Ordlista

sv Städning   »   he ‫ניקוי הבית‬

18 [arton]

Städning

Städning

‫18 [שמונה עשרה]‬

18 [shmoneh essreh]

‫ניקוי הבית‬

[niqui habait]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hebreiska Spela Mer
Idag är det lördag. ‫---- -ו- ש-ת-‬ ‫היום יום שבת.‬ ‫-י-ם י-ם ש-ת-‬ --------------- ‫היום יום שבת.‬ 0
hay-m-yom --a-a-. hayom yom shabat. h-y-m y-m s-a-a-. ----------------- hayom yom shabat.
Idag har vi tid. ‫-י----- לנו --ן-‬ ‫היום יש לנו זמן.‬ ‫-י-ם י- ל-ו ז-ן-‬ ------------------ ‫היום יש לנו זמן.‬ 0
h---m---s--l--u z-an. hayom yesh lanu zman. h-y-m y-s- l-n- z-a-. --------------------- hayom yesh lanu zman.
Idag städar vi lägenheten. ‫הי-------ו ----- -- ה---.‬ ‫היום אנחנו מנקים את הבית.‬ ‫-י-ם א-ח-ו מ-ק-ם א- ה-י-.- --------------------------- ‫היום אנחנו מנקים את הבית.‬ 0
h--o- ----nu-m-n-----et habait. hayom anaxnu menaqim et habait. h-y-m a-a-n- m-n-q-m e- h-b-i-. ------------------------------- hayom anaxnu menaqim et habait.
Jag städar badrummet. ‫א-- מ--- את-----האמ--יה-‬ ‫אני מנקה את חדר האמבטיה.‬ ‫-נ- מ-ק- א- ח-ר ה-מ-ט-ה-‬ -------------------------- ‫אני מנקה את חדר האמבטיה.‬ 0
a----en----/men-q-h-et-xa--r h---mbatiah. ani menaqeh/menaqah et xadar ha'ambatiah. a-i m-n-q-h-m-n-q-h e- x-d-r h-'-m-a-i-h- ----------------------------------------- ani menaqeh/menaqah et xadar ha'ambatiah.
Min man tvättar bilen. ‫ב-לי----ץ -ת -מכונ-ת-‬ ‫בעלי רוחץ את המכונית.‬ ‫-ע-י ר-ח- א- ה-כ-נ-ת-‬ ----------------------- ‫בעלי רוחץ את המכונית.‬ 0
ba-a-i-r-x-ts e- ---ekh-ni-. ba'ali roxets et hamekhonit. b-'-l- r-x-t- e- h-m-k-o-i-. ---------------------------- ba'ali roxets et hamekhonit.
Barnen tvättar cyklarna. ‫---די---נ-י---ת--א----ים-‬ ‫הילדים מנקים את האופניים.‬ ‫-י-ד-ם מ-ק-ם א- ה-ו-נ-י-.- --------------------------- ‫הילדים מנקים את האופניים.‬ 0
h---ladi---e-a-im -t-h---fanai-. hayeladim menaqim et ha'ofanaim. h-y-l-d-m m-n-q-m e- h-'-f-n-i-. -------------------------------- hayeladim menaqim et ha'ofanaim.
Farmor / mormor vattnar blommorna. ‫--תא -ש-ה-א---פר-ים-‬ ‫סבתא משקה את הפרחים.‬ ‫-ב-א מ-ק- א- ה-ר-י-.- ---------------------- ‫סבתא משקה את הפרחים.‬ 0
s-v-a -a--qah-e- -apraxi-. savta mashqah et hapraxim. s-v-a m-s-q-h e- h-p-a-i-. -------------------------- savta mashqah et hapraxim.
Barnen städar barnkammaren. ‫ה---ים---דר-- -- --- ---ד-ם.‬ ‫הילדים מסדרים את חדר הילדים.‬ ‫-י-ד-ם מ-ד-י- א- ח-ר ה-ל-י-.- ------------------------------ ‫הילדים מסדרים את חדר הילדים.‬ 0
hay----im-m-sad--- ---xa-a--haye---im. hayeladim mesadrim et xadar hayeladim. h-y-l-d-m m-s-d-i- e- x-d-r h-y-l-d-m- -------------------------------------- hayeladim mesadrim et xadar hayeladim.
Min man städar sitt skrivbord. ‫-ע-- -ס-ר-את-ש--ח- ---י-ה---ו.‬ ‫בעלי מסדר את שולחן הכתיבה שלו.‬ ‫-ע-י מ-ד- א- ש-ל-ן ה-ת-ב- ש-ו-‬ -------------------------------- ‫בעלי מסדר את שולחן הכתיבה שלו.‬ 0
b----- me--de- -- shulx-n h---i--h sh---. ba'ali mesader et shulxan haktivah shelo. b-'-l- m-s-d-r e- s-u-x-n h-k-i-a- s-e-o- ----------------------------------------- ba'ali mesader et shulxan haktivah shelo.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. ‫אני ש- --ה------בי-ה--מ--נ---ב--ה-‬ ‫אני שם / ה את הכביסה במכונת כביסה.‬ ‫-נ- ש- / ה א- ה-ב-ס- ב-כ-נ- כ-י-ה-‬ ------------------------------------ ‫אני שם / ה את הכביסה במכונת כביסה.‬ 0
a-i-ss--/s-a--h--- --kvis-h -i-kho--- -visa-. ani ssam/ssameh et hakvisah bimkhonat kvisah. a-i s-a-/-s-m-h e- h-k-i-a- b-m-h-n-t k-i-a-. --------------------------------------------- ani ssam/ssameh et hakvisah bimkhonat kvisah.
Jag hänger upp tvätten. ‫-----ו----- ---יס-.‬ ‫אני תולה את הכביסה.‬ ‫-נ- ת-ל- א- ה-ב-ס-.- --------------------- ‫אני תולה את הכביסה.‬ 0
a-- t-l-h-----h -t-h-------. ani toleh/tolah et hakvisah. a-i t-l-h-t-l-h e- h-k-i-a-. ---------------------------- ani toleh/tolah et hakvisah.
Jag stryker tvätten. ‫א-י מגה- /-צ--א- ה-גדי--הנ-----‬ ‫אני מגהץ / צת את הבגדים הנקיים.‬ ‫-נ- מ-ה- / צ- א- ה-ג-י- ה-ק-י-.- --------------------------------- ‫אני מגהץ / צת את הבגדים הנקיים.‬ 0
ani-m------s/-e-a-e-se- -t ha-ga-i- --n-q-i-. ani megahets/megahetset et habgadim haneqiim. a-i m-g-h-t-/-e-a-e-s-t e- h-b-a-i- h-n-q-i-. --------------------------------------------- ani megahets/megahetset et habgadim haneqiim.
Fönstren är smutsiga. ‫ה-לונות מל-כ--ים-‬ ‫החלונות מלוכלכים.‬ ‫-ח-ו-ו- מ-ו-ל-י-.- ------------------- ‫החלונות מלוכלכים.‬ 0
haxal-no---e-----a-h-m. haxalonot melukhlakhim. h-x-l-n-t m-l-k-l-k-i-. ----------------------- haxalonot melukhlakhim.
Golvet är smutsigt. ‫-------ל--לכת-‬ ‫הרצפה מלוכלכת.‬ ‫-ר-פ- מ-ו-ל-ת-‬ ---------------- ‫הרצפה מלוכלכת.‬ 0
h---t-pa- me---h--k-et. haritspah melukhlekhet. h-r-t-p-h m-l-k-l-k-e-. ----------------------- haritspah melukhlekhet.
Porslinet är smutsigt. ‫הכ-ים--ל----י--‬ ‫הכלים מלוכלכים.‬ ‫-כ-י- מ-ו-ל-י-.- ----------------- ‫הכלים מלוכלכים.‬ 0
hake-i- -e--k-l-k-im. hakelim melukhlakhim. h-k-l-m m-l-k-l-k-i-. --------------------- hakelim melukhlakhim.
Vem putsar fönstren? ‫מ---נק- את-ה-לו-ו-?‬ ‫מי מנקה את החלונות?‬ ‫-י מ-ק- א- ה-ל-נ-ת-‬ --------------------- ‫מי מנקה את החלונות?‬ 0
m----n---- -t -a--l-no-? mi menaqeh et haxalonot? m- m-n-q-h e- h-x-l-n-t- ------------------------ mi menaqeh et haxalonot?
Vem dammsuger? ‫מ----א----ק?‬ ‫מי שואב אבק?‬ ‫-י ש-א- א-ק-‬ -------------- ‫מי שואב אבק?‬ 0
m- ----ev-avaq? mi sho'ev avaq? m- s-o-e- a-a-? --------------- mi sho'ev avaq?
Vem diskar? ‫מ- -ו-- -- הכ-ים?‬ ‫מי שוטף את הכלים?‬ ‫-י ש-ט- א- ה-ל-ם-‬ ------------------- ‫מי שוטף את הכלים?‬ 0
m--shot--------kel-m? mi shotef et hakelim? m- s-o-e- e- h-k-l-m- --------------------- mi shotef et hakelim?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!