Ordlista

sv På restaurangen 1   »   hy ռեստորանում 1

29 [tjugonio]

På restaurangen 1

På restaurangen 1

29 [քսանինը]

29 [k’saniny]

ռեստորանում 1

[rrestoranum 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Är bordet ledigt? Ա---ս-ղ-նը ա--տ-է: Ա__ ս_____ ա___ է_ Ա-ս ս-ղ-ն- ա-ա- է- ------------------ Այս սեղանը ազատ է: 0
Ay--s-g-a-y-a-a- e A__ s______ a___ e A-s s-g-a-y a-a- e ------------------ Ays seghany azat e
Kan jag få menyn, tack. Կ-ր-լի՞-է-----ցո--ակ--խնդ-ե-: Կ______ է ճ__________ խ______ Կ-ր-լ-՞ է ճ-շ-ց-ւ-ա-ը խ-դ-ե-: ----------------------------- Կարելի՞ է ճաշացուցակը խնդրեմ: 0
Ka-e--՞-e c---ha-s-ut-’a-- -hndrem K______ e c_______________ k______ K-r-l-՞ e c-a-h-t-’-t-’-k- k-n-r-m ---------------------------------- Kareli՞ e chashats’uts’aky khndrem
Vad kan ni rekommendera? Ի՞նչ----ող ---խո-հ-ւր- տ--: Ի___ կ____ ե_ խ_______ տ___ Ի-ն- կ-ր-ղ ե- խ-ր-ո-ր- տ-լ- --------------------------- Ի՞նչ կարող եք խորհուրդ տալ: 0
I--c-’-k--og- ye-- kh----rd tal I_____ k_____ y___ k_______ t__ I-n-h- k-r-g- y-k- k-o-h-r- t-l ------------------------------- I՞nch’ karogh yek’ khorhurd tal
Jag ska be att få en öl. Ես-սի-ո- -արեջու---ցա---ն-յի: Ե_ ս____ գ_______ կ__________ Ե- ս-ր-վ գ-ր-ջ-ւ- կ-ա-կ-ն-յ-: ----------------------------- Ես սիրով գարեջուր կցանկանայի: 0
Ye- ---ov --r-j---kts’a----ayi Y__ s____ g______ k___________ Y-s s-r-v g-r-j-r k-s-a-k-n-y- ------------------------------ Yes sirov garejur kts’ankanayi
Jag ska be att få en mineralvatten. Ես --ա-կա-ա-ի-ջո-ր: Ե_ կ_________ ջ____ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- ջ-ւ-: ------------------- Ես կցանկանայի ջուր: 0
Y-s ---’--ka--y- --r Y__ k___________ j__ Y-s k-s-a-k-n-y- j-r -------------------- Yes kts’ankanayi jur
Jag ska be att få en apelsinjuice. Ե------կ-նայի -ա-նջ- հ---թ: Ե_ կ_________ ն_____ հ_____ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- ն-ր-ջ- հ-ո-թ- --------------------------- Ես կցանկանայի նարնջի հյութ: 0
Ye--kt-’an-an--- --r--i---ut’ Y__ k___________ n_____ h____ Y-s k-s-a-k-n-y- n-r-j- h-u-’ ----------------------------- Yes kts’ankanayi narnji hyut’
Jag ska be att få en kaffe. Ես-կ-ա-կ-նայ--ս-ւրճ: Ե_ կ_________ ս_____ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- ս-ւ-ճ- -------------------- Ես կցանկանայի սուրճ: 0
Y-s k---a-ka-ay--s--ch Y__ k___________ s____ Y-s k-s-a-k-n-y- s-r-h ---------------------- Yes kts’ankanayi surch
Jag ska be att få en kaffe med mjölk. Ե--կց-ն-ան-յ--սո-ր-- կ-թո-: Ե_ կ_________ ս_____ կ_____ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- ս-ւ-ճ- կ-թ-վ- --------------------------- Ես կցանկանայի սուրճը կաթով: 0
Yes --s-ankan--- --r-h- k-t’ov Y__ k___________ s_____ k_____ Y-s k-s-a-k-n-y- s-r-h- k-t-o- ------------------------------ Yes kts’ankanayi surchy kat’ov
Med socker, tack. Խնդ--ւմ եմ-շ-քա-ավա-ո-: Խ______ ե_ շ___________ Խ-դ-ո-մ ե- շ-ք-ր-վ-զ-վ- ----------------------- Խնդրում եմ շաքարավազով: 0
Kh-d--- --m -h---ara-azov K______ y__ s____________ K-n-r-m y-m s-a-’-r-v-z-v ------------------------- Khndrum yem shak’aravazov
Jag skulle vilja ha en te. Ե--կ-ան---ա-- թ-յ: Ե_ կ_________ թ___ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- թ-յ- ------------------ Ես կցանկանայի թեյ: 0
Y-s------nk----i-t--ey Y__ k___________ t____ Y-s k-s-a-k-n-y- t-y-y ---------------------- Yes kts’ankanayi t’yey
Jag skulle vilja ha en te med citron. Ե----ա-կա--յ- -եյը կ-տր-ն--: Ե_ կ_________ թ___ կ________ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- թ-յ- կ-տ-ո-ո-: ---------------------------- Ես կցանկանայի թեյը կիտրոնով: 0
Ye- kt-’a-ka---i--’---y --t----v Y__ k___________ t_____ k_______ Y-s k-s-a-k-n-y- t-y-y- k-t-o-o- -------------------------------- Yes kts’ankanayi t’yeyy kitronov
Jag skulle vilja ha en te med mjölk. Ե--կց---ան-յ--թե-ը կա-ով: Ե_ կ_________ թ___ կ_____ Ե- կ-ա-կ-ն-յ- թ-յ- կ-թ-վ- ------------------------- Ես կցանկանայի թեյը կաթով: 0
Y-- -t-’----n-yi---y--y -a-’-v Y__ k___________ t_____ k_____ Y-s k-s-a-k-n-y- t-y-y- k-t-o- ------------------------------ Yes kts’ankanayi t’yeyy kat’ov
Har ni cigaretter? Ծխ--ո---ւ--՞-: Ծ_____ ո______ Ծ-ա-ո- ո-ն-՞-: -------------- Ծխախոտ ունե՞ք: 0
T---akh------՞-’ T________ u_____ T-k-a-h-t u-e-k- ---------------- Tskhakhot une՞k’
Har ni en askkopp? Մո--ամ-ն -ւ-ե--: Մ_______ ո______ Մ-խ-ա-ա- ո-ն-՞-: ---------------- Մոխրաման ունե՞ք: 0
Mokhr-m---une՞-’ M________ u_____ M-k-r-m-n u-e-k- ---------------- Mokhraman une՞k’
Har ni eld? Կ--կվա-----ւ-ե՞ք: Կ________ ո______ Կ-ա-վ-ռ-չ ո-ն-՞-: ----------------- Կրակվառիչ ունե՞ք: 0
K-a------ch----e՞k’ K___________ u_____ K-a-v-r-i-h- u-e-k- ------------------- Krakvarrich’ une՞k’
Jag har ingen gaffel. Ես --տար-քաղ-չ--ն--: Ե_ պ________ չ______ Ե- պ-տ-ր-ք-ղ չ-ւ-ե-: -------------------- Ես պատարաքաղ չունեմ: 0
Ye---a------agh----u-em Y__ p__________ c______ Y-s p-t-r-k-a-h c-’-n-m ----------------------- Yes patarak’agh ch’unem
Jag har ingen kniv. Ես--ա-----ո-նե-: Ե_ դ____ չ______ Ե- դ-ն-կ չ-ւ-ե-: ---------------- Ես դանակ չունեմ: 0
Y-s da--- -h’---m Y__ d____ c______ Y-s d-n-k c-’-n-m ----------------- Yes danak ch’unem
Jag har ingen sked. Ե- -դա- ------: Ե_ գ___ չ______ Ե- գ-ա- չ-ւ-ե-: --------------- Ես գդալ չունեմ: 0
Yes -d-l -h-u--m Y__ g___ c______ Y-s g-a- c-’-n-m ---------------- Yes gdal ch’unem

Grammatik förhindrar lögner!

Alla språk har särskilda egenskaper. Men vissa har egenskaper som är unika i välden. Till dessa språk hör trio. Trio är ett indianspråk i Sydamerika. Cirka 2.000 människor i Brasilien och Surinam talar det. Det som gör trio speciellt är dess grammatik. Eftersom den tvingar den som talar att säga sanningen. Den så kallade frustrativa ändelsen är ansvarig för detta. Denna ändelse läggs till verben i trio. Den indikerar hur sann en mening är. Ett enkelt exempel förklarar exakt hur det fungerar. Låt oss ta meningen Barnet gick till skolan . I trio måste man lägga till en viss ändelse till verbet. Genom ändelsen kan man förmedla huruvida man själv såg barnet. Men man kan också uttrycka att man bara vet det genom att ha talat med andra. Eller man säger genom ändelsen att man vet att det är lögn. Så man måste förbinda sig till det man säger. Det betyder att man måste förmedla hur sant ett påstående är. På så sätt kan man inte hålla något hemligt eller försköna det. Om den som talar trio utelämnar ändelsen anses han vara en lögnare. I Surinam är det officiella språket holländska. Översättningar från holländska till trio är ofta problematiska. Eftersom de flesta språk är mycket mindre exakta. Det gör det möjligt för dem som talar att vara vaga. Därför förbinder sig inte alltid tolkar till vad de säger. Kommunikation med dem som talar trio är därmed svår. Kanske den frustrativa ändelsen kunde vara till hjälp även för andra språk!? Inte bara i det politiska språket…
Visste du?
Makedonska är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Det räknas till de sydslaviska språken. Det är närmast besläktat med bulgariska. Talare av båda språken kan lätt kommunicera med varandra. De två språken skiljer sig från varandra mer i sin skrivna form. Det har alltid funnits många olika etniska grupper i Makedonien. Detta är naturligtvis uppenbart även i vardagsspråket. Det har påverkats av många andra språk. Grannlandet Serbien har i synnerhet påverkat det makedonska språket. Vokabulären innehåller många termer från ryska, turkiska och engelska. Sådan lingvistisk variation existerar inte i många länder. Därför har det varit svårt för Makedonien att etablera språket som sitt eget. Makedonsk litteratur har lidit särskilt av denna situation. Makedonska betraktas nu som ett etablerat standardspråk. Av detta skäl är det en viktig del av den makedonska identiteten.