Ordlista

sv På restaurangen 3   »   lt Restorane 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [trisdešimt vienas]

Restorane 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska litauiska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. No---i-u---kan-ži-. N_______ u_________ N-r-č-a- u-k-n-ž-o- ------------------- Norėčiau užkandžio. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. Norė-iau-s---t-. N_______ s______ N-r-č-a- s-l-t-. ---------------- Norėčiau salotų. 0
Jag skulle vilja ha en soppa. Norė-ia---riu--s. N_______ s_______ N-r-č-a- s-i-b-s- ----------------- Norėčiau sriubos. 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. N-rė--au -es--t-. N_______ d_______ N-r-č-a- d-s-r-o- ----------------- Norėčiau deserto. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Nor-čia- -edų-s--g-----nė--. N_______ l___ s_ g__________ N-r-č-a- l-d- s- g-i-t-n-l-. ---------------------------- Norėčiau ledų su grietinėle. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. N---čia--v-i-i- -r---s--i-. N_______ v_____ a___ s_____ N-r-č-a- v-i-i- a-b- s-r-o- --------------------------- Norėčiau vaisių arba sūrio. 0
Vi skulle vilja äta frukost. No-ė-ume p-sryč-auti. N_______ p___________ N-r-t-m- p-s-y-i-u-i- --------------------- Norėtume pusryčiauti. 0
Vi skulle vilja äta lunch. No-ė--me -ietaut-. N_______ p________ N-r-t-m- p-e-a-t-. ------------------ Norėtume pietauti. 0
Vi skulle vilja äta middag. N-r-t-me--akari-ni-uti. N_______ v_____________ N-r-t-m- v-k-r-e-i-u-i- ----------------------- Norėtume vakarieniauti. 0
Vad vill ni ha till frukost? Ko--or----ėt--pus--či-m-? K_ n_________ p__________ K- n-r-t-m-t- p-s-y-i-m-? ------------------------- Ko norėtumėte pusryčiams? 0
Småfranska med marmelad och honung? B-nd-l-- -u-u-g-e----- -ed-m-? B_______ s_ u______ i_ m______ B-n-e-ė- s- u-g-e-e i- m-d-m-? ------------------------------ Bandelės su uogiene ir medumi? 0
Rostat bröd med korv och ost? S-r-d---ą duon---u-d---a -r sūri-? S________ d____ s_ d____ i_ s_____ S-r-d-n-ą d-o-ą s- d-š-a i- s-r-u- ---------------------------------- Skrudintą duoną su dešra ir sūriu? 0
Ett kokt ägg? V-r-- ki-ušini-? V____ k_________ V-r-o k-a-š-n-o- ---------------- Virto kiaušinio? 0
Ett stekt ägg? Kepto--i-uš----? K____ k_________ K-p-o k-a-š-n-o- ---------------- Kepto kiaušinio? 0
En omelett? O-leto? O______ O-l-t-? ------- Omleto? 0
En yoghurt till, tack. P-ašau-dar-v-eną-jogu---. P_____ d__ v____ j_______ P-a-a- d-r v-e-ą j-g-r-o- ------------------------- Prašau dar vieną jogurto. 0
Mer salt och peppar, tack. Pr-š-- -a- -ru--o---- pip-r-. P_____ d__ d______ i_ p______ P-a-a- d-r d-u-k-s i- p-p-r-. ----------------------------- Prašau dar druskos ir pipirų. 0
Ett glas vatten till, tack. Pr-ša- -ar v---- --i----ę-van----. P_____ d__ v____ s_______ v_______ P-a-a- d-r v-e-ą s-i-l-n- v-n-e-s- ---------------------------------- Prašau dar vieną stiklinę vandens. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + litauiska (1-100) MP3 litauiska (1-100)
Ingen video hittades!

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!