Ordlista

sv Städning   »   kk Үй тазалау

18 [arton]

Städning

Städning

18 [он сегіз]

18 [on segiz]

Үй тазалау

[Üy tazalaw]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Idag är det lördag. Бү-ін-се-бі. Б____ с_____ Б-г-н с-н-і- ------------ Бүгін сенбі. 0
B-gin se-b-. B____ s_____ B-g-n s-n-i- ------------ Bügin senbi.
Idag har vi tid. Б-г-н --зд-ң-----т-м-з бар. Б____ б_____ у________ б___ Б-г-н б-з-і- у-қ-т-м-з б-р- --------------------------- Бүгін біздің уақытымыз бар. 0
Bü--n -iz----waqı---ız-b-r. B____ b_____ w________ b___ B-g-n b-z-i- w-q-t-m-z b-r- --------------------------- Bügin bizdiñ waqıtımız bar.
Idag städar vi lägenheten. Бүг---біз----е-ді таз-ла--ы-. Б____ б__ п______ т__________ Б-г-н б-з п-т-р-і т-з-л-й-ы-. ----------------------------- Бүгін біз пәтерді тазалаймыз. 0
Bü-i--biz pä-er-- ---al-ymız. B____ b__ p______ t__________ B-g-n b-z p-t-r-i t-z-l-y-ı-. ----------------------------- Bügin biz päterdi tazalaymız.
Jag städar badrummet. М---ж--н--ын-----ені-та-ал-й-ы-. М__ ж_______ б______ т__________ М-н ж-ы-а-ы- б-л-е-і т-з-л-й-ы-. -------------------------------- Мен жуынатын бөлмені тазалаймын. 0
M-n-jw---tın ----en- --za-ay---. M__ j_______ b______ t__________ M-n j-ı-a-ı- b-l-e-i t-z-l-y-ı-. -------------------------------- Men jwınatın bölmeni tazalaymın.
Min man tvättar bilen. К-й--і- м---н--ы--у-д-. К______ м_______ ж_____ К-й-у-м м-ш-н-н- ж-а-ы- ----------------------- Күйеуім машинаны жуады. 0
K-y--im maş--anı-j----. K______ m_______ j_____ K-y-w-m m-ş-n-n- j-a-ı- ----------------------- Küyewim maşïnanı jwadı.
Barnen tvättar cyklarna. Б-л-лар ве--си----та-а-а-ды. Б______ в________ т_________ Б-л-л-р в-л-с-п-д т-з-л-й-ы- ---------------------------- Балалар велосипед тазалайды. 0
Ba-a-ar --l--ïp---ta-a-a-dı. B______ v________ t_________ B-l-l-r v-l-s-p-d t-z-l-y-ı- ---------------------------- Balalar velosïped tazalaydı.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Ә-----лд-р-і-с-ғ-ра--. Ә__ г_______ с________ Ә-е г-л-е-д- с-ғ-р-д-. ---------------------- Әже гүлдерді суғарады. 0
Äj----l-e--i ---a-a-ı. Ä__ g_______ s________ Ä-e g-l-e-d- s-ğ-r-d-. ---------------------- Äje gülderdi swğaradı.
Barnen städar barnkammaren. Б-лалар -а---ар-бөл-е----ж----ды. Б______ б______ б_______ ж_______ Б-л-л-р б-л-л-р б-л-е-і- ж-н-й-ы- --------------------------------- Балалар балалар бөлмесін жинайды. 0
B--a-a- b------ -ö-m---n jï-a---. B______ b______ b_______ j_______ B-l-l-r b-l-l-r b-l-e-i- j-n-y-ı- --------------------------------- Balalar balalar bölmesin jïnaydı.
Min man städar sitt skrivbord. Кү-е-ім---і--- жаз- үс------ж--а-ды. К______ ө_____ ж___ ү______ ж_______ К-й-у-м ө-і-і- ж-з- ү-т-л-н ж-н-й-ы- ------------------------------------ Күйеуім өзінің жазу үстелін жинайды. 0
Küy-w-- -z-n-ñ--a-w-ü-t---- --n----. K______ ö_____ j___ ü______ j_______ K-y-w-m ö-i-i- j-z- ü-t-l-n j-n-y-ı- ------------------------------------ Küyewim öziniñ jazw üstelin jïnaydı.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. М-н --р--аш--а-- ки-м-ке-ек---ді с-л-м--. М__ к__ м_______ к______________ с_______ М-н к-р м-ш-н-ғ- к-і---е-е-т-р-і с-л-м-н- ----------------------------------------- Мен кір машинаға киім-кешектерді саламын. 0
Men--ir maşïn-ğa-kïim---şe--er----al---n. M__ k__ m_______ k______________ s_______ M-n k-r m-ş-n-ğ- k-i---e-e-t-r-i s-l-m-n- ----------------------------------------- Men kir maşïnağa kïim-keşekterdi salamın.
Jag hänger upp tvätten. М-н--ір-ж-ямын. М__ к__ ж______ М-н к-р ж-я-ы-. --------------- Мен кір жаямын. 0
M-n k-- -a-----. M__ k__ j_______ M-n k-r j-y-m-n- ---------------- Men kir jayamın.
Jag stryker tvätten. М---к-- ү-і---йм-н. М__ к__ ү__________ М-н к-р ү-і-т-й-і-. ------------------- Мен кір үтіктеймін. 0
Me---ir----kt---in. M__ k__ ü__________ M-n k-r ü-i-t-y-i-. ------------------- Men kir ütikteymin.
Fönstren är smutsiga. Т-р-з-----кі-. Т________ к___ Т-р-з-л-р к-р- -------------- Терезелер кір. 0
Ter-----r--ir. T________ k___ T-r-z-l-r k-r- -------------- Terezeler kir.
Golvet är smutsigt. Ед-н---р. Е___ к___ Е-е- к-р- --------- Еден кір. 0
Ede- -i-. E___ k___ E-e- k-r- --------- Eden kir.
Porslinet är smutsigt. Ыдыс-а-қ -і-. Ы_______ к___ Ы-ы---я- к-р- ------------- Ыдыс-аяқ кір. 0
Idı--aya- kir. I________ k___ I-ı---y-q k-r- -------------- Idıs-ayaq kir.
Vem putsar fönstren? Кім -----е----у-д-? К__ т_______ ж_____ К-м т-р-з-н- ж-а-ы- ------------------- Кім терезені жуады? 0
K-m --r-zen- j----? K__ t_______ j_____ K-m t-r-z-n- j-a-ı- ------------------- Kim terezeni jwadı?
Vem dammsuger? К-- -а-со---шп----а--л-й--? К__ ш___________ т_________ К-м ш-ң-о-ғ-ш-е- т-з-л-й-ы- --------------------------- Кім шаңсорғышпен тазалайды? 0
Ki- ş--sorğ-şp-- t-z-l-yd-? K__ ş___________ t_________ K-m ş-ñ-o-ğ-ş-e- t-z-l-y-ı- --------------------------- Kim şañsorğışpen tazalaydı?
Vem diskar? Кі- ыды- -уад-? К__ ы___ ж_____ К-м ы-ы- ж-а-ы- --------------- Кім ыдыс жуады? 0
Kim----s--wad-? K__ ı___ j_____ K-m ı-ı- j-a-ı- --------------- Kim ıdıs jwadı?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kazakiska (1-100) MP3 kazakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!