Ordlista

sv Småprat 3   »   ha karamar magana 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [ashirin da biyu]

karamar magana 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Röker ni? Ku-- --a--t--a? K___ s___ t____ K-n- s-a- t-b-? --------------- Kuna shan taba? 0
Förut ja. kafi---a k____ d_ k-f-n d- -------- kafin da 0
Men nu röker jag inte längre. A--- y-nz----n ƙa-- s--- t----b-. A___ y____ b__ ƙ___ s___ t___ b__ A-m- y-n-u b-n ƙ-r- s-a- t-b- b-. --------------------------------- Amma yanzu ban ƙara shan taba ba. 0
Stör det er om jag röker? k-n da-u --an-na-sh- -ab-? k__ d___ i___ n_ s__ t____ k-n d-m- i-a- n- s-a t-b-? -------------------------- kin damu idan na sha taba? 0
Nej, inte alls. Aa--kw----kw-----a. A__ k__________ a__ A-, k-a-a-k-a-a a-. ------------------- Aa, kwata-kwata aa. 0
Det stör mig inte. Ba---amu b-. B__ d___ b__ B-n d-m- b-. ------------ Ban damu ba. 0
Vill ni ha något att dricka? K--a--- --i- --a? K___ d_ a___ s___ K-n- d- a-i- s-a- ----------------- Kuna da abin sha? 0
En konjak? Mene-e cog---? M_____ c______ M-n-n- c-g-a-? -------------- Menene cognac? 0
Nej, hellre en öl. A------m-a i- -ha----a. A__ g_____ i_ s__ g____ A-, g-a-m- i- s-a g-y-. ----------------------- Aa, gwamma in sha giya. 0
Är ni mycket ute och reser? Kun- --f-----a -aw-? K___ t_____ d_ y____ K-n- t-f-y- d- y-w-? -------------------- Kuna tafiya da yawa? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Ee- ------ -a------af--e--ka-u-anci. E__ g_____ t_____________ k_________ E-, g-l-b- t-f-y---a-i-e- k-s-w-n-i- ------------------------------------ Ee, galibi tafiye-tafiyen kasuwanci. 0
Men nu är vi på semester här. A--a---nzu-m--- -----a-n-n. A___ y____ m___ h___ a n___ A-m- y-n-u m-n- h-t- a n-n- --------------------------- Amma yanzu muna hutu a nan. 0
Vilken hetta! Wa-- zaf-! W___ z____ W-n- z-f-! ---------- Wani zafi! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Eh----- -a-i -a-i s---i. E__ y__ y___ z___ s_____ E-, y-u y-y- z-f- s-s-i- ------------------------ Eh, yau yayi zafi sosai. 0
Vi går ut på balkongen. M--j---ara---. M_ j_ b_______ M- j- b-r-n-a- -------------- Mu je baranda. 0
Imorgon är det fest här. A-------li-- ----n-----. A____ w_____ a n__ g____ A-w-i w-l-m- a n-n g-b-. ------------------------ Akwai walima a nan gobe. 0
Kommer ni också? K- zo -u-a? K_ z_ k____ K- z- k-m-? ----------- Ka zo kuma? 0
Ja, vi är också inbjudna. Eh,-mu--a-a--g-yya-----. E__ m_ m_ a_ g______ m__ E-, m- m- a- g-y-a-e m-. ------------------------ Eh, mu ma an gayyace mu. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 hausa (1-100)
Ingen video hittades!

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.