Ordlista

sv Småprat 3   »   no Småprat 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [tjueto]

Småprat 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska norska Spela Mer
Röker ni? R--k----u? R_____ d__ R-y-e- d-? ---------- Røyker du? 0
Förut ja. J-g--j-r---de- f--. J__ g_____ d__ f___ J-g g-o-d- d-t f-r- ------------------- Jeg gjorde det før. 0
Men nu röker jag inte längre. M-- j----øyk-r-i-ke -- l-ng--. M__ j__ r_____ i___ n_ l______ M-n j-g r-y-e- i-k- n- l-n-e-. ------------------------------ Men jeg røyker ikke nå lenger. 0
Stör det er om jag röker? F--------r-d------ -----g -øy-e-? F_________ d__ d__ a_ j__ r______ F-r-t-r-e- d-t d-g a- j-g r-y-e-? --------------------------------- Forstyrrer det deg at jeg røyker? 0
Nej, inte alls. N-- da- ---- i-d-t-he---t-tt. N__ d__ i___ i d__ h___ t____ N-i d-, i-k- i d-t h-l- t-t-. ----------------------------- Nei da, ikke i det hele tatt. 0
Det stör mig inte. D-- f-rs---re- --g--kk-. D__ f_________ m__ i____ D-t f-r-t-r-e- m-g i-k-. ------------------------ Det forstyrrer meg ikke. 0
Vill ni ha något att dricka? Ska---u-dr-k-- -o-? S___ d_ d_____ n___ S-a- d- d-i-k- n-e- ------------------- Skal du drikke noe? 0
En konjak? En-k-nj---? E_ k_______ E- k-n-a-k- ----------- En konjakk? 0
Nej, hellre en öl. N----j-----r he-l-r en øl. N___ j__ t__ h_____ e_ ø__ N-i- j-g t-r h-l-e- e- ø-. -------------------------- Nei, jeg tar heller en øl. 0
Är ni mycket ute och reser? R-i-e- -u m-e? R_____ d_ m___ R-i-e- d- m-e- -------------- Reiser du mye? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Ja,-det e- -----fo--et---g---i-e-. J__ d__ e_ m___ f_________________ J-, d-t e- m-s- f-r-e-n-n-s-e-s-r- ---------------------------------- Ja, det er mest forretningsreiser. 0
Men nu är vi på semester här. Me- ---er-----å-fe-ie. M__ n_ e_ v_ p_ f_____ M-n n- e- v- p- f-r-e- ---------------------- Men nå er vi på ferie. 0
Vilken hetta! Så-v-r-t-d---v-r! S_ v____ d__ v___ S- v-r-t d-t v-r- ----------------- Så varmt det var! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Ja--- dag er ----vir--l-g-v--mt. J__ i d__ e_ d__ v_______ v_____ J-, i d-g e- d-t v-r-e-i- v-r-t- -------------------------------- Ja, i dag er det virkelig varmt. 0
Vi går ut på balkongen. L- o-- -å-ut--å b----n-en. L_ o__ g_ u_ p_ b_________ L- o-s g- u- p- b-l-o-g-n- -------------------------- La oss gå ut på balkongen. 0
Imorgon är det fest här. I --r-e--e- -et-------e-. I m_____ e_ d__ f___ h___ I m-r-e- e- d-t f-s- h-r- ------------------------- I morgen er det fest her. 0
Kommer ni också? K-m-er --r--ogs-? K_____ d___ o____ K-m-e- d-r- o-s-? ----------------- Kommer dere også? 0
Ja, vi är också inbjudna. J-- vi-e- -nvite-t--vi--gs--. J__ v_ e_ i________ v_ o___ . J-, v- e- i-v-t-r-, v- o-s- . ----------------------------- Ja, vi er invitert, vi også . 0

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.