Ordlista

sv Kroppsdelar   »   ha sassan jiki

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [hamsin da takwas]

sassan jiki

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Jag ritar en man. I-- --na na----. I__ z___ n______ I-a z-n- n-m-j-. ---------------- Ina zana namiji. 0
Först huvudet. D- f-rko ka-. D_ f____ k___ D- f-r-o k-i- ------------- Da farko kai. 0
Mannen bär en hatt. M-tu--n-y--a-s--ye -- -ula. M______ y___ s____ d_ h____ M-t-m-n y-n- s-n-e d- h-l-. --------------------------- Mutumin yana sanye da hula. 0
Håret ser man inte. B- z- -u--y---an----ash- -a. B_ z_ k_ i__ g____ g____ b__ B- z- k- i-a g-n-n g-s-i b-. ---------------------------- Ba za ku iya ganin gashi ba. 0
Öronen ser man inte heller. Ba -----------anin k---u----uma. B_ z_ k_ i__ g____ k______ k____ B- z- k- i-a g-n-n k-n-u-a k-m-. -------------------------------- Ba za ku iya ganin kunnuwa kuma. 0
Ryggen ser man inte heller. Ba--- k----- -an-- -a-a ku--. B_ z_ k_ i__ g____ b___ k____ B- z- k- i-a g-n-n b-y- k-m-. ----------------------------- Ba za ku iya ganin baya kuma. 0
Jag ritar ögonen och munnen. Ina-zana-i-an- -a--a-i. I__ z___ i____ d_ b____ I-a z-n- i-a-u d- b-k-. ----------------------- Ina zana idanu da baki. 0
Mannen dansar och skrattar. M--umi- yana-r------n---a----. M______ y___ r___ y___ d______ M-t-m-n y-n- r-w- y-n- d-r-y-. ------------------------------ Mutumin yana rawa yana dariya. 0
Mannen har en lång näsa. Mu--min --na--a--ogo- -anci. M______ y___ d_ d____ h_____ M-t-m-n y-n- d- d-g-n h-n-i- ---------------------------- Mutumin yana da dogon hanci. 0
Han har en käpp i handen. Y--- ɗa-ka- s---a ------un-a. Y___ ɗ_____ s____ a h________ Y-n- ɗ-u-a- s-n-a a h-n-u-s-. ----------------------------- Yana ɗaukar sanda a hannunsa. 0
Han har också en sjal runt halsen. Ya ku-- ---g-al-----u-a---. Y_ k___ s_ g____ a w_______ Y- k-m- s- g-a-e a w-y-n-a- --------------------------- Ya kuma sa gyale a wuyansa. 0
Det är vinter och det är kallt. D--i---n- -uma-a-----sa--i. D_____ n_ k___ a____ s_____ D-m-n- n- k-m- a-w-i s-n-i- --------------------------- Damina ne kuma akwai sanyi. 0
Armarna är kraftiga. H-nnu----na ---ƙ-rfi. H_____ s___ d_ ƙ_____ H-n-u- s-n- d- ƙ-r-i- --------------------- Hannun suna da ƙarfi. 0
Benen är också kraftiga. Ƙafaf-n----a--a--------uma. Ƙ______ s___ d_ ƙ____ k____ Ƙ-f-f-n s-n- d- ƙ-r-i k-m-. --------------------------- Ƙafafun suna da ƙarfi kuma. 0
Mannen är av snö. An -- mut--in-da d-sar--an----. A_ y_ m______ d_ d____ ƙ_______ A- y- m-t-m-n d- d-s-r ƙ-n-a-a- ------------------------------- An yi mutumin da dusar ƙanƙara. 0
Han har inga byxor och ingen överrock. Ba ya sa---n-- -a -a-h-. B_ y_ s_ w____ b_ g_____ B- y- s- w-n-o b- g-s-i- ------------------------ Ba ya sa wando ba gashi. 0
Men mannen fryser inte. A-m- -u-u-in---- -- s-ny- ba. A___ m______ b__ y_ s____ b__ A-m- m-t-m-n b-i y- s-n-i b-. ----------------------------- Amma mutumin bai yi sanyi ba. 0
Han är en snögubbe. Mut-- n---a----s-- ƙ---a--. M____ n_ m__ d____ ƙ_______ M-t-m n- m-i d-s-r ƙ-n-a-a- --------------------------- Mutum ne mai dusar ƙanƙara. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 hausa (1-100)
Ingen video hittades!

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…