Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   hy Asking questions 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [Վաթսուն]

62 [Vat’sun]

Asking questions 1

[harts’yer tal 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
lära սո---ել սովորել ս-վ-ր-լ ------- սովորել 0
s--o-el sovorel s-v-r-l ------- sovorel
Lär sig eleverna mycket? Աշակե-տներ- շա--ե- --վորու-: Աշակերտները շատ են սովորում: Ա-ա-ե-տ-ե-ը շ-տ ե- ս-վ-ր-ւ-: ---------------------------- Աշակերտները շատ են սովորում: 0
As-a-e-t--r- s----y-- ------m Ashakertnery shat yen sovorum A-h-k-r-n-r- s-a- y-n s-v-r-m ----------------------------- Ashakertnery shat yen sovorum
Nej, de lär sig lite. Ոչ ---ի- -ն սո-որ-ւ-: Ոչ , քիչ են սովորում: Ո- , ք-չ ե- ս-վ-ր-ւ-: --------------------- Ոչ , քիչ են սովորում: 0
V-c-’-- k-i-h’ y-- so--rum Voch’ , k’ich’ yen sovorum V-c-’ , k-i-h- y-n s-v-r-m -------------------------- Voch’ , k’ich’ yen sovorum
fråga հարցնել հարցնել հ-ր-ն-լ ------- հարցնել 0
ha-t-’--l harts’nel h-r-s-n-l --------- harts’nel
Frågar ni ofta läraren? ՈՒ--ւ-չին------խ----հա--ն--մ: ՈՒսուցչին հաճա՞խ ես հարցնում: Ո-ս-ւ-չ-ն հ-ճ-՞- ե- հ-ր-ն-ւ-: ----------------------------- ՈՒսուցչին հաճա՞խ ես հարցնում: 0
Us-t-’-h-in-h--ha՞kh yes-h----’-um Usuts’ch’in hacha՞kh yes harts’num U-u-s-c-’-n h-c-a-k- y-s h-r-s-n-m ---------------------------------- Usuts’ch’in hacha՞kh yes harts’num
Nej, jag frågar honom inte ofta. Ոչ- -- նր-ն -աճա---եմ հա----ւմ: Ոչ, ես նրան հաճախ չեմ հարցնում: Ո-, ե- ն-ա- հ-ճ-խ չ-մ հ-ր-ն-ւ-: ------------------------------- Ոչ, ես նրան հաճախ չեմ հարցնում: 0
V--h-------nran h--hak--c--y-m -art-’n-m Voch’, yes nran hachakh ch’yem harts’num V-c-’- y-s n-a- h-c-a-h c-’-e- h-r-s-n-m ---------------------------------------- Voch’, yes nran hachakh ch’yem harts’num
svara պ-տ---ա-ել պատասխանել պ-տ-ս-ա-ե- ---------- պատասխանել 0
pat-skh-n-l pataskhanel p-t-s-h-n-l ----------- pataskhanel
Var snäll och svara. Պա-աս--նե-,-խ-դ-ո-- եմ: Պատասխանեք, խնդրում եմ: Պ-տ-ս-ա-ե-, խ-դ-ո-մ ե-: ----------------------- Պատասխանեք, խնդրում եմ: 0
P-t---ha-e-’, k--d-um yem Pataskhanek’, khndrum yem P-t-s-h-n-k-, k-n-r-m y-m ------------------------- Pataskhanek’, khndrum yem
Jag svarar. Ես--ա---խա-ո-մ-եմ: Ես պատասխանում եմ: Ե- պ-տ-ս-ա-ո-մ ե-: ------------------ Ես պատասխանում եմ: 0
Y-----ta-k---u- -em Yes pataskhanum yem Y-s p-t-s-h-n-m y-m ------------------- Yes pataskhanum yem
arbeta աշխ---լ աշխատել ա-խ-տ-լ ------- աշխատել 0
ash-hat-l ashkhatel a-h-h-t-l --------- ashkhatel
Arbetar han just nu? Այս պ-հ-- նա--շխա---մ -: Այս պահին նա աշխատում է: Ա-ս պ-հ-ն ն- ա-խ-տ-ւ- է- ------------------------ Այս պահին նա աշխատում է: 0
Ays --h-- -a -s-k--tum-e Ays pahin na ashkhatum e A-s p-h-n n- a-h-h-t-m e ------------------------ Ays pahin na ashkhatum e
Ja, han abetar just nu. Այո-----ա-ս ---ին -շխ----մ-է: Այո, նա այս պահին աշխատում է: Ա-ո- ն- ա-ս պ-հ-ն ա-խ-տ-ւ- է- ----------------------------- Այո, նա այս պահին աշխատում է: 0
Ay-,--- -ys-pa-in as-kha-u--e Ayo, na ays pahin ashkhatum e A-o- n- a-s p-h-n a-h-h-t-m e ----------------------------- Ayo, na ays pahin ashkhatum e
komma գ-լ գալ գ-լ --- գալ 0
gal gal g-l --- gal
Kommer ni? Գ-լի-- --: Գալի՞ս եք: Գ-լ-՞- ե-: ---------- Գալի՞ս եք: 0
Gali-s-yek’ Gali՞s yek’ G-l-՞- y-k- ----------- Gali՞s yek’
Ja, vi kommer snart. Այ-,----- -ալ-ս են--շո---վ: Այո, մենք գալիս ենք շուտով: Ա-ո- մ-ն- գ-լ-ս ե-ք շ-ւ-ո-: --------------------------- Այո, մենք գալիս ենք շուտով: 0
Ayo------’ g-l-s ---k---h---v Ayo, menk’ galis yenk’ shutov A-o- m-n-’ g-l-s y-n-’ s-u-o- ----------------------------- Ayo, menk’ galis yenk’ shutov
bo ա---լ ապրել ա-ր-լ ----- ապրել 0
a--el aprel a-r-l ----- aprel
Bor ni i Berlin? Բե--ինու՞- ---ապրո-մ: Բեռլինու՞մ եք ապրում: Բ-ռ-ի-ո-՞- ե- ա-ր-ւ-: --------------------- Բեռլինու՞մ եք ապրում: 0
Ber-linu՞---ek- ---um Berrlinu՞m yek’ aprum B-r-l-n-՞- y-k- a-r-m --------------------- Berrlinu՞m yek’ aprum
Ja, jag bor i Berlin. Այ-,-ե--ա----- -- Բ-ռ-ին--մ: Այո, ես ապրում եմ Բեռլինում: Ա-ո- ե- ա-ր-ւ- ե- Բ-ռ-ի-ո-մ- ---------------------------- Այո, ես ապրում եմ Բեռլինում: 0
A--- -es---r-m yem-B-r--in-m Ayo, yes aprum yem Berrlinum A-o- y-s a-r-m y-m B-r-l-n-m ---------------------------- Ayo, yes aprum yem Berrlinum

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!