Ordlista

sv Gå och handla   »   lv Iepirkšanās

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [piecdesmit četri]

Iepirkšanās

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska lettiska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Es---los --pi--- -āvan-. E_ v____ n______ d______ E- v-l-s n-p-r-t d-v-n-. ------------------------ Es vēlos nopirkt dāvanu. 0
Men inget som är för dyrt. Bet-n--- pārā- -ārgu. B__ n___ p____ d_____ B-t n-k- p-r-k d-r-u- --------------------- Bet neko pārāk dārgu. 0
Kanske en handväska? V---ū- -ok-s-om--u? V_____ r___________ V-r-ū- r-k-s-o-i-u- ------------------- Varbūt rokassomiņu? 0
Vilken färg skulle ni vilja ha? K-dā--r--ā? K___ k_____ K-d- k-ā-ā- ----------- Kādā krāsā? 0
Svart, brun eller vit? Me---,--rūnu -a--bal-u? M_____ b____ v__ b_____ M-l-u- b-ū-u v-i b-l-u- ----------------------- Melnu, brūnu vai baltu? 0
En stor eller en liten? Li----vai -a-u? L____ v__ m____ L-e-u v-i m-z-? --------------- Lielu vai mazu? 0
Får jag se på den där? Vai es------u --s--t---šo? V__ e_ v_____ a_______ š__ V-i e- v-r-t- a-s-a-ī- š-? -------------------------- Vai es varētu apskatīt šo? 0
Är den av läder? Va- ----r-no ā-as? V__ t_ i_ n_ ā____ V-i t- i- n- ā-a-? ------------------ Vai tā ir no ādas? 0
Eller är den av konstläder? Va- -ā--r-n--m-kslīg-----as? V__ t_ i_ n_ m________ ā____ V-i t- i- n- m-k-l-g-s ā-a-? ---------------------------- Vai tā ir no mākslīgās ādas? 0
Av läder naturligtvis. No --a-- p-----s. N_ ā____ p_______ N- ā-a-, p-o-a-s- ----------------- No ādas, protams. 0
Det är en särskilt bra kvalitet. T- i--īpa------- kv-li-ā--. T_ i_ ī____ l___ k_________ T- i- ī-a-i l-b- k-a-i-ā-e- --------------------------- Tā ir īpaši laba kvalitāte. 0
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Un-r--a--omiņ- -r ti-šā----ta. U_ r__________ i_ t_____ l____ U- r-k-s-o-i-a i- t-e-ā- l-t-. ------------------------------ Un rokassomiņa ir tiešām lēta. 0
Jag tycker om den. Tā--a--pat--. T_ m__ p_____ T- m-n p-t-k- ------------- Tā man patīk. 0
Jag tar den. T------em-u. T_ e_ ņ_____ T- e- ņ-m-u- ------------ To es ņemšu. 0
Kan jag eventuellt byta den? Vai-es-----arēšu a---a-mai-ī-? V__ e_ t_ v_____ a__ a________ V-i e- t- v-r-š- a-ī a-m-i-ī-? ------------------------------ Vai es to varēšu arī apmainīt? 0
Självklart. P-t----r--ev------o-a-s. P___ p__ s___ s_________ P-t- p-r s-v- s-p-o-a-s- ------------------------ Pats par sevi saprotams. 0
Vi slår in den som present. Mē---- i--ai--si- k- d-v-n-. M__ t_ i_________ k_ d______ M-s t- i-s-i-o-i- k- d-v-n-. ---------------------------- Mēs to iesaiņosim kā dāvanu. 0
Där borta är kassan. T-r pā-- ta---pus- -r kas-. T__ p___ t___ p___ i_ k____ T-r p-r- t-j- p-s- i- k-s-. --------------------------- Tur pāri tajā pusē ir kase. 0

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...