Ordlista

sv Lokaltrafik   »   bg Градски транспорт

36 [trettiosex]

Lokaltrafik

Lokaltrafik

36 [трийсет и шест]

36 [triyset i shest]

Градски транспорт

[Gradski transport]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Var är busshållplatsen? К-де----в-о-усна-- -пи-к-? Къде е автобусната спирка? К-д- е а-т-б-с-а-а с-и-к-? -------------------------- Къде е автобусната спирка? 0
Kyd- ye-a-t-bu-n-t--s---ka? Kyde ye avtobusnata spirka? K-d- y- a-t-b-s-a-a s-i-k-? --------------------------- Kyde ye avtobusnata spirka?
Vilken buss åker till centrum? Кой----обу--от--а-в----т---? Кой автобус отива в центъра? К-й а-т-б-с о-и-а в ц-н-ъ-а- ---------------------------- Кой автобус отива в центъра? 0
K-------bus ot-v- --ts--ty-a? Koy avtobus otiva v tsentyra? K-y a-t-b-s o-i-a v t-e-t-r-? ----------------------------- Koy avtobus otiva v tsentyra?
Vilken linje måste jag ta? К-й -----у- -р------- -зем-? Кой автобус трябва да взема? К-й а-т-б-с т-я-в- д- в-е-а- ---------------------------- Кой автобус трябва да взема? 0
K-y -vto-us-tr-ab-a da-v--ma? Koy avtobus tryabva da vzema? K-y a-t-b-s t-y-b-a d- v-e-a- ----------------------------- Koy avtobus tryabva da vzema?
Måste jag byta? Т--бва -и да-с- пр----в--? Трябва ли да се прекачвам? Т-я-в- л- д- с- п-е-а-в-м- -------------------------- Трябва ли да се прекачвам? 0
T--a-va l---a se---ek--h--m? Tryabva li da se prekachvam? T-y-b-a l- d- s- p-e-a-h-a-? ---------------------------- Tryabva li da se prekachvam?
Var ska jag byta? К-де--------да -- --екач--м? Къде трябва да се прекачвам? К-д- т-я-в- д- с- п-е-а-в-м- ---------------------------- Къде трябва да се прекачвам? 0
Ky-- -ry--va--- ---p-e-a-h---? Kyde tryabva da se prekachvam? K-d- t-y-b-a d- s- p-e-a-h-a-? ------------------------------ Kyde tryabva da se prekachvam?
Vad kostar en biljett? Колк---тру-а--дин---ле-? Колко струва един билет? К-л-о с-р-в- е-и- б-л-т- ------------------------ Колко струва един билет? 0
K-l-- s-ru-a--ed-------t? Kolko struva yedin bilet? K-l-o s-r-v- y-d-n b-l-t- ------------------------- Kolko struva yedin bilet?
Hur många hållplatser är det till centrum? Ко-к- -----и -м- -о-ц---ъра? Колко спирки има до центъра? К-л-о с-и-к- и-а д- ц-н-ъ-а- ---------------------------- Колко спирки има до центъра? 0
K--ko --i--i i-a -----e-ty-a? Kolko spirki ima do tsentyra? K-l-o s-i-k- i-a d- t-e-t-r-? ----------------------------- Kolko spirki ima do tsentyra?
Ni måste stiga av här. Т---в---а-с-езет--т--. Трябва да слезете тук. Т-я-в- д- с-е-е-е т-к- ---------------------- Трябва да слезете тук. 0
T-y-bva d- sl---------. Tryabva da slezete tuk. T-y-b-a d- s-e-e-e t-k- ----------------------- Tryabva da slezete tuk.
Ni måste stiga av bak. Т--бва------е--т----зад. Трябва да слезете отзад. Т-я-в- д- с-е-е-е о-з-д- ------------------------ Трябва да слезете отзад. 0
Tr--bv---a--l--e-- -----. Tryabva da slezete otzad. T-y-b-a d- s-e-e-e o-z-d- ------------------------- Tryabva da slezete otzad.
Nästa tunnelbanetåg kommer om 5 minuter. Сл----щи----ла- н--м-т-о-о-п------а с-е- - м-н--и. Следващият влак на метрото пристига след 5 минути. С-е-в-щ-я- в-а- н- м-т-о-о п-и-т-г- с-е- 5 м-н-т-. -------------------------------------------------- Следващият влак на метрото пристига след 5 минути. 0
S-e-v-sh-h--at-v--k ---met-ot- p--sti----le- - -in-t-. Sledvashchiyat vlak na metroto pristiga sled 5 minuti. S-e-v-s-c-i-a- v-a- n- m-t-o-o p-i-t-g- s-e- 5 m-n-t-. ------------------------------------------------------ Sledvashchiyat vlak na metroto pristiga sled 5 minuti.
Nästa spårvagn kommer om 10 minuter. С-е--а--ят----мв-й-п--стига -ле---0-мин-ти. Следващият трамвай пристига след 10 минути. С-е-в-щ-я- т-а-в-й п-и-т-г- с-е- 1- м-н-т-. ------------------------------------------- Следващият трамвай пристига след 10 минути. 0
S-edv-sh--i--t -r---------st-g-------10 min---. Sledvashchiyat tramvay pristiga sled 10 minuti. S-e-v-s-c-i-a- t-a-v-y p-i-t-g- s-e- 1- m-n-t-. ----------------------------------------------- Sledvashchiyat tramvay pristiga sled 10 minuti.
Nästa buss kommer om 15 minuter. Сл---ащия- -вт--ус -ристиг--след 15-м--у--. Следващият автобус пристига след 15 минути. С-е-в-щ-я- а-т-б-с п-и-т-г- с-е- 1- м-н-т-. ------------------------------------------- Следващият автобус пристига след 15 минути. 0
Sl-d---hchiy-t a-to-u- p----iga--le--15 ---ut-. Sledvashchiyat avtobus pristiga sled 15 minuti. S-e-v-s-c-i-a- a-t-b-s p-i-t-g- s-e- 1- m-n-t-. ----------------------------------------------- Sledvashchiyat avtobus pristiga sled 15 minuti.
När går sista tunnelbanetåget? Ко-а---п-с-ед--я---ла- ------рото? Кога е последният влак на метрото? К-г- е п-с-е-н-я- в-а- н- м-т-о-о- ---------------------------------- Кога е последният влак на метрото? 0
K--- -e pos-e---ya- -l------me--ot-? Koga ye posledniyat vlak na metroto? K-g- y- p-s-e-n-y-t v-a- n- m-t-o-o- ------------------------------------ Koga ye posledniyat vlak na metroto?
När går sista spårvagnen? Кога - --с-ед-ият----мвай? Кога е последният трамвай? К-г- е п-с-е-н-я- т-а-в-й- -------------------------- Кога е последният трамвай? 0
Kog- ---po-l-dniyat t--m--y? Koga ye posledniyat tramvay? K-g- y- p-s-e-n-y-t t-a-v-y- ---------------------------- Koga ye posledniyat tramvay?
När går sista bussen? К--- е пос---н-я--ав-----? Кога е последният автобус? К-г- е п-с-е-н-я- а-т-б-с- -------------------------- Кога е последният автобус? 0
Ko-a -e---s-----ya--a----u-? Koga ye posledniyat avtobus? K-g- y- p-s-e-n-y-t a-t-b-s- ---------------------------- Koga ye posledniyat avtobus?
Har ni en biljett? И-ате-ли ----т? Имате ли билет? И-а-е л- б-л-т- --------------- Имате ли билет? 0
Ima-e -------t? Imate li bilet? I-a-e l- b-l-t- --------------- Imate li bilet?
En biljett? – Nej, jag har ingen. Би-е---- Не,--яма-. Билет? – Не, нямам. Б-л-т- – Н-, н-м-м- ------------------- Билет? – Не, нямам. 0
B-l--?-----,--y---m. Bilet? – Ne, nyamam. B-l-t- – N-, n-a-a-. -------------------- Bilet? – Ne, nyamam.
Då måste ni betala böter. Т-гава тря------ --а---е -----. Тогава трябва да платите глоба. Т-г-в- т-я-в- д- п-а-и-е г-о-а- ------------------------------- Тогава трябва да платите глоба. 0
To--va t-y-----da -l--i-- -l-b-. Togava tryabva da platite globa. T-g-v- t-y-b-a d- p-a-i-e g-o-a- -------------------------------- Togava tryabva da platite globa.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Utvecklingen av språket

Varför vi talar med varandra är uppenbart. Vi vill utbyta idéer och förstå varandra. Var språk har sitt ursprung är mindre tydligt. Det finns olika teorier om detta. Det som är säkert är att språk är en mycket gammal företeelse. Vissa fysiska drag var en förutsättning för att tala. De var nödvändiga för oss för att forma ljud. Människor så långt tillbaka som neandertalarna hade förmågan att tillämpa sin röst. På detta sätt kunde de särskilja sig från djur. Dessutom var en hög, bestämd röst viktig för att försvara sig. En person kunde hota eller skrämma fiender med den. På den tiden kunde man redan göra verktyg och elden hade upptäckts. Denna kunskap måste föras vidare på något sätt. Talet var också viktigt för att jaga i grupp. Så tidigt som för 2 miljoner år sedan fanns det en enkel förståelse mellan människor. De första språkliga elementen var tecken och gester. Men människor ville kunna kommunicera i mörker också. Ännu viktigare, de hade behov av att tala med varandra utan att titta. Därför utvecklades rösten och den ersatte gesterna. Språket i dagens mening är minst 50.000 år gammalt. När homosapiens lämnade Afrika, distribuerade de språk över hela världen. Språken separerades från varandra i de olika regionerna. Det vill säga, olika språkfamiljer kom till. Men de innehöll bara grunderna till ett språksystem. De första språken var mycket mindre komplicerade än språk idag. De vidareutvecklades genom grammatik, fonologi och semantik. Man skulle kunna säga att olika språk har olika lösningar. Men problemet var alltid detsamma: Hur visar jag vad jag tänker?
Visste du?
Brasiliansk portugisiska räknas till de romanska språken. Det uppstod ur europeisk portugisiska. Det färdades så långt som till Sydamerika för länge sedan genom Portugals kolonialpolitik. Idag är Brasilien den största portugistalande nationen i världen. Ungefär 190 miljoner människor talar brasiliansk portugisiska som sitt modersmål. Språket har också stort inflytande i andra sydamerikanska länder. Det finns även ett hybridspråk som innehåller portugisiska och spanska. Tidigare tenderade Brasilien att använda europeisk portugisiska. Med början på 1930-talet vaknade en ny medvetenhet inom brasiliansk kultur. Brasilianarna var stolta över sitt språk och ville framhäva dess egenheter. Men det gjordes upprepade försök att hålla ihop de två språken. Till exempel gjordes sedan dess en överenskommelse om en gemensam stavning. Idag finns den största skillnanden mellan de två formerna i uttalet. Den brasilianska vokabulären innehåller också några "indianismer" som saknas i Europa. Upptäck detta spännande språk - det är ett av de viktigaste i världen!