Ordlista

sv Kroppsdelar   »   hi शरीर के अंग

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

५८ [अठ्ठावन]

58 [aththaavan]

शरीर के अंग

[shareer ke ang]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hindi Spela Mer
Jag ritar en man. म----क--द-ी--ा-च-त्---ना---/----त--हूँ म-- एक आदम- क- च-त-र बन-त- / बन-त- ह-- म-ं ए- आ-म- क- च-त-र ब-ा-ा / ब-ा-ी ह-ँ -------------------------------------- मैं एक आदमी का चित्र बनाता / बनाती हूँ 0
m-in-e- ---am-e-k----it- -an--ta ----n-atee -o-n main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon m-i- e- a-d-m-e k- c-i-r b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ------------------------------------------------ main ek aadamee ka chitr banaata / banaatee hoon
Först huvudet. स-स--प-ले ---तक सबस- पहल- मस-तक स-स- प-ल- म-्-क --------------- सबसे पहले मस्तक 0
sa--se-pa--l- -as--k sabase pahale mastak s-b-s- p-h-l- m-s-a- -------------------- sabase pahale mastak
Mannen bär en hatt. आ--ी न----पी-पह-ी है आदम- न- ट-प- पहन- ह- आ-म- न- ट-प- प-न- ह- -------------------- आदमी ने टोपी पहनी है 0
aa----- ----opee-----n---hai aadamee ne topee pahanee hai a-d-m-e n- t-p-e p-h-n-e h-i ---------------------------- aadamee ne topee pahanee hai
Håret ser man inte. उ------- न--ं द-ख-े उसक- ब-ल नह-- द-खत- उ-क- ब-ल न-ी- द-ख-े ------------------- उसके बाल नहीं दिखते 0
u-----ba-l -ah-n-dik-a-e usake baal nahin dikhate u-a-e b-a- n-h-n d-k-a-e ------------------------ usake baal nahin dikhate
Öronen ser man inte heller. उस-े क-न भ- ---ं ----े उसक- क-न भ- नह-- द-खत- उ-क- क-न भ- न-ी- द-ख-े ---------------------- उसके कान भी नहीं दिखते 0
us--- k--- bhe-----i--------e usake kaan bhee nahin dikhate u-a-e k-a- b-e- n-h-n d-k-a-e ----------------------------- usake kaan bhee nahin dikhate
Ryggen ser man inte heller. उ-क- पी---ी--ह-ं द--ती उसक- प-ठ भ- नह-- द-खत- उ-क- प-ठ भ- न-ी- द-ख-ी ---------------------- उसकी पीठ भी नहीं दिखती 0
us--ee--ee-----e---ahi---i--a--e usakee peeth bhee nahin dikhatee u-a-e- p-e-h b-e- n-h-n d-k-a-e- -------------------------------- usakee peeth bhee nahin dikhatee
Jag ritar ögonen och munnen. मै---ंख-- -- ------न-त--- --ा-ी---ँ म-- आ-ख-- और म--ह बन-त- / बन-त- ह-- म-ं आ-ख-ं औ- म-ँ- ब-ा-ा / ब-ा-ी ह-ँ ----------------------------------- मैं आंखें और मूँह बनाता / बनाती हूँ 0
m-in-aa-khen---r-moonh -a------- b----te---o-n main aankhen aur moonh banaata / banaatee hoon m-i- a-n-h-n a-r m-o-h b-n-a-a / b-n-a-e- h-o- ---------------------------------------------- main aankhen aur moonh banaata / banaatee hoon
Mannen dansar och skrattar. आद-ी-न-च र-- -ै -र --स-कुरा---ा -ै आदम- न-च रह- ह- और म-स-क-र- रह- ह- आ-म- न-च र-ा ह- औ- म-स-क-र- र-ा ह- ---------------------------------- आदमी नाच रहा है और मुस्कुरा रहा है 0
a---m-e----c----ha h-- a-- ---k--a -a-a---i aadamee naach raha hai aur muskura raha hai a-d-m-e n-a-h r-h- h-i a-r m-s-u-a r-h- h-i ------------------------------------------- aadamee naach raha hai aur muskura raha hai
Mannen har en lång näsa. आ-म- -- ना--लम--- -ै आदम- क- न-क लम-ब- ह- आ-म- क- न-क ल-्-ी ह- -------------------- आदमी की नाक लम्बी है 0
aa-am-e ----n-ak-l-mbee --i aadamee kee naak lambee hai a-d-m-e k-e n-a- l-m-e- h-i --------------------------- aadamee kee naak lambee hai
Han har en käpp i handen. उसक- -ा-ों मे--ए- -ड़ी है उसक- ह-थ-- म-- एक छड़- ह- उ-क- ह-थ-ं म-ं ए- छ-ी ह- ------------------------ उसके हाथों में एक छड़ी है 0
u-a-e----t-o- -ei--ek---had-e -ai usake haathon mein ek chhadee hai u-a-e h-a-h-n m-i- e- c-h-d-e h-i --------------------------------- usake haathon mein ek chhadee hai
Han har också en sjal runt halsen. उ-न--ग-----ं--- शाल -ढी -ुई--ै उसन- गल- म-- एक श-ल ओढ- ह-ई ह- उ-न- ग-े म-ं ए- श-ल ओ-ी ह-ई ह- ------------------------------ उसने गले में एक शाल ओढी हुई है 0
us--- -al--me-n ek shaal-o-hee --ee --i usane gale mein ek shaal odhee huee hai u-a-e g-l- m-i- e- s-a-l o-h-e h-e- h-i --------------------------------------- usane gale mein ek shaal odhee huee hai
Det är vinter och det är kallt. ज--े-क--सम---- औ- क-फ़---ण्ड--ै ज-ड़- क- समय ह- और क-फ़- ठण-ड ह- ज-ड़- क- स-य ह- औ- क-फ़- ठ-्- ह- ------------------------------ जाड़े का समय है और काफ़ी ठण्ड है 0
jaa-e -- ----- -ai--u--k-af-- -hand --i jaade ka samay hai aur kaafee thand hai j-a-e k- s-m-y h-i a-r k-a-e- t-a-d h-i --------------------------------------- jaade ka samay hai aur kaafee thand hai
Armarna är kraftiga. ब-ह-- -ज-ब---हैं ब-ह-- मज-ब-त ह-- ब-ह-ं म-़-ू- ह-ं ---------------- बाहें मज़बूत हैं 0
b-ahe- ---aboo-----n baahen mazaboot hain b-a-e- m-z-b-o- h-i- -------------------- baahen mazaboot hain
Benen är också kraftiga. ट-ँग-ं--ी---़ब-त---ं ट--ग-- भ- मज-ब-त ह-- ट-ँ-े- भ- म-़-ू- ह-ं -------------------- टाँगें भी मज़बूत हैं 0
t--nge--b-e----z--oo- ---n taangen bhee mazaboot hain t-a-g-n b-e- m-z-b-o- h-i- -------------------------- taangen bhee mazaboot hain
Mannen är av snö. यह -क हिम--ानव--ै यह एक ह-म-म-नव ह- य- ए- ह-म-म-न- ह- ----------------- यह एक हिम-मानव है 0
y-h-ek-h-m---a--- h-i yah ek him-maanav hai y-h e- h-m-m-a-a- h-i --------------------- yah ek him-maanav hai
Han har inga byxor och ingen överrock. उ-ने -त-ून-और---ट --ी--प--ा-है उसन- पतल-न और क-ट नह-- पहन- ह- उ-न- प-ल-न औ- क-ट न-ी- प-न- ह- ------------------------------ उसने पतलून और कोट नहीं पहना है 0
u-an----t-l-on---r kot-n-hi- p----a h-i usane pataloon aur kot nahin pahana hai u-a-e p-t-l-o- a-r k-t n-h-n p-h-n- h-i --------------------------------------- usane pataloon aur kot nahin pahana hai
Men mannen fryser inte. ले--न उसे सर्-- ---ं लग--ह- है ल-क-न उस- सर-द- नह-- लग रह- ह- ल-क-न उ-े स-्-ी न-ी- ल- र-ी ह- ------------------------------ लेकिन उसे सर्दी नहीं लग रही है 0
lekin -se-s-rde- n-h-n lag -ah---h-i lekin use sardee nahin lag rahee hai l-k-n u-e s-r-e- n-h-n l-g r-h-e h-i ------------------------------------ lekin use sardee nahin lag rahee hai
Han är en snögubbe. यह एक-ह-----नव है यह एक ह-म-म-नव ह- य- ए- ह-म-म-न- ह- ----------------- यह एक हिम-मानव है 0
y-h-e- -i------av-h-i yah ek him-maanav hai y-h e- h-m-m-a-a- h-i --------------------- yah ek him-maanav hai

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…