Ordlista

sv Städning   »   sk Domáce upratovanie

18 [arton]

Städning

Städning

18 [osemnásť]

Domáce upratovanie

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Idag är det lördag. D-es je so----. D___ j_ s______ D-e- j- s-b-t-. --------------- Dnes je sobota. 0
Idag har vi tid. D-es máme---s. D___ m___ č___ D-e- m-m- č-s- -------------- Dnes máme čas. 0
Idag städar vi lägenheten. Dne-----a-uj-me ---. D___ u_________ b___ D-e- u-r-t-j-m- b-t- -------------------- Dnes upratujeme byt. 0
Jag städar badrummet. Č-stí- --pe-ň-. Č_____ k_______ Č-s-í- k-p-ľ-u- --------------- Čistím kúpeľňu. 0
Min man tvättar bilen. Mô----- umý---au-o. M__ m__ u____ a____ M-j m-ž u-ý-a a-t-. ------------------- Môj muž umýva auto. 0
Barnen tvättar cyklarna. D-ti----t-- -ic--le. D___ č_____ b_______ D-t- č-s-i- b-c-k-e- -------------------- Deti čistia bicykle. 0
Farmor / mormor vattnar blommorna. S-a-á --m- p--i--- kvet-. S____ m___ p______ k_____ S-a-á m-m- p-l-e-a k-e-y- ------------------------- Stará mama polieva kvety. 0
Barnen städar barnkammaren. D--- u-r-t--ú de--k- -zb-. D___ u_______ d_____ i____ D-t- u-r-t-j- d-t-k- i-b-. -------------------------- Deti upratujú detskú izbu. 0
Min man städar sitt skrivbord. M-- -u- ----pratu-- s--- p-sa-í-s--l. M__ m__ s_ u_______ s___ p_____ s____ M-j m-ž s- u-r-t-j- s-o- p-s-c- s-ô-. ------------------------------------- Môj muž si upratuje svoj písací stôl. 0
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. D-vam-p-á--- ---p---k-. D____ p_____ d_ p______ D-v-m p-á-l- d- p-á-k-. ----------------------- Dávam prádlo do práčky. 0
Jag hänger upp tvätten. V---am-p-á-lo. V_____ p______ V-š-a- p-á-l-. -------------- Vešiam prádlo. 0
Jag stryker tvätten. Že---- ------. Ž_____ p______ Ž-h-í- p-á-l-. -------------- Žehlím prádlo. 0
Fönstren är smutsiga. Okn--sú --in--é. O___ s_ š_______ O-n- s- š-i-a-é- ---------------- Okná sú špinavé. 0
Golvet är smutsigt. D----a je -p-na--. D_____ j_ š_______ D-á-k- j- š-i-a-á- ------------------ Dlážka je špinavá. 0
Porslinet är smutsigt. Ri-d-----p-----. R___ j_ š_______ R-a- j- š-i-a-ý- ---------------- Riad je špinavý. 0
Vem putsar fönstren? K----m-------á? K__ u____ o____ K-o u-ý-a o-n-? --------------- Kto umýva okná? 0
Vem dammsuger? K-- vy--v-? K__ v______ K-o v-s-v-? ----------- Kto vysáva? 0
Vem diskar? K-- um--a ria-? K__ u____ r____ K-o u-ý-a r-a-? --------------- Kto umýva riad? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + slovakiska (1-100) MP3 slovakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!