Ordlista

sv På restaurangen 1   »   lv Restorānā 1

29 [tjugonio]

På restaurangen 1

På restaurangen 1

29 [divdesmit deviņi]

Restorānā 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Är bordet ledigt? V-i---s--a--i-- ir-b-ī--? Vai šis galdiņš ir brīvs? V-i š-s g-l-i-š i- b-ī-s- ------------------------- Vai šis galdiņš ir brīvs? 0
Kan jag få menyn, tack. Es ----ētu-ē-i-nu ka--i- ----u. Es gribētu ēdienu karti, lūdzu. E- g-i-ē-u ē-i-n- k-r-i- l-d-u- ------------------------------- Es gribētu ēdienu karti, lūdzu. 0
Vad kan ni rekommendera? Ko-J-- v-r-t--ietei--? Ko Jūs varētu ieteikt? K- J-s v-r-t- i-t-i-t- ---------------------- Ko Jūs varētu ieteikt? 0
Jag ska be att få en öl. Es lab-----v-l-t-- al-. Es labprāt vēlētos alu. E- l-b-r-t v-l-t-s a-u- ----------------------- Es labprāt vēlētos alu. 0
Jag ska be att få en mineralvatten. Es-l----āt---lētos -i-erā-ūd---. Es labprāt vēlētos minerālūdeni. E- l-b-r-t v-l-t-s m-n-r-l-d-n-. -------------------------------- Es labprāt vēlētos minerālūdeni. 0
Jag ska be att få en apelsinjuice. Es-----rā--v-l--o-----lsīn- -ul-. Es labprāt vēlētos apelsīnu sulu. E- l-b-r-t v-l-t-s a-e-s-n- s-l-. --------------------------------- Es labprāt vēlētos apelsīnu sulu. 0
Jag ska be att få en kaffe. E- lab-r-- v---tos-k--i-u. Es labprāt vēlētos kafiju. E- l-b-r-t v-l-t-s k-f-j-. -------------------------- Es labprāt vēlētos kafiju. 0
Jag ska be att få en kaffe med mjölk. Es lab-rā- -ē-ē-os---fiju--r -i-n-. Es labprāt vēlētos kafiju ar pienu. E- l-b-r-t v-l-t-s k-f-j- a- p-e-u- ----------------------------------- Es labprāt vēlētos kafiju ar pienu. 0
Med socker, tack. A- c---r-, lū-zu. Ar cukuru, lūdzu. A- c-k-r-, l-d-u- ----------------- Ar cukuru, lūdzu. 0
Jag skulle vilja ha en te. Es v--os-t--u. Es vēlos tēju. E- v-l-s t-j-. -------------- Es vēlos tēju. 0
Jag skulle vilja ha en te med citron. E---ēl---t--u -r-------u. Es vēlos tēju ar citronu. E- v-l-s t-j- a- c-t-o-u- ------------------------- Es vēlos tēju ar citronu. 0
Jag skulle vilja ha en te med mjölk. Es-v-l----ē----r------. Es vēlos tēju ar pienu. E- v-l-s t-j- a- p-e-u- ----------------------- Es vēlos tēju ar pienu. 0
Har ni cigaretter? V---J-m---r-ciga-et-s? Vai Jums ir cigaretes? V-i J-m- i- c-g-r-t-s- ---------------------- Vai Jums ir cigaretes? 0
Har ni en askkopp? Va- -ums-i---e-nu t---ks? Vai Jums ir pelnu trauks? V-i J-m- i- p-l-u t-a-k-? ------------------------- Vai Jums ir pelnu trauks? 0
Har ni eld? V-i Jum--i--šķil--va-? Vai Jums ir šķiltavas? V-i J-m- i- š-i-t-v-s- ---------------------- Vai Jums ir šķiltavas? 0
Jag har ingen gaffel. M-- --v da-š-ņas. Man nav dakšiņas. M-n n-v d-k-i-a-. ----------------- Man nav dakšiņas. 0
Jag har ingen kniv. M---na---a--. Man nav naža. M-n n-v n-ž-. ------------- Man nav naža. 0
Jag har ingen sked. M------ -ar-tes. Man nav karotes. M-n n-v k-r-t-s- ---------------- Man nav karotes. 0

Grammatik förhindrar lögner!

Alla språk har särskilda egenskaper. Men vissa har egenskaper som är unika i välden. Till dessa språk hör trio. Trio är ett indianspråk i Sydamerika. Cirka 2.000 människor i Brasilien och Surinam talar det. Det som gör trio speciellt är dess grammatik. Eftersom den tvingar den som talar att säga sanningen. Den så kallade frustrativa ändelsen är ansvarig för detta. Denna ändelse läggs till verben i trio. Den indikerar hur sann en mening är. Ett enkelt exempel förklarar exakt hur det fungerar. Låt oss ta meningen Barnet gick till skolan . I trio måste man lägga till en viss ändelse till verbet. Genom ändelsen kan man förmedla huruvida man själv såg barnet. Men man kan också uttrycka att man bara vet det genom att ha talat med andra. Eller man säger genom ändelsen att man vet att det är lögn. Så man måste förbinda sig till det man säger. Det betyder att man måste förmedla hur sant ett påstående är. På så sätt kan man inte hålla något hemligt eller försköna det. Om den som talar trio utelämnar ändelsen anses han vara en lögnare. I Surinam är det officiella språket holländska. Översättningar från holländska till trio är ofta problematiska. Eftersom de flesta språk är mycket mindre exakta. Det gör det möjligt för dem som talar att vara vaga. Därför förbinder sig inte alltid tolkar till vad de säger. Kommunikation med dem som talar trio är därmed svår. Kanske den frustrativa ändelsen kunde vara till hjälp även för andra språk!? Inte bara i det politiska språket…
Visste du?
Makedonska är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Det räknas till de sydslaviska språken. Det är närmast besläktat med bulgariska. Talare av båda språken kan lätt kommunicera med varandra. De två språken skiljer sig från varandra mer i sin skrivna form. Det har alltid funnits många olika etniska grupper i Makedonien. Detta är naturligtvis uppenbart även i vardagsspråket. Det har påverkats av många andra språk. Grannlandet Serbien har i synnerhet påverkat det makedonska språket. Vokabulären innehåller många termer från ryska, turkiska och engelska. Sådan lingvistisk variation existerar inte i många länder. Därför har det varit svårt för Makedonien att etablera språket som sitt eget. Makedonsk litteratur har lidit särskilt av denna situation. Makedonska betraktas nu som ett etablerat standardspråk. Av detta skäl är det en viktig del av den makedonska identiteten.