Ordlista

sv På restaurangen 3   »   ha A cikin gidan abinci 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [talatin da daya]

A cikin gidan abinci 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. I-a so- -bi- ci I__ s__ a___ c_ I-a s-n a-i- c- --------------- Ina son abin ci 0
Jag skulle vilja ha en sallad. in- s---sala-i i__ s__ s_____ i-a s-n s-l-t- -------------- ina son salati 0
Jag skulle vilja ha en soppa. i---------ya i__ s__ m___ i-a s-n m-y- ------------ ina son miya 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. In--s-- k---- -a-i I__ s__ k____ z___ I-a s-n k-y-n z-k- ------------------ Ina son kayan zaki 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Ina-s---ic--crea- ta---d-----i---a----a-i. I__ s__ i__ c____ t___ d_ k____ m__ t_____ I-a s-n i-e c-e-m t-r- d- k-r-m m-i t-a-i- ------------------------------------------ Ina son ice cream tare da kirim mai tsami. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. I-- so- yay-- it--e -- ----. I__ s__ y____ i____ k_ c____ I-a s-n y-y-n i-a-e k- c-k-. ---------------------------- Ina son yayan itace ko cuku. 0
Vi skulle vilja äta frukost. M----son---- -a-i- k--al--. M___ s__ y__ k____ k_______ M-n- s-n y-n k-r-n k-m-l-o- --------------------------- Muna son yin karin kumallo. 0
Vi skulle vilja äta lunch. Mun---- mu -i a-i-c---r--a. M___ s_ m_ c_ a______ r____ M-n- s- m- c- a-i-c-n r-n-. --------------------------- Muna so mu ci abincin rana. 0
Vi skulle vilja äta middag. M----so mu-ci--b-nci--dare. M___ s_ m_ c_ a______ d____ M-n- s- m- c- a-i-c-n d-r-. --------------------------- Muna so mu ci abincin dare. 0
Vad vill ni ha till frukost? Me k--e----d-n-----n-k---ll-? M_ k___ s_ d__ k____ k_______ M- k-k- s- d-n k-r-n k-m-l-o- ----------------------------- Me kuke so don karin kumallo? 0
Småfranska med marmelad och honung? R--ls-ta----a-jam -a -u-a? R____ t___ d_ j__ d_ z____ R-l-s t-r- d- j-m d- z-m-? -------------------------- Rolls tare da jam da zuma? 0
Rostat bröd med korv och ost? T-a-t--are -a tsi-a--a---e -a cuku? T____ t___ d_ t_____ a____ d_ c____ T-a-t t-r- d- t-i-a- a-a-e d- c-k-? ----------------------------------- Toast tare da tsiran alade da cuku? 0
Ett kokt ägg? A---f--fen-kw-i? A d_______ k____ A d-f-f-e- k-a-? ---------------- A dafaffen kwai? 0
Ett stekt ägg? So---y-- -w-i? S_______ k____ S-y-y-e- k-a-? -------------- Soyayyen kwai? 0
En omelett? Wan- om---t? W___ o______ W-n- o-e-e-? ------------ Wani omelet? 0
En yoghurt till, tack. Wan------r---d-----la-. W___ y______ d__ A_____ W-n- y-g-r-, d-n A-l-h- ----------------------- Wani yogurt, don Allah. 0
Mer salt och peppar, tack. Kari--gishi-- ---bar-on-, d----ll-h. K____ g______ d_ b_______ d__ A_____ K-r-n g-s-i-i d- b-r-o-o- d-n A-l-h- ------------------------------------ Karin gishiri da barkono, don Allah. 0
Ett glas vatten till, tack. W-n- -il-sh-n -u--,--on-A---h. W___ g_______ r____ d__ A_____ W-n- g-l-s-i- r-w-, d-n A-l-h- ------------------------------ Wani gilashin ruwa, don Allah. 0

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!