Ordlista

sv Städning   »   ps کور پاکول

18 [arton]

Städning

Städning

18 [ اتلس ]

18 [ اتلس ]

کور پاکول

[kor pākol]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska pashto Spela Mer
Idag är det lördag. نن---------ځ-ده. ن_ د____ و__ د__ ن- د-ن-ې و-ځ د-. ---------------- نن دشنبې ورځ ده. 0
نن-د--ب--و-----. ن_ د____ و__ د__ ن- د-ن-ې و-ځ د-. ---------------- نن دشنبې ورځ ده.
Idag har vi tid. ن- و-ځ -و- -خ---رو. ن_ و__ م__ و__ ل___ ن- و-ځ م-ږ و-ت ل-و- ------------------- نن ورځ موږ وخت لرو. 0
ن- --ځ م---و-ت -رو. ن_ و__ م__ و__ ل___ ن- و-ځ م-ږ و-ت ل-و- ------------------- نن ورځ موږ وخت لرو.
Idag städar vi lägenheten. نن و----وږ -ور پ--وو. ن_ و__ م__ ک__ پ_____ ن- و-ځ م-ږ ک-ر پ-ک-و- --------------------- نن ورځ موږ کور پاکوو. 0
n- ---z --g--o- p--oo n_ o___ m__ k__ p____ n- o-d- m-g k-r p-k-o --------------------- nn ordz mog kor pākoo
Jag städar badrummet. زه---------کوم. ز_ ت____ پ_____ ز- ت-ن-ب پ-ک-م- --------------- زه تشناب پاکوم. 0
ز- -ش------کوم. ز_ ت____ پ_____ ز- ت-ن-ب پ-ک-م- --------------- زه تشناب پاکوم.
Min man tvättar bilen. زم---ی-----ټ-----نځ-. ز__ م___ م___ و______ ز-ا م-ړ- م-ټ- و-ی-ځ-. --------------------- زما میړه موټر ومینځی. 0
z-----ṟa--o----m----y z__ m___ m___ o______ z-ā m-ṟ- m-ṯ- o-y-d-y --------------------- zmā myṟa moṯr omyndzy
Barnen tvättar cyklarna. ما-وما---ايسکل-نه--اک-ي. م______ ب________ پ_____ م-ش-م-ن ب-ي-ک-و-ه پ-ک-ي- ------------------------ ماشومان بايسکلونه پاکوي. 0
ما-و-ان-ب-ي-ک--ن---اک--. م______ ب________ پ_____ م-ش-م-ن ب-ي-ک-و-ه پ-ک-ي- ------------------------ ماشومان بايسکلونه پاکوي.
Farmor / mormor vattnar blommorna. انا--لو-و -ه--و---ورکو-. ا__ ګ____ ت_ ا___ و_____ ا-ا ګ-و-و ت- ا-ب- و-ک-ي- ------------------------ انا ګلونو ته اوبه ورکوي. 0
ا-- -لونو -- -و-----کوي. ا__ ګ____ ت_ ا___ و_____ ا-ا ګ-و-و ت- ا-ب- و-ک-ي- ------------------------ انا ګلونو ته اوبه ورکوي.
Barnen städar barnkammaren. ماشو--ن-----ش---ن--کوټه--اک-ي. م______ د م_______ ک___ پ_____ م-ش-م-ن د م-ش-م-ن- ک-ټ- پ-ک-ي- ------------------------------ ماشومان د ماشومانو کوټه پاکوي. 0
م---م-ن-د --ش---ن---و-- پ---ي. م______ د م_______ ک___ پ_____ م-ش-م-ن د م-ش-م-ن- ک-ټ- پ-ک-ي- ------------------------------ ماشومان د ماشومانو کوټه پاکوي.
Min man städar sitt skrivbord. ز---م----------ز -اکو-. ز__ م___ خ__ م__ پ_____ ز-ا م-ړ- خ-ل م-ز پ-ک-ي- ----------------------- زما میړه خپل میز پاکوي. 0
ز-- -ی-ه---ل-م-ز-پا--ي. ز__ م___ خ__ م__ پ_____ ز-ا م-ړ- خ-ل م-ز پ-ک-ي- ----------------------- زما میړه خپل میز پاکوي.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. ما-کا-ي د ----ل- پ- -اشی- -- -اچول. م_ ک___ د م_____ پ_ م____ ک_ و_____ م- ک-ل- د م-ن-ل- پ- م-ش-ن ک- و-چ-ل- ----------------------------------- ما کالي د مینځلو په ماشین کې واچول. 0
م--کا-- د ----لو--ه-م---ن--- واچ--. م_ ک___ د م_____ پ_ م____ ک_ و_____ م- ک-ل- د م-ن-ل- پ- م-ش-ن ک- و-چ-ل- ----------------------------------- ما کالي د مینځلو په ماشین کې واچول.
Jag hänger upp tvätten. ز- د-ک-----ین----ځ-ول-ک-م ز_ د ک___ م_____ ځ___ ک__ ز- د ک-ل- م-ن-ل- ځ-و- ک-م ------------------------- زه د کالو مینځلو ځړول کوم 0
ز--د -ا-----نځ-- -ړول---م ز_ د ک___ م_____ ځ___ ک__ ز- د ک-ل- م-ن-ل- ځ-و- ک-م ------------------------- زه د کالو مینځلو ځړول کوم
Jag stryker tvätten. زه-کا-ي-اس--- ---. ز_ ک___ ا____ ک___ ز- ک-ل- ا-ت-ی ک-م- ------------------ زه کالي استری کوم. 0
z- -ā-êy---try--om z_ k____ ā____ k__ z- k-l-y ā-t-y k-m ------------------ za kālêy āstry kom
Fönstren är smutsiga. ک--- خی----ي. ک___ خ___ د__ ک-ک- خ-ر- د-. ------------- کړکۍ خیرن دي. 0
k-k---ǩ--n dêy k____ ǩ___ d__ k-k-y ǩ-r- d-y -------------- kṟkêy ǩyrn dêy
Golvet är smutsigt. فر- خی-ن---. ف__ خ___ د__ ف-ش خ-ر- د-. ------------ فرش خیرن دی. 0
fr--ǩ-----y f__ ǩ___ d_ f-š ǩ-r- d- ----------- frš ǩyrn dy
Porslinet är smutsigt. ل-ښ---ی-ن -ي. ل___ خ___ د__ ل-ښ- خ-ر- د-. ------------- لوښي خیرن دي. 0
l-ǩêy -y-- -êy l____ ǩ___ d__ l-ǩ-y ǩ-r- d-y -------------- loǩêy ǩyrn dêy
Vem putsar fönstren? څ-ک-کړک---اک--؟ څ__ ک___ پ_____ څ-ک ک-ک- پ-ک-ي- --------------- څوک کړکۍ پاکوي؟ 0
څوک-ک--- -----؟ څ__ ک___ پ_____ څ-ک ک-ک- پ-ک-ي- --------------- څوک کړکۍ پاکوي؟
Vem dammsuger? څ-ک--ه-د-ړې پ-ک -وي؟ څ__ ب_ د___ پ__ ک___ څ-ک ب- د-ړ- پ-ک ک-ي- -------------------- څوک به دوړې پاک کوي؟ 0
t--k-ba-d-ṟê --k k--y t___ b_ d___ p__ k___ t-o- b- d-ṟ- p-k k-ê- --------------------- tsok ba doṟê pāk koêy
Vem diskar? لوښي څوک کوي؟ ل___ څ__ ک___ ل-ښ- څ-ک ک-ي- ------------- لوښي څوک کوي؟ 0
ل--------کو-؟ ل___ څ__ ک___ ل-ښ- څ-ک ک-ي- ------------- لوښي څوک کوي؟

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!