Ordlista

sv Ordningstal   »   ha farillai

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [sittin da daya]

farillai

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Den första månaden är januari. W-t-n f-rk-----ne J-n-ir-. W____ f____ s____ J_______ W-t-n f-r-o s-i-e J-n-i-u- -------------------------- Watan farko shine Janairu. 0
Den andra månaden är februari. W----na-bi-u--h- -e-Fabrai--. W___ n_ b___ s__ n_ F________ W-t- n- b-y- s-i n- F-b-a-r-. ----------------------------- Wata na biyu shi ne Fabrairu. 0
Den tredje månaden är mars. Wa-a--a--k- -hine -ar-s. W___ n_ u__ s____ M_____ W-t- n- u-u s-i-e M-r-s- ------------------------ Wata na uku shine Maris. 0
Den fjärde månaden är april. Wat---a --du sh-ne -f----. W___ n_ h___ s____ A______ W-t- n- h-d- s-i-e A-r-l-. -------------------------- Wata na hudu shine Afrilu. 0
Den femte månaden är maj. Wa-a na-b------h--e -a-u. W___ n_ b____ s____ M____ W-t- n- b-y-r s-i-e M-y-. ------------------------- Wata na biyar shine Mayu. 0
Den sjätte månaden är juni. Wa-- na-shi-- shine Yuni. W___ n_ s____ s____ Y____ W-t- n- s-i-a s-i-e Y-n-. ------------------------- Wata na shida shine Yuni. 0
Sex månader är ett halvår. Wa-a-s-ida---bin -hek--a---. W___ s____ r____ s______ n__ W-t- s-i-a r-b-n s-e-a-a n-. ---------------------------- Wata shida rabin shekara ne. 0
Januari, februari, mars, F--ra--u M--is, F_______ M_____ F-b-a-r- M-r-s- --------------- Fabrairu Maris, 0
april, maj och juni. Afri--,-M-y- d- -u--. A______ M___ d_ Y____ A-r-l-, M-y- d- Y-n-. --------------------- Afrilu, Mayu da Yuni. 0
Den sjunde månaden är juli. W-ta na-bakwai--u-i -e. W___ n_ b_____ Y___ n__ W-t- n- b-k-a- Y-l- n-. ----------------------- Wata na bakwai Yuli ne. 0
Den åttonde månaden är augusti. W-----a-t----s shi-e-------. W___ n_ t_____ s____ A______ W-t- n- t-k-a- s-i-e A-u-t-. ---------------------------- Wata na takwas shine Agusta. 0
Den nionde månaden är september. Wa-a ---t--a shine-Sat---a. W___ n_ t___ s____ S_______ W-t- n- t-r- s-i-e S-t-m-a- --------------------------- Wata na tara shine Satumba. 0
Den tionde månaden är oktober. Wat- ---g--a --tob- n-. W___ n_ g___ O_____ n__ W-t- n- g-m- O-t-b- n-. ----------------------- Wata na goma Oktoba ne. 0
Den elfte månaden är november. Wa-a-n-------a-a --i-- Nuwam--. W___ n_ s__ d___ s____ N_______ W-t- n- s-a d-y- s-i-e N-w-m-a- ------------------------------- Wata na sha daya shine Nuwamba. 0
Den tolfte månaden är december. W--a n--s-a---yu --sa-ba. W___ n_ s__ b___ D_______ W-t- n- s-a b-y- D-s-m-a- ------------------------- Wata na sha biyu Disamba. 0
Tolv månader är ett år. W-ta----go-a s-- --yu-shek----ce. W______ g___ s__ b___ s______ c__ W-t-n-i g-m- s-a b-y- s-e-a-a c-. --------------------------------- Watanni goma sha biyu shekara ce. 0
Juli, augusti, september, Yu-- --usta----umba, Y___ A_____ S_______ Y-l- A-u-t- S-t-m-a- -------------------- Yuli Agusta Satumba, 0
oktober, november och december. O---ba--Nuwamba d---isa---. O______ N______ d_ D_______ O-t-b-, N-w-m-a d- D-s-m-a- --------------------------- Oktoba, Nuwamba da Disamba. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 hausa (1-100)
Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…