Ordlista

sv Småprat 3   »   sk Krátky rozhovor 3

22 [tjugotvå]

Småprat 3

Småprat 3

22 [dvadsaťdva]

Krátky rozhovor 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Röker ni? F---íte? F_______ F-j-í-e- -------- Fajčíte? 0
Förut ja. N-e---y --- f-jč--. N______ s__ f______ N-e-e-y s-m f-j-i-. ------------------- Niekedy som fajčil. 0
Men nu röker jag inte längre. A-e-te-------n---jčí-. A__ t____ u_ n________ A-e t-r-z u- n-f-j-í-. ---------------------- Ale teraz už nefajčím. 0
Stör det er om jag röker? B--e vá- -a-iť, ak-bud-m f-j--ť? B___ v__ v_____ a_ b____ f______ B-d- v-m v-d-ť- a- b-d-m f-j-i-? -------------------------------- Bude vám vadiť, ak budem fajčiť? 0
Nej, inte alls. Vôbe- nie. V____ n___ V-b-c n-e- ---------- Vôbec nie. 0
Det stör mig inte. Nev--- -----. N_____ m_ t__ N-v-d- m- t-. ------------- Nevadí mi to. 0
Vill ni ha något att dricka? Pr--í----- niečo -a p-t-e? P______ s_ n____ n_ p_____ P-o-í-e s- n-e-o n- p-t-e- -------------------------- Prosíte si niečo na pitie? 0
En konjak? K-ň-k? K_____ K-ň-k- ------ Koňak? 0
Nej, hellre en öl. N-----a-šej--iv-. N___ r_____ p____ N-e- r-d-e- p-v-. ----------------- Nie, radšej pivo. 0
Är ni mycket ute och reser? Cest--et- veľ-? C________ v____ C-s-u-e-e v-ľ-? --------------- Cestujete veľa? 0
Ja, för det mesta är det affärsresor. Á--- v-čšin---sú to sl-ž-b-- -----. Á___ v_______ s_ t_ s_______ c_____ Á-o- v-č-i-o- s- t- s-u-o-n- c-s-y- ----------------------------------- Áno, väčšinou sú to služobné cesty. 0
Men nu är vi på semester här. A-- --r-z --e-tu -a do-----k-. A__ t____ s__ t_ n_ d_________ A-e t-r-z s-e t- n- d-v-l-n-e- ------------------------------ Ale teraz sme tu na dovolenke. 0
Vilken hetta! T---- --e---rúča-a! T_ j_ a__ h________ T- j- a-e h-r-č-v-! ------------------- To je ale horúčava! 0
Ja, idag är det verkligen hett. Á-o,-d-e- je-s-u---n--ve--i h-rú-o. Á___ d___ j_ s_______ v____ h______ Á-o- d-e- j- s-u-o-n- v-ľ-i h-r-c-. ----------------------------------- Áno, dnes je skutočne veľmi horúco. 0
Vi går ut på balkongen. Po--e -a b-----. P____ n_ b______ P-ď-e n- b-l-ó-. ---------------- Poďme na balkón. 0
Imorgon är det fest här. Z--t-- -u-bu---p---y. Z_____ t_ b___ p_____ Z-j-r- t- b-d- p-r-y- --------------------- Zajtra tu bude párty. 0
Kommer ni också? P-ídete--i-ž? P______ t____ P-í-e-e t-e-? ------------- Prídete tiež? 0
Ja, vi är också inbjudna. Áno,-t-e- -me---zva--. Á___ t___ s__ p_______ Á-o- t-e- s-e p-z-a-í- ---------------------- Áno, tiež sme pozvaní. 0

Språk och skrivande

Alla språk används för kommunikation mellan människor. När vi talar uttrycker vi vad vi tänker och känner. När vi gör det håller vi oss inte alltid till vårt språks regler. Vi använder vårt eget språk, vårt vardagsspråk. Det är annorlunda i skriftspråk. Här visas alla regler för vårt språk. Skrivande är det som gör ett språk till ett riktigt språk. Det gör språket synligt. Genom skrivande förs tusentals års kunskap vidare. Därför är skrivandet grunden till varje sofistikerad kultur. Den första formen av skrivande uppfanns för mer än 5.000 år sedan. Det var sumerernas kilskrift. Det ristades in i plattor av lera. Denna kilskrift användes under tre hundra år. De gamla egyptiernas hieroglyfer har funnits ungefär lika länge. Otaliga forskare har ägnat sina studier åt dem. Hieroglyfer representerar ett relativt komplicerat skrivsystem. Men det uppfanns troligen av en mycket enkel anledning. Egypten var på den tiden ett stort kungarike med många invånare. Vardagen och framför allt det ekonomiska systemet behövde organiseras. Skatter och redovisning behövde hanteras på ett effektivt sätt. För detta utvecklade de gamla egyptierna sina grafiska tecken. Alfabetiska skrivsystem, å andra sidan, går tillbaka till sumererna. Varje skriftsystem avslöjar en hel del om människorna som använde det. Dessutom visar varje land sina egna särdrag genom sitt skrivande. Tyvärr är konsten att skriva för hand på väg att försvinna. Modern teknik gör den nästan överflödig. Så: Tala inte bara, fortsätt skriva också!
Visste du?
Kannada tillhör den dravidiska språkfamilen. Dessa språk talas först och främst i södra Indien. Kannada är inte besläktat med de indo-ariska språken i norra Indien. Ungefär 40 miljoner människor talar kannada som sitt modersmål. Det är erkänt som ett av de 22 nationella språken i Indien. Kannada är ett agglutinerande språk. Det innebär att grammatiska funktioner uttrycks med affix. Språket är uppdelat i fyra regionala dialektgrupper. Dialekten visar varifrån den som talar kommer. Dessutom kan personens sociala klass identifieras baserat på språket. Talad och skriven kannada skiljer sig från varandra. Som många indiska språk har kannada sitt eget skrivsystem. Det är en hybrid av alfabet och stavelseskrivning. Det består av många runda symboler, vilket är typiskt för södra Indiens skrivsystem. Och det är verkligen mycket roligt att lära sig dessa vackra bokstäver.