Ordlista

sv Småprat 3   »   hi गपशप ३

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

२२ [बाईस]

22 [baees]

गपशप ३

[gapashap 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Röker ni? क्-ा आप -ूम-र-ा- -रत- --क--ी ह-ं? क्_ आ_ धू____ क__ / क__ हैं_ क-य- आ- ध-म-र-ा- क-त- / क-त- ह-ं- --------------------------------- क्या आप धूम्रपान करते / करती हैं? 0
ky- aa--d--o---paa- ---at--/----ate- -a--? k__ a__ d__________ k_____ / k______ h____ k-a a-p d-o-m-a-a-n k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ------------------------------------------ kya aap dhoomrapaan karate / karatee hain?
Förut ja. जी--ाँ,-पह-े कर------- --ती-थी जी हाँ_ प__ क__ था / क__ थी ज- ह-ँ- प-ल- क-त- थ- / क-त- थ- ------------------------------ जी हाँ, पहले करता था / करती थी 0
j---ha----p-ha-e--ar-ta --- - kar-t-e-t--e j__ h____ p_____ k_____ t__ / k______ t___ j-e h-a-, p-h-l- k-r-t- t-a / k-r-t-e t-e- ------------------------------------------ jee haan, pahale karata tha / karatee thee
Men nu röker jag inte längre. ल-----अब-धू--र--न -ह-- करत--/ -रती --ँ ले__ अ_ धू____ न_ क__ / क__ हूँ ल-क-न अ- ध-म-र-ा- न-ी- क-त- / क-त- ह-ँ -------------------------------------- लेकिन अब धूम्रपान नहीं करता / करती हूँ 0
l-k-n ab d--o-ra---n--a-i-----a-a-/-kar-t-----on l____ a_ d__________ n____ k_____ / k______ h___ l-k-n a- d-o-m-a-a-n n-h-n k-r-t- / k-r-t-e h-o- ------------------------------------------------ lekin ab dhoomrapaan nahin karata / karatee hoon
Stör det er om jag röker? अ-- -ैं---ग----पी-ँ -ो-क-य--आ--- त-ली- ह-ग-? अ__ मैं सि___ पी_ तो क्_ आ__ त___ हो__ अ-र म-ं स-ग-े- प-ऊ- त- क-य- आ-क- त-ल-फ़ ह-ग-? -------------------------------------------- अगर मैं सिगरेट पीऊँ तो क्या आपको तकलीफ़ होगी? 0
ag-r----n ---a--t p--o-n to-k---a--a-----k-le-- h-g-e? a___ m___ s______ p_____ t_ k__ a_____ t_______ h_____ a-a- m-i- s-g-r-t p-e-o- t- k-a a-p-k- t-k-l-e- h-g-e- ------------------------------------------------------ agar main sigaret peeoon to kya aapako takaleef hogee?
Nej, inte alls. ज------, -ि--कु--नहीं जी न__ बि___ न_ ज- न-ी-, ब-ल-क-ल न-ी- --------------------- जी नहीं, बिल्कुल नहीं 0
je---a-i-, -il-u- --hin j__ n_____ b_____ n____ j-e n-h-n- b-l-u- n-h-n ----------------------- jee nahin, bilkul nahin
Det stör mig inte. म--े तक--- न--- -ो-ी मु_ त___ न_ हो_ म-झ- त-ल-फ़ न-ी- ह-ग- -------------------- मुझे तकलीफ़ नहीं होगी 0
m---e t----ee--na-i---o-ee m____ t_______ n____ h____ m-j-e t-k-l-e- n-h-n h-g-e -------------------------- mujhe takaleef nahin hogee
Vill ni ha något att dricka? क--ा -प --- पीये---? क्_ आ_ कु_ पी___ क-य- आ- क-छ प-य-ं-े- -------------------- क्या आप कुछ पीयेंगे? 0
k-- a-p k-c-h-------ge? k__ a__ k____ p________ k-a a-p k-c-h p-e-e-g-? ----------------------- kya aap kuchh peeyenge?
En konjak? ए- क-नॅ-? ए_ को___ ए- क-न-क- --------- एक कोनॅक? 0
ek---n---? e_ k______ e- k-n-i-? ---------- ek konaik?
Nej, hellre en öl. ज- नह--,--ो --े -- ए- -ीअर जी न__ हो स_ तो ए_ बी__ ज- न-ी-, ह- स-े त- ए- ब-अ- -------------------------- जी नहीं, हो सके तो एक बीअर 0
je- n--in- -- --k- -o----bee-r j__ n_____ h_ s___ t_ e_ b____ j-e n-h-n- h- s-k- t- e- b-e-r ------------------------------ jee nahin, ho sake to ek beear
Är ni mycket ute och reser? क्-ा ---ब--त-यात-रा क--े-/-क-ती--ैं? क्_ आ_ ब__ या__ क__ / क__ हैं_ क-य- आ- ब-ु- य-त-र- क-त- / क-त- ह-ं- ------------------------------------ क्या आप बहुत यात्रा करते / करती हैं? 0
k-- aa--ba-ut--aa-r- ka-a-- --k-r--ee -a--? k__ a__ b____ y_____ k_____ / k______ h____ k-a a-p b-h-t y-a-r- k-r-t- / k-r-t-e h-i-? ------------------------------------------- kya aap bahut yaatra karate / karatee hain?
Ja, för det mesta är det affärsresor. जी--ाँ-------र------- -िए जी हाँ_ अ____ का_ के लि_ ज- ह-ँ- अ-ि-त- क-म क- ल-ए ------------------------- जी हाँ, अधिकतर काम के लिए 0
jee-ha--, a-h-k-ta--k-am-k- --e j__ h____ a________ k___ k_ l__ j-e h-a-, a-h-k-t-r k-a- k- l-e ------------------------------- jee haan, adhikatar kaam ke lie
Men nu är vi på semester här. लेक-- अब-हम यहाँ--ुट्-ि--- -े लिए -ये-ह-ं ले__ अ_ ह_ य_ छु___ के लि_ आ_ हैं ल-क-न अ- ह- य-ा- छ-ट-ट-य-ं क- ल-ए आ-े ह-ं ----------------------------------------- लेकिन अब हम यहाँ छुट्टियों के लिए आये हैं 0
l--in ----a- yah--n ch-ut--yon k- lie-aa-e hain l____ a_ h__ y_____ c_________ k_ l__ a___ h___ l-k-n a- h-m y-h-a- c-h-t-i-o- k- l-e a-y- h-i- ----------------------------------------------- lekin ab ham yahaan chhuttiyon ke lie aaye hain
Vilken hetta! क--न- --्म---ै! कि__ ग__ है_ क-त-ी ग-्-ी ह-! --------------- कितनी गर्मी है! 0
ki----e garm-----i! k______ g_____ h___ k-t-n-e g-r-e- h-i- ------------------- kitanee garmee hai!
Ja, idag är det verkligen hett. हाँ--आज -ह-त-ग-्मी-है हाँ_ आ_ ब__ ग__ है ह-ँ- आ- ब-ु- ग-्-ी ह- --------------------- हाँ, आज बहुत गर्मी है 0
h--n,-aaj-b--ut---r-ee-h-i h____ a__ b____ g_____ h__ h-a-, a-j b-h-t g-r-e- h-i -------------------------- haan, aaj bahut garmee hai
Vi går ut på balkongen. हम --्जे--ें--ा--? ह_ छ__ में जा__ ह- छ-्-े म-ं ज-ए-? ------------------ हम छज्जे में जाएँ? 0
h----h--j-e -e-n--a--? h__ c______ m___ j____ h-m c-h-j-e m-i- j-e-? ---------------------- ham chhajje mein jaen?
Imorgon är det fest här. क- य-ा---क---र्-ी-है क_ य_ ए_ पा__ है क- य-ा- ए- प-र-ट- ह- -------------------- कल यहाँ एक पार्टी है 0
ka---a-aan ek--a---e--hai k__ y_____ e_ p______ h__ k-l y-h-a- e- p-a-t-e h-i ------------------------- kal yahaan ek paartee hai
Kommer ni också? क----आ- -ी---े--ले /-आ-ेव-ली-हैं? क्_ आ_ भी आ___ / आ___ हैं_ क-य- आ- भ- आ-े-ा-े / आ-े-ा-ी ह-ं- --------------------------------- क्या आप भी आनेवाले / आनेवाली हैं? 0
k-a-aa--b-ee------aale /-a-n-v-a-------n? k__ a__ b___ a________ / a_________ h____ k-a a-p b-e- a-n-v-a-e / a-n-v-a-e- h-i-? ----------------------------------------- kya aap bhee aanevaale / aanevaalee hain?
Ja, vi är också inbjudna. ज- ह-ँ,---े---- ---ा-ा-ग---है जी हाँ_ ह_ भी बु__ ग_ है ज- ह-ँ- ह-े- भ- ब-ल-य- ग-ा ह- ----------------------------- जी हाँ, हमें भी बुलाया गया है 0
jee--aan, -a-e- bh-----l-ay- ---a hai j__ h____ h____ b___ b______ g___ h__ j-e h-a-, h-m-n b-e- b-l-a-a g-y- h-i ------------------------------------- jee haan, hamen bhee bulaaya gaya hai

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.