Ordlista

sv Städning   »   kk House cleaning

18 [arton]

Städning

Städning

18 [он сегіз]

18 [on segiz]

House cleaning

[Üy tazalaw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Idag är det lördag. Бү--н -ен--. Бүгін сенбі. Б-г-н с-н-і- ------------ Бүгін сенбі. 0
B--------b-. Bügin senbi. B-g-n s-n-i- ------------ Bügin senbi.
Idag har vi tid. Б-г-- --зд-- уақ-тым---б-р. Бүгін біздің уақытымыз бар. Б-г-н б-з-і- у-қ-т-м-з б-р- --------------------------- Бүгін біздің уақытымыз бар. 0
Bü--- ---di- w---t--ız-b-r. Bügin bizdiñ waqıtımız bar. B-g-n b-z-i- w-q-t-m-z b-r- --------------------------- Bügin bizdiñ waqıtımız bar.
Idag städar vi lägenheten. Б---н -і---әте-ді-т--а-аймыз. Бүгін біз пәтерді тазалаймыз. Б-г-н б-з п-т-р-і т-з-л-й-ы-. ----------------------------- Бүгін біз пәтерді тазалаймыз. 0
B-gin---- pä-er-- -aza--ym--. Bügin biz päterdi tazalaymız. B-g-n b-z p-t-r-i t-z-l-y-ı-. ----------------------------- Bügin biz päterdi tazalaymız.
Jag städar badrummet. М---ж--нат-н-бөл-е-і -азалай-ын. Мен жуынатын бөлмені тазалаймын. М-н ж-ы-а-ы- б-л-е-і т-з-л-й-ы-. -------------------------------- Мен жуынатын бөлмені тазалаймын. 0
M-- jwın-tın--ö-m-n- --za-a-mın. Men jwınatın bölmeni tazalaymın. M-n j-ı-a-ı- b-l-e-i t-z-l-y-ı-. -------------------------------- Men jwınatın bölmeni tazalaymın.
Min man tvättar bilen. Күй-у-м -аш-н--ы-жуады. Күйеуім машинаны жуады. К-й-у-м м-ш-н-н- ж-а-ы- ----------------------- Күйеуім машинаны жуады. 0
K--ew-m---şïn-n---wadı. Küyewim maşïnanı jwadı. K-y-w-m m-ş-n-n- j-a-ı- ----------------------- Küyewim maşïnanı jwadı.
Barnen tvättar cyklarna. Б-----р --лос-п---та--л-йды. Балалар велосипед тазалайды. Б-л-л-р в-л-с-п-д т-з-л-й-ы- ---------------------------- Балалар велосипед тазалайды. 0
Bal--a- -e--sïpe- t-zalay-ı. Balalar velosïped tazalaydı. B-l-l-r v-l-s-p-d t-z-l-y-ı- ---------------------------- Balalar velosïped tazalaydı.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Әж-----д-----суғ----ы. Әже гүлдерді суғарады. Ә-е г-л-е-д- с-ғ-р-д-. ---------------------- Әже гүлдерді суғарады. 0
Äj- g-l--r-i--w----dı. Äje gülderdi swğaradı. Ä-e g-l-e-d- s-ğ-r-d-. ---------------------- Äje gülderdi swğaradı.
Barnen städar barnkammaren. Б--ал-р--ал-л-------есін--и-ай--. Балалар балалар бөлмесін жинайды. Б-л-л-р б-л-л-р б-л-е-і- ж-н-й-ы- --------------------------------- Балалар балалар бөлмесін жинайды. 0
Ba---ar -a--lar -öl----n j-n-y--. Balalar balalar bölmesin jïnaydı. B-l-l-r b-l-l-r b-l-e-i- j-n-y-ı- --------------------------------- Balalar balalar bölmesin jïnaydı.
Min man städar sitt skrivbord. Күй--і--өзін-ң--а---үс-елі--жин----. Күйеуім өзінің жазу үстелін жинайды. К-й-у-м ө-і-і- ж-з- ү-т-л-н ж-н-й-ы- ------------------------------------ Күйеуім өзінің жазу үстелін жинайды. 0
Küy-wi--öz---- j----üste-in j----d-. Küyewim öziniñ jazw üstelin jïnaydı. K-y-w-m ö-i-i- j-z- ü-t-l-n j-n-y-ı- ------------------------------------ Küyewim öziniñ jazw üstelin jïnaydı.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Мен-кі----ши-а-а---і---е-е--ерд--с-л-мы-. Мен кір машинаға киім-кешектерді саламын. М-н к-р м-ш-н-ғ- к-і---е-е-т-р-і с-л-м-н- ----------------------------------------- Мен кір машинаға киім-кешектерді саламын. 0
Men k-r-m---na-- ---m-keşe--er-i----a-ı-. Men kir maşïnağa kïim-keşekterdi salamın. M-n k-r m-ş-n-ğ- k-i---e-e-t-r-i s-l-m-n- ----------------------------------------- Men kir maşïnağa kïim-keşekterdi salamın.
Jag hänger upp tvätten. М-н--і--жа--ы-. Мен кір жаямын. М-н к-р ж-я-ы-. --------------- Мен кір жаямын. 0
Men -i- -a--m--. Men kir jayamın. M-n k-r j-y-m-n- ---------------- Men kir jayamın.
Jag stryker tvätten. Ме- -ір--т-к--й---. Мен кір үтіктеймін. М-н к-р ү-і-т-й-і-. ------------------- Мен кір үтіктеймін. 0
M----ir-ütikt----n. Men kir ütikteymin. M-n k-r ü-i-t-y-i-. ------------------- Men kir ütikteymin.
Fönstren är smutsiga. Т---зе-ер к-р. Терезелер кір. Т-р-з-л-р к-р- -------------- Терезелер кір. 0
Terezeler ---. Terezeler kir. T-r-z-l-r k-r- -------------- Terezeler kir.
Golvet är smutsigt. Е-е- -і-. Еден кір. Е-е- к-р- --------- Еден кір. 0
E-e- ---. Eden kir. E-e- k-r- --------- Eden kir.
Porslinet är smutsigt. Ы-ы--ая- к-р. Ыдыс-аяқ кір. Ы-ы---я- к-р- ------------- Ыдыс-аяқ кір. 0
Idı--a--- -ir. Idıs-ayaq kir. I-ı---y-q k-r- -------------- Idıs-ayaq kir.
Vem putsar fönstren? К-м--е--зе-і жу-ды? Кім терезені жуады? К-м т-р-з-н- ж-а-ы- ------------------- Кім терезені жуады? 0
Kim --r-z-n- jwa--? Kim terezeni jwadı? K-m t-r-z-n- j-a-ı- ------------------- Kim terezeni jwadı?
Vem dammsuger? Кім ш-ң----ы-пе- --з---йды? Кім шаңсорғышпен тазалайды? К-м ш-ң-о-ғ-ш-е- т-з-л-й-ы- --------------------------- Кім шаңсорғышпен тазалайды? 0
Ki------orğışp-n--az------? Kim şañsorğışpen tazalaydı? K-m ş-ñ-o-ğ-ş-e- t-z-l-y-ı- --------------------------- Kim şañsorğışpen tazalaydı?
Vem diskar? К---ыдыс-ж----? Кім ыдыс жуады? К-м ы-ы- ж-а-ы- --------------- Кім ыдыс жуады? 0
Kim --ıs ---d-? Kim ıdıs jwadı? K-m ı-ı- j-a-ı- --------------- Kim ıdıs jwadı?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!