------------------- Τα παιδιά τακτοποιούν το παιδικό δωμάτιο. 0
T--p---iá -akt---i--n ---pa-d--ó-------o. T_ p_____ t__________ t_ p______ d_______ T- p-i-i- t-k-o-o-o-n t- p-i-i-ó d-m-t-o- ----------------------------------------- Ta paidiá taktopoioún to paidikó dōmátio.
Min man städar sitt skrivbord. Ο -ντ-ας-μ-- --κ-οπ-----το γ----ίο τ-υ. Ο ά_____ μ__ τ_________ τ_ γ______ τ___ Ο ά-τ-α- μ-υ τ-κ-ο-ο-ε- τ- γ-α-ε-ο τ-υ- --------------------------------------- Ο άντρας μου τακτοποιεί το γραφείο του. 0
O-á--r-s--ou ---to---e--to---aphe-o---u. O á_____ m__ t_________ t_ g_______ t___ O á-t-a- m-u t-k-o-o-e- t- g-a-h-í- t-u- ---------------------------------------- O ántras mou taktopoieí to grapheío tou.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. (Ε--) ---- -α-ρο-χα---ο πλ-ντήρι-. (____ β___ τ_ ρ____ σ__ π_________ (-γ-) β-ζ- τ- ρ-ύ-α σ-ο π-υ-τ-ρ-ο- ---------------------------------- (Εγώ) βάζω τα ρούχα στο πλυντήριο. 0
(Eg--------ta----cha-s-o--l----ri-. (____ b___ t_ r_____ s__ p_________ (-g-) b-z- t- r-ú-h- s-o p-y-t-r-o- ----------------------------------- (Egṓ) bázō ta roúcha sto plyntḗrio.
Jag hänger upp tvätten. (Εγ-- α-λώ---τα-ρούχα. (____ α_____ τ_ ρ_____ (-γ-) α-λ-ν- τ- ρ-ύ-α- ---------------------- (Εγώ) απλώνω τα ρούχα. 0
(Egṓ)-a---nō-t- r----a. (____ a_____ t_ r______ (-g-) a-l-n- t- r-ú-h-. ----------------------- (Egṓ) aplṓnō ta roúcha.
Jag stryker tvätten. (--ώ- σιδε--νω τ- -ούχα. (____ σ_______ τ_ ρ_____ (-γ-) σ-δ-ρ-ν- τ- ρ-ύ-α- ------------------------ (Εγώ) σιδερώνω τα ρούχα. 0
(-----siderṓnō-t- ------. (____ s_______ t_ r______ (-g-) s-d-r-n- t- r-ú-h-. ------------------------- (Egṓ) siderṓnō ta roúcha.
Fönstren är smutsiga. Τ--παράθυρα---ν-ι βρώμι--. Τ_ π_______ ε____ β_______ Τ- π-ρ-θ-ρ- ε-ν-ι β-ώ-ι-α- -------------------------- Τα παράθυρα είναι βρώμικα. 0
T- paráth--a eí--i---ṓmika. T_ p________ e____ b_______ T- p-r-t-y-a e-n-i b-ṓ-i-a- --------------------------- Ta paráthyra eínai brṓmika.
Golvet är smutsigt. Το -ά-ω-α ---αι β--μ-κο. Τ_ π_____ ε____ β_______ Τ- π-τ-μ- ε-ν-ι β-ώ-ι-ο- ------------------------ Το πάτωμα είναι βρώμικο. 0
To-pát-m---í--i--rṓ--ko. T_ p_____ e____ b_______ T- p-t-m- e-n-i b-ṓ-i-o- ------------------------ To pátōma eínai brṓmiko.
Porslinet är smutsigt. Τ- -ιά-α-είν---βρ--ικα. Τ_ π____ ε____ β_______ Τ- π-ά-α ε-ν-ι β-ώ-ι-α- ----------------------- Τα πιάτα είναι βρώμικα. 0
T----áta eína---r---k-. T_ p____ e____ b_______ T- p-á-a e-n-i b-ṓ-i-a- ----------------------- Ta piáta eínai brṓmika.
Vem putsar fönstren? Π--ος -α-αρίζ-ι-τα π-ράθυ-α; Π____ κ________ τ_ π________ Π-ι-ς κ-θ-ρ-ζ-ι τ- π-ρ-θ-ρ-; ---------------------------- Ποιος καθαρίζει τα παράθυρα; 0
Poios-k-------e-----paráth-r-? P____ k_________ t_ p_________ P-i-s k-t-a-í-e- t- p-r-t-y-a- ------------------------------ Poios katharízei ta paráthyra?
Vem dammsuger? Π-ιος -ά--ι--λε-τ--κή ---ύ--; Π____ β____ η________ σ______ Π-ι-ς β-ζ-ι η-ε-τ-ι-ή σ-ο-π-; ----------------------------- Ποιος βάζει ηλεκτρική σκούπα; 0
P-ios ---ei ---ktr--ḗ---oúp-? P____ b____ ē________ s______ P-i-s b-z-i ē-e-t-i-ḗ s-o-p-? ----------------------------- Poios bázei ēlektrikḗ skoúpa?
Vem diskar? Π---ς--λ-ν----- πι-τ-; Π____ π_____ τ_ π_____ Π-ι-ς π-έ-ε- τ- π-ά-α- ---------------------- Ποιος πλένει τα πιάτα; 0
P---s --é-ei-t- piát-? P____ p_____ t_ p_____ P-i-s p-é-e- t- p-á-a- ---------------------- Poios plénei ta piáta?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + grekiska (1-100) MP3 grekiska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!