Ordlista

sv På restaurangen 3   »   uz Restoranda 3

31 [trettioett]

På restaurangen 3

På restaurangen 3

31 [ottiz bir]

Restoranda 3

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska uzbekiska Spela Mer
Jag skulle vilja ha en förrätt. M---i-h-----i---y--n. M__ i______ i________ M-n i-h-a-a i-t-y-a-. --------------------- Men ishtaha istayman. 0
Jag skulle vilja ha en sallad. M-n-----t -sta--an M__ s____ i_______ M-n s-l-t i-t-y-a- ------------------ Men salat istayman 0
Jag skulle vilja ha en soppa. M-n shor-a-i----man M__ s_____ i_______ M-n s-o-v- i-t-y-a- ------------------- Men shorva istayman 0
Jag skulle vilja ha en efterrätt. M-n sh-ri-likni xo-l--man. M__ s__________ x_________ M-n s-i-i-l-k-i x-h-a-m-n- -------------------------- Men shirinlikni xohlayman. 0
Jag skulle vilja ha en glass med vispgrädde. Men-q----ql- m---ay-oq-ist-y---. M__ q_______ m________ i________ M-n q-y-o-l- m-z-a-m-q i-t-y-a-. -------------------------------- Men qaymoqli muzqaymoq istayman. 0
Jag skulle vilja ha frukt eller ost. M-n -e-----ki -i-h-o- is-ay-an. M__ m___ y___ p______ i________ M-n m-v- y-k- p-s-l-q i-t-y-a-. ------------------------------- Men meva yoki pishloq istayman. 0
Vi skulle vilja äta frukost. Bi----nus--a qi--o---i---. B__ n_______ q____________ B-z n-n-s-t- q-l-o-c-i-i-. -------------------------- Biz nonushta qilmoqchimiz. 0
Vi skulle vilja äta lunch. B-z -us-l-k-q--m--ch--i-. B__ t______ q____________ B-z t-s-l-k q-l-o-c-i-i-. ------------------------- Biz tushlik qilmoqchimiz. 0
Vi skulle vilja äta middag. B-z-ke--k- o-q-t-qilm---hi---. B__ k_____ o____ q____________ B-z k-c-k- o-q-t q-l-o-c-i-i-. ------------------------------ Biz kechki ovqat qilmoqchimiz. 0
Vad vill ni ha till frukost? N-n--h--ga -im- i-ta---z? N_________ n___ i________ N-n-s-t-g- n-m- i-t-y-i-? ------------------------- Nonushtaga nima istaysiz? 0
Småfranska med marmelad och honung? M-----o-----s-l--ila- --l--ar? M______ v_ a___ b____ r_______ M-r-b-o v- a-a- b-l-n r-l-l-r- ------------------------------ Murabbo va asal bilan rulolar? 0
Rostat bröd med korv och ost? Ko-ba-a-va--i--l-q -il-- t-s-? K______ v_ p______ b____ t____ K-l-a-a v- p-s-l-q b-l-n t-s-? ------------------------------ Kolbasa va pishloq bilan tost? 0
Ett kokt ägg? Pis-i-ilgan tu--mm-? P__________ t_______ P-s-i-i-g-n t-x-m-i- -------------------- Pishirilgan tuxummi? 0
Ett stekt ägg? Qo-u----a---ux-m--? Q_________ t_______ Q-v-r-l-a- t-x-m-i- ------------------- Qovurilgan tuxummi? 0
En omelett? O---tmi? O_______ O-l-t-i- -------- Omletmi? 0
En yoghurt till, tack. Ya-a y-gu--,-i-t-m-s. Y___ y______ i_______ Y-n- y-g-r-, i-t-m-s- --------------------- Yana yogurt, iltimos. 0
Mer salt och peppar, tack. Il---o-,--op--q-tuz----q---mp--. I_______ k_____ t__ v_ q________ I-t-m-s- k-p-o- t-z v- q-l-m-i-. -------------------------------- Iltimos, koproq tuz va qalampir. 0
Ett glas vatten till, tack. Y--a bi--s--k---s-v---l--m-s. Y___ b__ s_____ s___ i_______ Y-n- b-r s-a-a- s-v- i-t-m-s- ----------------------------- Yana bir stakan suv, iltimos. 0

Att tala framgångsrikt kan man lära sig!

Att tala är relativt enkelt. Att tala framgångsrikt, å andra sidan, är mycket svårare. Det vill säga, hur vi säger något är viktigare än vad vi säger. Olika studier har visat detta. Lyssnare uppmärksammar undermedvetet vissa egenskaper hos talare. Vi kan således påverka huruvida vårt tal kommer att bli väl mottaget. Vi måste bara alltid vara mycket uppmärksamma på hur vi talar. Det gäller också vårt kroppsspråk. Det måste vara äkta och passa med vår personlighet. Rösten spelar också en roll, eftersom den alltid också bedöms. För män, till exempel, är en djupare röst fördelaktig. Det gör att den som talar verkar självsäker och kompetent. Å andra sidan har en variation av rösten ingen effekt. Särskilt viktig är dock hastigheten när vi talar. Framgången för samtal undersöktes i experiment. Att tala framgångsrikt innebär att kunna övertyga andra. Den som vill övertyga andra får inte tala för snabbt. Annars ger man intryck av att inte vara uppriktig. Men att tala för sakta är också ogynnsamt. Människor som talar mycket sakta upplevs som ointelligenta. Därför är det bäst att tala med medelhastighet. 3,5 ord per sekund är idealiskt. Pauser är också viktiga när man talar. De gör vårt tal mera naturligt och trovärdigt. Som en följd därav litar lyssnarna på oss. 4 eller 5 pauser per minut är idealiskt. Så lär dig bara att kontrollera ditt tal bättre! Låt sedan nästa intervju komma…
Visste du?
Norska är ett nordgermanskt språk. Det är modersmål för ungefär 5 miljoner människor. Det exceptionella med norska är att det består av två standardformer: Bokmål och nynorsk. Det vill säga att det finns två erkända norska språk. De används båda likvärdigt i administration, skola och media. Länge kunde ett standardspråk inte etableras på grund av landets storlek. Så dialekterna stannade kvar och utvecklades oberoende av varandra. Men varje norrman förstår alla lokala dialekter såväl som de båda officiella språken. Det finns inga fasta regler för norskt uttal. Det beror på att båda standardformerna först och främst skrivs. Typiskt är det en lokal dialekt som talas. Norska är mycket likt danska och svenska. De som talar dessa språk kan relativt lätt kommunicera med varandra. Norska är ett mycket intressant språk. Och du kan välja vilken norska du vill lära dig!