Ordlista

sv Ordningstal   »   kk Реттік нөмірлер

61 [sextioett]

Ordningstal

Ordningstal

61 [алпыс бір]

61 [alpıs bir]

Реттік нөмірлер

Rettik nömirler

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kazakiska Spela Mer
Den första månaden är januari. Б---н-і-ай----а-та-. Б______ а_ – қ______ Б-р-н-і а- – қ-ң-а-. -------------------- Бірінші ай – қаңтар. 0
Bi----i-ay-- qañt--. B______ a_ – q______ B-r-n-i a- – q-ñ-a-. -------------------- Birinşi ay – qañtar.
Den andra månaden är februari. Ек--ші--- ---қпа-. Е_____ а_ – а_____ Е-і-ш- а- – а-п-н- ------------------ Екінші ай – ақпан. 0
Ekin-i--y ---qp--. E_____ a_ – a_____ E-i-ş- a- – a-p-n- ------------------ Ekinşi ay – aqpan.
Den tredje månaden är mars. Үші-ш- а- - на--ыз. Ү_____ а_ – н______ Ү-і-ш- а- – н-у-ы-. ------------------- Үшінші ай – наурыз. 0
Ü-------y------rı-. Ü_____ a_ – n______ Ü-i-ş- a- – n-w-ı-. ------------------- Üşinşi ay – nawrız.
Den fjärde månaden är april. Т--т-нші----–--әуі-. Т_______ а_ – с_____ Т-р-і-ш- а- – с-у-р- -------------------- Төртінші ай – сәуір. 0
T--ti--- a- – -ä--r. T_______ a_ – s_____ T-r-i-ş- a- – s-w-r- -------------------- Törtinşi ay – säwir.
Den femte månaden är maj. Бе-і-ш---й---мамыр. Б______ а_ – м_____ Б-с-н-і а- – м-м-р- ------------------- Бесінші ай – мамыр. 0
B--i-ş--a--–-m-mır. B______ a_ – m_____ B-s-n-i a- – m-m-r- ------------------- Besinşi ay – mamır.
Den sjätte månaden är juni. Алт--ш--ай –-маусым. А______ а_ – м______ А-т-н-ы а- – м-у-ы-. -------------------- Алтыншы ай – маусым. 0
Al-ınşı-ay-–-m-ws--. A______ a_ – m______ A-t-n-ı a- – m-w-ı-. -------------------- Altınşı ay – mawsım.
Sex månader är ett halvår. А--ы -- –-бұл-жа--- ж--. А___ а_ – б__ ж____ ж___ А-т- а- – б-л ж-р-ы ж-л- ------------------------ Алты ай – бұл жарты жыл. 0
A----a- – bul --r------. A___ a_ – b__ j____ j___ A-t- a- – b-l j-r-ı j-l- ------------------------ Altı ay – bul jartı jıl.
Januari, februari, mars, Қаңт--, ақпан,-н-у---, Қ______ а_____ н______ Қ-ң-а-, а-п-н- н-у-ы-, ---------------------- Қаңтар, ақпан, наурыз, 0
Qañt-r--a-pan, n-w---, Q______ a_____ n______ Q-ñ-a-, a-p-n- n-w-ı-, ---------------------- Qañtar, aqpan, nawrız,
april, maj och juni. сәуі-- ма-ыр--ән- м-ус--. с_____ м____ ж___ м______ с-у-р- м-м-р ж-н- м-у-ы-. ------------------------- сәуір, мамыр және маусым. 0
s--i-- --m------e-ma----. s_____ m____ j___ m______ s-w-r- m-m-r j-n- m-w-ı-. ------------------------- säwir, mamır jäne mawsım.
Den sjunde månaden är juli. Жет--ші а--- -і--е. Ж______ а_ – ш_____ Ж-т-н-і а- – ш-л-е- ------------------- Жетінші ай – шілде. 0
J-ti-şi -y ---ild-. J______ a_ – ş_____ J-t-n-i a- – ş-l-e- ------------------- Jetinşi ay – şilde.
Den åttonde månaden är augusti. С----інші ---– -а-ы-. С________ а_ – т_____ С-г-з-н-і а- – т-м-з- --------------------- Сегізінші ай – тамыз. 0
S-g-z--şi ---- --m--. S________ a_ – t_____ S-g-z-n-i a- – t-m-z- --------------------- Segizinşi ay – tamız.
Den nionde månaden är september. Тоғы--н-- -й ----ркү-е-. Т________ а_ – қ________ Т-ғ-з-н-ы а- – қ-р-ү-е-. ------------------------ Тоғызыншы ай – қыркүйек. 0
To-----ş- ay-– q--k----. T________ a_ – q________ T-ğ-z-n-ı a- – q-r-ü-e-. ------------------------ Toğızınşı ay – qırküyek.
Den tionde månaden är oktober. О--н-ы-а--–-қа-а-. О_____ а_ – қ_____ О-ы-ш- а- – қ-з-н- ------------------ Оныншы ай – қазан. 0
Onı----a--– qaza-. O_____ a_ – q_____ O-ı-ş- a- – q-z-n- ------------------ Onınşı ay – qazan.
Den elfte månaden är november. Он --р-нші а- --қ--а--. О_ б______ а_ – қ______ О- б-р-н-і а- – қ-р-ш-. ----------------------- Он бірінші ай – қараша. 0
O- ---inş--ay - -a--şa. O_ b______ a_ – q______ O- b-r-n-i a- – q-r-ş-. ----------------------- On birinşi ay – qaraşa.
Den tolfte månaden är december. Он --ін-- а--– ж-л--қсан. О_ е_____ а_ – ж_________ О- е-і-ш- а- – ж-л-о-с-н- ------------------------- Он екінші ай – желтоқсан. 0
O- e-in-i a- – je---qs-n. O_ e_____ a_ – j_________ O- e-i-ş- a- – j-l-o-s-n- ------------------------- On ekinşi ay – jeltoqsan.
Tolv månader är ett år. О- -к--а--– -ұл--ір -ыл. О_ е__ а_ – б__ б__ ж___ О- е-і а- – б-л б-р ж-л- ------------------------ Он екі ай – бұл бір жыл. 0
O- e---a- --bul-bir ---. O_ e__ a_ – b__ b__ j___ O- e-i a- – b-l b-r j-l- ------------------------ On eki ay – bul bir jıl.
Juli, augusti, september, Шіл--,-та--з---ыркүйек, Ш_____ т_____ қ________ Ш-л-е- т-м-з- қ-р-ү-е-, ----------------------- Шілде, тамыз, қыркүйек, 0
Şi--e- t--------r----k, Ş_____ t_____ q________ Ş-l-e- t-m-z- q-r-ü-e-, ----------------------- Şilde, tamız, qırküyek,
oktober, november och december. қ----, -----а- жел--қса-. қ_____ қ______ ж_________ қ-з-н- қ-р-ш-, ж-л-о-с-н- ------------------------- қазан, қараша, желтоқсан. 0
qaz-n-----a-a,---ltoq-an. q_____ q______ j_________ q-z-n- q-r-ş-, j-l-o-s-n- ------------------------- qazan, qaraşa, jeltoqsan.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + kazakiska (1-100) MP3 kazakiska (1-100)
Ingen video hittades!

Modersmålet är alltid det viktigaste språket

Vårt modersmål är det första språket vi lär oss. Det sker automatiskt, så vi märker det inte. De flesta människor har ett modersmål. Alla andra språk studeras som främmande språk. Naturligtvis finns det även människor, som växer upp med flera språk. Men vanligtvis talar de dessa språk med varierande flyt. Ofta används språken på olika sätt. Ett språk används till exempel på arbetet. Det andra används hemma. Hur bra vi talar ett språk beror på flera faktorer. När vi lär oss det som små barn, lär vi oss det oftast mycket bra. Vårt talcenter fungerar bäst under dessa år. Hur ofta vi talar ett språk är också viktigt. Ju oftare vi använder det, desto bättre talar vi det. Men forskarna tror att en person aldrig kan tala två språk lika bra. Ett språk är alltid det viktigare språket. Experiment tycks bekräfta denna hypotes. Olika personer testades i en studie. Hälften av personerna talade två språk flytande. Kinesiska var modersmålet och engelska var andraspråket. Den andra hälften av försökspersonerna talade bara engelska som modersmål. Personerna fick lösa enkla uppgifter på engelska. Under tiden mättes aktiviteten i deras hjärnor. Och skillnader syntes i personernas hjärnor! Hos flerspråkiga individer, var i synnerhet en region i hjärnan aktiv. De enspråkiga individerna, å andra sidan, visade ingen aktivitet i denna region. Båda grupperna löste uppgifterna lika snabbt och bra. Trots detta, översatte kineserna allting till sitt eget modersmål…