Ordlista

sv Städning   »   uk Прибирання в домі

18 [arton]

Städning

Städning

18 [вісімнадцять]

18 [visimnadtsyatʹ]

Прибирання в домі

Prybyrannya v domi

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ukrainska Spela Mer
Idag är det lördag. С-о--д-і ---ота. С_______ с______ С-о-о-н- с-б-т-. ---------------- Сьогодні субота. 0
Sʹo-o--- -ub--a. S_______ s______ S-o-o-n- s-b-t-. ---------------- Sʹohodni subota.
Idag har vi tid. Сьог------и ма--- ч-с. С_______ м_ м____ ч___ С-о-о-н- м- м-є-о ч-с- ---------------------- Сьогодні ми маємо час. 0
S-o-odn--m--m-ye-o---as. S_______ m_ m_____ c____ S-o-o-n- m- m-y-m- c-a-. ------------------------ Sʹohodni my mayemo chas.
Idag städar vi lägenheten. Сь---д----- --и--раємо к---т--у. С_______ м_ п_________ к________ С-о-о-н- м- п-и-и-а-м- к-а-т-р-. -------------------------------- Сьогодні ми прибираємо квартиру. 0
Sʹ---dn--m- -r--y-----o --a-t--u. S_______ m_ p__________ k________ S-o-o-n- m- p-y-y-a-e-o k-a-t-r-. --------------------------------- Sʹohodni my prybyrayemo kvartyru.
Jag städar badrummet. Я -р-б-р-ю----н---і----у. Я п_______ в____ к_______ Я п-и-и-а- в-н-у к-м-а-у- ------------------------- Я прибираю ванну кімнату. 0
Y--p-y-y--y---an-u-ki----u. Y_ p________ v____ k_______ Y- p-y-y-a-u v-n-u k-m-a-u- --------------------------- YA prybyrayu vannu kimnatu.
Min man tvättar bilen. М-й-чо--в-к-ми- ---о-об--ь. М__ ч______ м__ а__________ М-й ч-л-в-к м-є а-т-м-б-л-. --------------------------- Мій чоловік миє автомобіль. 0
Mi-̆--h-------myy--avt-m--il-. M__ c_______ m___ a__________ M-y- c-o-o-i- m-y- a-t-m-b-l-. ------------------------------ Miy̆ cholovik myye avtomobilʹ.
Barnen tvättar cyklarna. Ді-и-ч-ст--ь ---о--пе-и. Д___ ч______ в__________ Д-т- ч-с-я-ь в-л-с-п-д-. ------------------------ Діти чистять велосипеди. 0
Dit- ch-s-ya-ʹ ---os-p-dy. D___ c________ v__________ D-t- c-y-t-a-ʹ v-l-s-p-d-. -------------------------- Dity chystyatʹ velosypedy.
Farmor / mormor vattnar blommorna. Ба-----п-л---- кві--. Б_____ п______ к_____ Б-б-с- п-л-в-є к-і-и- --------------------- Бабуся поливає квіти. 0
B-bu--- -------e -vi-y. B______ p_______ k_____ B-b-s-a p-l-v-y- k-i-y- ----------------------- Babusya polyvaye kvity.
Barnen städar barnkammaren. Діти-п-иб-ра--ь---т--у-кі-на--. Д___ п_________ д_____ к_______ Д-т- п-и-и-а-т- д-т-ч- к-м-а-у- ------------------------------- Діти прибирають дитячу кімнату. 0
Di-- ---b-r-y----dytyac-u----natu. D___ p__________ d_______ k_______ D-t- p-y-y-a-u-ʹ d-t-a-h- k-m-a-u- ---------------------------------- Dity prybyrayutʹ dytyachu kimnatu.
Min man städar sitt skrivbord. М-й--о-о--к при--ра- с--- -и--м---й-с--л. М__ ч______ п_______ с___ п________ с____ М-й ч-л-в-к п-и-и-а- с-і- п-с-м-в-й с-і-. ----------------------------------------- Мій чоловік прибирає свій письмовий стіл. 0
Mi-̆-ch---vi- -------ye----y----s-movy-̆--t--. M__ c_______ p________ s___ p________ s____ M-y- c-o-o-i- p-y-y-a-e s-i-̆ p-s-m-v-y- s-i-. ---------------------------------------------- Miy̆ cholovik prybyraye sviy̆ pysʹmovyy̆ stil.
Jag lägger tvätten i tvättmaskinen. Я -ла-у біли------п----ну ма----. Я к____ б______ в п______ м______ Я к-а-у б-л-з-у в п-а-ь-у м-ш-н-. --------------------------------- Я кладу білизну в пральну машину. 0
YA k-a----i---nu-v pralʹnu-mash---. Y_ k____ b______ v p______ m_______ Y- k-a-u b-l-z-u v p-a-ʹ-u m-s-y-u- ----------------------------------- YA kladu bilyznu v pralʹnu mashynu.
Jag hänger upp tvätten. Я в-шаю -іл--ну. Я в____ б_______ Я в-ш-ю б-л-з-у- ---------------- Я вішаю білизну. 0
YA--is-ay--bilyzn-. Y_ v______ b_______ Y- v-s-a-u b-l-z-u- ------------------- YA vishayu bilyznu.
Jag stryker tvätten. Я-пр--у- -і--з-у. Я п_____ б_______ Я п-а-у- б-л-з-у- ----------------- Я прасую білизну. 0
Y- pr----- -ily---. Y_ p______ b_______ Y- p-a-u-u b-l-z-u- ------------------- YA prasuyu bilyznu.
Fönstren är smutsiga. Ві--а-бруд--. В____ б______ В-к-а б-у-н-. ------------- Вікна брудні. 0
Vik-- br-dn-. V____ b______ V-k-a b-u-n-. ------------- Vikna brudni.
Golvet är smutsigt. П-д--г- ---дн-. П______ б______ П-д-о-а б-у-н-. --------------- Підлога брудна. 0
Pi-loh- b---n-. P______ b______ P-d-o-a b-u-n-. --------------- Pidloha brudna.
Porslinet är smutsigt. Пос-д-бру-ни-. П____ б_______ П-с-д б-у-н-й- -------------- Посуд брудний. 0
Po--d-b-udnyy-. P____ b_______ P-s-d b-u-n-y-. --------------- Posud brudnyy̆.
Vem putsar fönstren? Х----иє -і---? Х__ м__ в_____ Х-о м-є в-к-а- -------------- Хто миє вікна? 0
Kh-o -yye --kna? K___ m___ v_____ K-t- m-y- v-k-a- ---------------- Khto myye vikna?
Vem dammsuger? Х-о -илo---и--? Х__ п__________ Х-о п-л-с-с-т-? --------------- Хто пилoсосить? 0
Khto p--os--y--? K___ p__________ K-t- p-l-s-s-t-? ---------------- Khto pylososytʹ?
Vem diskar? Х-о -и---о--д? Х__ м__ п_____ Х-о м-є п-с-д- -------------- Хто миє посуд? 0
K-t- m-----os-d? K___ m___ p_____ K-t- m-y- p-s-d- ---------------- Khto myye posud?

Tidig inlärning

Idag blir främmande språk allt viktigare. Detta gäller också för yrkeslivet. Som ett resultat av detta har antalet människor som lär sig främmande språk ökat. Många föräldrar vill också att deras barn ska lära sig främmande språk. Det är bäst att göra i unga år. Det finns redan många internationella skolor världen över. Förskolor med flerspråkig undervisning blir mer och mer populärt. Att börja lära sig så tidigt har många fördelar. Detta beror på hjärnans utveckling. Vår hjärna bygger strukturer för språk upp till 4 års ålder. Dessa neuronala nätverk hjälper oss att lära. Senare i livet bildas nya strukturer inte lika bra. Äldre barn och vuxna har svårare att lära sig språk. Därför bör vi främja den tidiga utvecklingen av hjärnan. I korthet: ju yngre, desto bättre. Men det finns människor som kritiserar tidig inlärning. De fruktar att flerspråkighet överväldigar små barn. Förutom detta finns det en fruktan att de inte kommer att lära sig något språk ordentligt. Men dessa tvivel är ogrundade ur vetenskaplig synpunkt. De flesta lingvister och neuropsykologer är optimistiska. Deras studier i ämnet visar positiva resultat. Barn har vanligtvis roligt i språkkurser. Och: Om barn lär sig språk, tänker de också på språk. Genom att lära sig främmande språk, lär de känna sitt modersmål. De har nytta av denna språkkunskap hela sitt liv. Kanske det faktiskt är bättre att börja med svårare språk. Därför att ett barns hjärna lär sig snabbt och intuitivt. Den struntar i om den lagrar hello, ciao eller néih hóu!
Visste du?
Hindi räknas till de indo-ariska språken. Det talas i de flesta staterna i norra och centrala Indien. Hindi är nära besläktat med urduspråket, som först och främst talas i Pakistan. I allt väsentligt är de två språken nästan identiska. Den största skillnaden finns i skrivsystemet. Hindi skrivs på devanagari. Å andra sidan använder urdu det arabiska semiotiska systemet. Typiskt för hindi är de många dialekterna. Dessa skiljer sig, ibland starkt, från varandra på grund av landets storlek. Hindi är modersmål för 370 miljoner människor. Ytterliga 150 miljoner människor är kunniga i hindi som andraspråk. Därmed hör hindi till de mest talade språken i världen. Det kommer på andra plats efter kinesiska. Så det kommer före spanska och engelska! Och Indiens inflytande i världen växer snabbt!