Ordlista

sv Stadsbesök   »   hy տեսարժան վայրերի դիտում

42 [fyrtiotvå]

Stadsbesök

Stadsbesök

42 [քառասուներկու]

42 [k’arrasunerku]

տեսարժան վայրերի դիտում

[tesarzhan vayreri ditum]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Är marknadsplatsen öppen på söndagar? Շո-կան -իրա------ր- բա- -: Շ_____ կ_____ օ____ բ__ է_ Շ-ւ-ա- կ-ր-կ- օ-ե-ը բ-ց է- -------------------------- Շուկան կիրակի օրերը բաց է: 0
Sh--a- kira-i ---ry b-ts’-e S_____ k_____ o____ b____ e S-u-a- k-r-k- o-e-y b-t-’ e --------------------------- Shukan kiraki orery bats’ e
Är mässan öppen på måndagar? Տո-ա--ճ-ռ- --ր--ի--ր-րը--ա- -: Տ_________ կ_____ օ____ բ__ է_ Տ-ն-վ-ճ-ռ- կ-ր-կ- օ-ե-ը բ-ց է- ------------------------------ Տոնավաճառը կիրակի օրերը բաց է: 0
T--a-a-ha-r- --ra----r-r- ba-s’-e T___________ k_____ o____ b____ e T-n-v-c-a-r- k-r-k- o-e-y b-t-’ e --------------------------------- Tonavacharry kiraki orery bats’ e
Är utställningen öppen på tisdagar? Ցո--ա--նդ-ս- երե-----ի-օր- -աց-է: Ց___________ ե________ օ__ բ__ է_ Ց-ւ-ա-ա-դ-ս- ե-ե-շ-բ-ի օ-ը բ-ց է- --------------------------------- Ցուցահանդեսը երեքշաբթի օրը բաց է: 0
Ts------h-n-es------k’sh-bt-i --y--ats’-e T______________ y____________ o__ b____ e T-’-t-’-h-n-e-y y-r-k-s-a-t-i o-y b-t-’ e ----------------------------------------- Ts’uts’ahandesy yerek’shabt’i ory bats’ e
Är zoot öppet på onsdagar? Կ-նդ-նաբ-ն------յգին---րե-շ--թ- --ը-բ----: Կ_____________ ա____ չ_________ օ__ բ__ է_ Կ-ն-ա-ա-ա-ա-ա- ա-գ-ն չ-ր-ք-ա-թ- օ-ը բ-ց է- ------------------------------------------ Կենդանաբանական այգին չորեքշաբթի օրը բաց է: 0
Ken----ba-akan-ayg-- --’v---k’sh-bt’i-or- ba----e K_____________ a____ c_______________ o__ b____ e K-n-a-a-a-a-a- a-g-n c-’-o-e-’-h-b-’- o-y b-t-’ e ------------------------------------------------- Kendanabanakan aygin ch’vorek’shabt’i ory bats’ e
Är muséet öppet på torsdagar? Թա-գ-րա-ը-հի---աբ-- --ը-բա- -: Թ________ հ________ օ__ բ__ է_ Թ-ն-ա-ա-ը հ-ն-շ-բ-ի օ-ը բ-ց է- ------------------------------ Թանգարանը հինգշաբթի օրը բաց է: 0
T-a------y h---s-a-----or- ba-s’-e T_________ h__________ o__ b____ e T-a-g-r-n- h-n-s-a-t-i o-y b-t-’ e ---------------------------------- T’angarany hingshabt’i ory bats’ e
Är galleriet öppet på fredagar? Պա-կեր--րահ- ո--բա--օրը--ա---: Պ___________ ո_____ օ__ բ__ է_ Պ-տ-ե-ա-ր-հ- ո-ր-ա- օ-ը բ-ց է- ------------------------------ Պատկերասրահը ուրբաթ օրը բաց է: 0
P--ker--rah- -rbat--o-y -a--- e P___________ u_____ o__ b____ e P-t-e-a-r-h- u-b-t- o-y b-t-’ e ------------------------------- Patkerasrahy urbat’ ory bats’ e
Får man fotografera? Թ-ւ---տրվո-՞- - լ-ւս-ն-ա-ել: Թ____________ է լ___________ Թ-ւ-լ-տ-վ-ւ-մ է լ-ւ-ա-կ-ր-լ- ---------------------------- Թույլատրվու՞մ է լուսանկարել: 0
T’u--a-rv--- e--us-nkarel T___________ e l_________ T-u-l-t-v-՞- e l-s-n-a-e- ------------------------- T’uylatrvu՞m e lusankarel
Måste man betala inträde? Մո-տ-- վճ-րո-ի- -: Մ_____ վ_______ է_ Մ-ւ-ք- վ-ա-ո-ի- է- ------------------ Մուտքը վճարովի՞ է: 0
Mutk’y--c-a---i՞-e M_____ v________ e M-t-’- v-h-r-v-՞ e ------------------ Mutk’y vcharovi՞ e
Hur mycket kostar inträdet? Որ-ա՞--- --մ-ի -ր----: Ո_____ է տ____ ա______ Ո-ք-՞- է տ-մ-ի ա-ժ-ք-: ---------------------- Որքա՞ն է տոմսի արժեքը: 0
V-rk’a-n -----si-ar-hek-y V_______ e t____ a_______ V-r-’-՞- e t-m-i a-z-e-’- ------------------------- Vork’a՞n e tomsi arzhek’y
Finns det grupprabatt? Զեղ- կա՞ -մբ-րի--ա-ա-: Զ___ կ__ խ_____ հ_____ Զ-ղ- կ-՞ խ-բ-ր- հ-մ-ր- ---------------------- Զեղչ կա՞ խմբերի համար: 0
Ze-hc-- ka՞--h---r--h-m-r Z______ k__ k______ h____ Z-g-c-’ k-՞ k-m-e-i h-m-r ------------------------- Zeghch’ ka՞ khmberi hamar
Finns det barnrabatt? Զ--- կ----րե-ան-ր--համա-: Զ___ կ__ ե________ հ_____ Զ-ղ- կ-՞ ե-ե-ա-ե-ի հ-մ-ր- ------------------------- Զեղչ կա՞ երեխաների համար: 0
Z-gh--’ ---------ha-e-- -amar Z______ k__ y__________ h____ Z-g-c-’ k-՞ y-r-k-a-e-i h-m-r ----------------------------- Zeghch’ ka՞ yerekhaneri hamar
Finns det studentrabatt? Զ-ղ--կ-՞ --սա-ո-ներ- -ա-ար: Զ___ կ__ ո__________ հ_____ Զ-ղ- կ-՞ ո-ս-ն-ղ-ե-ի հ-մ-ր- --------------------------- Զեղչ կա՞ ուսանողների համար: 0
Z-gh-h- -a՞ -s-no--neri--a--r Z______ k__ u__________ h____ Z-g-c-’ k-՞ u-a-o-h-e-i h-m-r ----------------------------- Zeghch’ ka՞ usanoghneri hamar
Vad är det där för en byggnad? Սա----չ -ա----- է: Ս_ ի___ կ______ է_ Ս- ի-ն- կ-ռ-ւ-ց է- ------------------ Սա ի՞նչ կառույց է: 0
Sa--՞n-h----rru--s’ e S_ i_____ k________ e S- i-n-h- k-r-u-t-’ e --------------------- Sa i՞nch’ karruyts’ e
Hur gammal är byggnaden? Ք--ի՞ -արեկ---- այ- -են--: Ք____ տ______ է ա__ շ_____ Ք-ն-՞ տ-ր-կ-ն է ա-ս շ-ն-ը- -------------------------- Քանի՞ տարեկան է այս շենքը: 0
K---i՞ ta---an-e -ys-sh-n--y K_____ t______ e a__ s______ K-a-i- t-r-k-n e a-s s-e-k-y ---------------------------- K’ani՞ tarekan e ays shenk’y
Vem har byggt byggnaden? Ո---է կ--ուց-լ-ա-ս-շ-նք-: Ո__ է կ_______ ա__ շ_____ Ո-վ է կ-ռ-ւ-ե- ա-ս շ-ն-ը- ------------------------- Ո՞վ է կառուցել այս շենքը: 0
V--- --ka-rut-’-e--ays --en--y V___ e k__________ a__ s______ V-՞- e k-r-u-s-y-l a-s s-e-k-y ------------------------------ VO՞v e karruts’yel ays shenk’y
Jag intresserar mig för arkitektur. Ես հ-տ---քրվո-- ե--ճ-րտ-ր-պետ--թ----: Ե_ հ___________ ե_ ճ_________________ Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ճ-ր-ա-ա-ե-ո-թ-ա-բ- ------------------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ ճարտարապետությամբ: 0
Y-s --t-k’r------ y-- -ha---ra---u----mb Y__ h____________ y__ c_________________ Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m c-a-t-r-p-t-t-y-m- ---------------------------------------- Yes hetak’rk’rvum yem chartarapetut’yamb
Jag intresserar mig för konst. Ե---ետ-քրք-վ-ւմ-եմ ա---ստ--: Ե_ հ___________ ե_ ա________ Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ա-վ-ս-ո-: ---------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ արվեստով: 0
Ye----ta--r--r-um -em-ar-e-t-v Y__ h____________ y__ a_______ Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m a-v-s-o- ------------------------------ Yes hetak’rk’rvum yem arvestov
Jag intresserar mig för måleri. Ե- հ-տաքր-րվ--մ-------րչութ--մ-: Ե_ հ___________ ե_ ն____________ Ե- հ-տ-ք-ք-վ-ւ- ե- ն-ա-չ-ւ-յ-մ-: -------------------------------- Ես հետաքրքրվում եմ նկարչությամբ: 0
Y-s--e-ak’rk-rv-- ye---karch--t-ya-b Y__ h____________ y__ n_____________ Y-s h-t-k-r-’-v-m y-m n-a-c-’-t-y-m- ------------------------------------ Yes hetak’rk’rvum yem nkarch’ut’yamb

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + armeniska (1-100) MP3 armeniska (1-100)
Ingen video hittades!

Snabba språk, långsamma språk

Det finns mer än 6.000 språk i världen. Men alla har samma funktion. De hjälper oss att utbyta information. Detta sker på olika sätt i varje språk. Därför att varje språk beter sig enligt sina egna regler. Hur snabbt ett språk talas skiljer sig också. Lingvister har bevisat detta i olika studier. För detta ändamål översattes korta texter till flera språk. Texterna lästes sedan upp av infödda talare. Resultatet var tydligt. Japanska och spanska är de snabbaste språken. På dessa språk talas nästan 8 stavelser per sekund. Kineserna talar betydligt långsammare. De talar bara 5 stavelser per sekund. Hastigheten beror på stavelsernas komplexitet. Om stavelserna är komplexa, tar det längre tid att tala. Tyskan, till exempel, innehåller 3 ljud per stavelse. Därför talas den relativt långsamt. Att tala snabbt betyder dock inte att det finns mycket att kommunicera. Raka motsatsen! Endast lite information finns i stavelser som talas snabbt. Fastän japanerna talar snabbt förmedlar de lite innehåll. Å andra sidan säger det ‘långsamma’ språket kinesiska en hel del med ett fåtal ord. Engelska stavelser innehåller också en hel del information. Intressant är: De utvärderade språken är nästan lika effektiva! Det betyder att den som talar långsammare säger mer. Och den som talar snabbare behöver fler ord. I slutändan når alla sitt mål på ungefär samma tid.
Visste du?
Slovenska räknas till de sydslaviska språken. Det är modersmål för cirka 2 miljoner människor. Dessa människor bor i Slovenien, Kroatien, Serbien, Österrike, Italien och Ungern. Slovenska liknar på många sätt tjeckiska och slovakiska. Många influenser från serbo-kroatiska kan också ses. Fastän Slovenien är ett litet land, finns det många olika dialekter där. Detta beror på det faktum att språkregionen ser tillbaka på en brokig historia. Detta visar sig också i vokabulären, eftersom den innehåller många utländska termer. Slovenska skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken särskiljer sex kasus och tre genus. Det finns två officiella fonologier i uttalet. En av dem skiljer just mellan höga och låga ljud. En annan egenhet i språket är dess ålderdomliga struktur. Slovener har alltid varit mycket öppna med respekt för andra språk. Så desto lyckligare blir de när någon intresserar sig för deras språk!