Ordlista

sv Gå och handla   »   ti ምግዛእ

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [ሓምሳንኣርባዕተን]

54 [ḥamisani’ariba‘iteni]

ምግዛእ

migiza’i

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. ኣነ----ህያብ ክገ-እ ደል-። ኣ_ ሓ_ ህ__ ክ___ ደ___ ኣ- ሓ- ህ-ብ ክ-ዝ- ደ-የ- ------------------- ኣነ ሓደ ህያብ ክገዝእ ደልየ። 0
ane ḥade--iya-i ki-e--’---el---። a__ ḥ___ h_____ k_______ d______ a-e h-a-e h-y-b- k-g-z-’- d-l-y-። --------------------------------- ane ḥade hiyabi kigezi’i deliye።
Men inget som är för dyrt. ግን ኣዝዩ -ቡ- ዘ-ኮነ። ግ_ ኣ__ ክ__ ዘ____ ግ- ኣ-ዩ ክ-ር ዘ-ኮ-። ---------------- ግን ኣዝዩ ክቡር ዘይኮነ። 0
gi-i--z-y- -------zeyik---። g___ a____ k_____ z________ g-n- a-i-u k-b-r- z-y-k-n-። --------------------------- gini aziyu kiburi zeyikone።
Kanske en handväska? ምና-ባ- ና--ኢ---ንጣ? ም____ ና_ ኢ_ ሳ___ ም-ል-ት ና- ኢ- ሳ-ጣ- ---------------- ምናልባት ናይ ኢድ ሳንጣ? 0
m--a--b-----ayi---- -a-----? m_________ n___ ī__ s_______ m-n-l-b-t- n-y- ī-i s-n-t-a- ---------------------------- minalibati nayi īdi sanit’a?
Vilken färg skulle ni vilja ha? ኣ-ናይ ሕብ- ደ--ም? ኣ___ ሕ__ ደ____ ኣ-ና- ሕ-ሪ ደ-ኹ-? -------------- ኣየናይ ሕብሪ ደሊኹም? 0
a--n--i--̣-bi---d--īẖ-mi? a______ ḥ_____ d________ a-e-a-i h-i-i-ī d-l-h-u-i- -------------------------- ayenayi ḥibirī delīẖumi?
Svart, brun eller vit? ጸሊም----ዊ ወይ ---? ጸ___ ቡ__ ወ_ ጻ___ ጸ-ም- ቡ-ዊ ወ- ጻ-ዳ- ---------------- ጸሊም፣ ቡናዊ ወይ ጻዕዳ? 0
t-’elīmi፣-b---wī -----ts’a‘--a? t________ b_____ w___ t________ t-’-l-m-፣ b-n-w- w-y- t-’-‘-d-? ------------------------------- ts’elīmi፣ bunawī weyi ts’a‘ida?
En stor eller en liten? ዓባ- ወይ-ንእ-ቶ-? ዓ__ ወ_ ን_____ ዓ-ይ ወ- ን-ሽ-ይ- ------------- ዓባይ ወይ ንእሽቶይ? 0
‘a-a--------n-’-s--t--i? ‘_____ w___ n___________ ‘-b-y- w-y- n-’-s-i-o-i- ------------------------ ‘abayi weyi ni’ishitoyi?
Får jag se på den där? ክር-- እ--ል--የ? ክ___ እ___ ዲ__ ክ-እ- እ-እ- ዲ-? ------------- ክርእያ እኽእል ዲየ? 0
kir-’iy--i-̱----- dīye? k_______ i______ d____ k-r-’-y- i-̱-’-l- d-y-? ----------------------- kiri’iya iẖi’ili dīye?
Är den av läder? ካ--ብቆር-ት --? ካ_ ብ____ ድ__ ካ- ብ-ር-ት ድ-? ------------ ካብ ብቆርበት ድያ? 0
kabi---k’--ibeti---y-? k___ b__________ d____ k-b- b-k-o-i-e-i d-y-? ---------------------- kabi bik’oribeti diya?
Eller är den av konstläder? ወይስ--ብ---ስ-ክ --ነ--ኢያ? ወ__ ካ_ ብ____ ዓ___ ኢ__ ወ-ስ ካ- ብ-ስ-ክ ዓ-ነ- ኢ-? --------------------- ወይስ ካብ ብላስቲክ ዓይነት ኢያ? 0
wey-s- -ab- -il--it-ki-‘a--n------a? w_____ k___ b_________ ‘_______ ī___ w-y-s- k-b- b-l-s-t-k- ‘-y-n-t- ī-a- ------------------------------------ weyisi kabi bilasitīki ‘ayineti īya?
Av läder naturligtvis. ብ--በ- -----ከ-- --። ብ____ እ___ ከ__ ደ__ ብ-ር-ት እ-በ- ከ-ይ ደ-። ------------------ ብቆርበት እምበር ከመይ ደኣ። 0
b-k’-r--e---imi---i--e-ey- d--a። b__________ i______ k_____ d____ b-k-o-i-e-i i-i-e-i k-m-y- d-’-። -------------------------------- bik’oribeti imiberi kemeyi de’a።
Det är en särskilt bra kvalitet. እዚ ሓ--ኣ-- --- -ዩ። እ_ ሓ_ ኣ__ ብ__ እ__ እ- ሓ- ኣ-ዩ ብ-ጽ እ-። ----------------- እዚ ሓደ ኣዝዩ ብሉጽ እዩ። 0
iz----a-- a-iy---i--t----iyu። i__ ḥ___ a____ b_______ i___ i-ī h-a-e a-i-u b-l-t-’- i-u- ----------------------------- izī ḥade aziyu biluts’i iyu።
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. ዋጋ-ና-- ሳንጣ --ኢ- ብጣ---ሕ-ር--ዩ። ዋ_ ና__ ሳ__ ይ ኢ_ ብ___ ሕ__ እ__ ዋ- ና-ታ ሳ-ጣ ይ ኢ- ብ-ዕ- ሕ-ር እ-። ---------------------------- ዋጋ ናይታ ሳንጣ ይ ኢድ ብጣዕሚ ሕሱር እዩ። 0
wa-a na-it- --n--’a -- -d- -i-’------h-i-------u። w___ n_____ s______ y_ ī__ b________ ḥ_____ i___ w-g- n-y-t- s-n-t-a y- ī-i b-t-a-i-ī h-i-u-i i-u- ------------------------------------------------- waga nayita sanit’a yi īdi bit’a‘imī ḥisuri iyu።
Jag tycker om den. ደ- ኢ-ት----። ደ_ ኢ___ ኣ__ ደ- ኢ-ት- ኣ-። ----------- ደስ ኢላትኒ ኣላ። 0
desi--l----ī a-a። d___ ī______ a___ d-s- ī-a-i-ī a-a- ----------------- desi īlatinī ala።
Jag tar den. ክወ-- እ-። ክ___ እ__ ክ-ስ- እ-። -------- ክወስዳ እየ። 0
kiwes-d---ye። k_______ i___ k-w-s-d- i-e- ------------- kiwesida iye።
Kan jag eventuellt byta den? ም-ል---ከ ክ-ይራ---እል -የ-? ም____ ከ ክ___ እ___ ዲ_ ? ም-ል-ት ከ ክ-ይ- እ-እ- ዲ- ? ---------------------- ምናልባት ከ ክቕይራ እኽእል ዲየ ? 0
mi-ali-at--k- ki--’-------ẖ-’--- d-ye-? m_________ k_ k________ i______ d___ ? m-n-l-b-t- k- k-k-’-y-r- i-̱-’-l- d-y- ? ---------------------------------------- minalibati ke kiḵ’iyira iẖi’ili dīye ?
Självklart. ከ-- ደ-። ከ__ ደ__ ከ-ይ ደ-። ------- ከመይ ደኣ። 0
k--e-- d-’a። k_____ d____ k-m-y- d-’-። ------------ kemeyi de’a።
Vi slår in den som present. ከም-ህ-ብ-ጌ-- ----- ኢ-። ከ_ ህ__ ጌ__ ክ____ ኢ__ ከ- ህ-ብ ጌ-ና ክ-ዕ-ጎ ኢ-። -------------------- ከም ህያብ ጌርና ክንዕሽጎ ኢና። 0
k-mi -iyabi gē---a k-ni-----go ī--። k___ h_____ g_____ k__________ ī___ k-m- h-y-b- g-r-n- k-n-‘-s-i-o ī-a- ----------------------------------- kemi hiyabi gērina kini‘ishigo īna።
Där borta är kassan. ካ--ኣ-- ንየው -ዩ -ሎ። ካ_ ኣ__ ን__ ኢ_ ዘ__ ካ- ኣ-ቲ ን-ው ኢ- ዘ-። ----------------- ካሳ ኣብቲ ንየው ኢዩ ዘሎ። 0
ka-- ---t--niy-w- -----elo። k___ a____ n_____ ī__ z____ k-s- a-i-ī n-y-w- ī-u z-l-። --------------------------- kasa abitī niyewi īyu zelo።

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + tigrinja (1-100) MP3 tigrinja (1-100)
Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...