Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   ka კითხვის დასმა 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [სამოცდაორი]

62 [samotsdaori]

კითხვის დასმა 1

k'itkhvis dasma 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
lära ს-ა-ლა ს_____ ს-ა-ლ- ------ სწავლა 0
s---av-a s_______ s-s-a-l- -------- sts'avla
Lär sig eleverna mycket? მოსწ--ლეებ--ბევ-ს-ს--ვ-ობენ? მ__________ ბ____ ს_________ მ-ს-ა-ლ-ე-ი ბ-ვ-ს ს-ა-ლ-ბ-ნ- ---------------------------- მოსწავლეები ბევრს სწავლობენ? 0
mo-ts-avle-bi--evr--s--'a-l--en? m____________ b____ s___________ m-s-s-a-l-e-i b-v-s s-s-a-l-b-n- -------------------------------- mosts'avleebi bevrs sts'avloben?
Nej, de lär sig lite. ა-ა,-ი-ი-- ც---ს-ს-ავ-ობ-ნ. ა___ ი____ ც____ ს_________ ა-ა- ი-ი-ი ც-ტ-ს ს-ა-ლ-ბ-ნ- --------------------------- არა, ისინი ცოტას სწავლობენ. 0
ar------n--t-o-'-s --s-a-l-be-. a___ i____ t______ s___________ a-a- i-i-i t-o-'-s s-s-a-l-b-n- ------------------------------- ara, isini tsot'as sts'avloben.
fråga შეკი-ხვა. შ________ შ-კ-თ-ვ-. --------- შეკითხვა. 0
s-e-'----va. s___________ s-e-'-t-h-a- ------------ shek'itkhva.
Frågar ni ofta läraren? ხ--რ-----ი--ებით---ს-ა--ე-ე--? ხ_____ ე________ მ____________ ხ-ი-ა- ე-ი-ხ-ბ-თ მ-ს-ა-ლ-ბ-ლ-? ------------------------------ ხშირად ეკითხებით მასწავლებელს? 0
k-s-irad-ek'i-k-eb-t mas-s'-v----l-? k_______ e__________ m______________ k-s-i-a- e-'-t-h-b-t m-s-s-a-l-b-l-? ------------------------------------ khshirad ek'itkhebit masts'avlebels?
Nej, jag frågar honom inte ofta. არ---მ---ას-ხში-ად ---ვ--ითხები. ა___ მ_ მ__ ხ_____ ა_ ვ_________ ა-ა- მ- მ-ს ხ-ი-ა- ა- ვ-კ-თ-ე-ი- -------------------------------- არა, მე მას ხშირად არ ვეკითხები. 0
a-a,-m----- khs-i-ad-a- vek-------i. a___ m_ m__ k_______ a_ v___________ a-a- m- m-s k-s-i-a- a- v-k-i-k-e-i- ------------------------------------ ara, me mas khshirad ar vek'itkhebi.
svara პა--ხი პ_____ პ-ს-ხ- ------ პასუხი 0
p-as-khi p_______ p-a-u-h- -------- p'asukhi
Var snäll och svara. მ-პ----ეთ- -- შ-იძ--ბა. მ_________ თ_ შ________ მ-პ-ს-ხ-თ- თ- შ-ი-ლ-ბ-. ----------------------- მიპასუხეთ, თუ შეიძლება. 0
m-p'a-u--e-,-----hei-z-e-a. m___________ t_ s__________ m-p-a-u-h-t- t- s-e-d-l-b-. --------------------------- mip'asukhet, tu sheidzleba.
Jag svarar. ვპას-ხ-ბ. ვ________ ვ-ა-უ-ო-. --------- ვპასუხობ. 0
v-'asukhob. v__________ v-'-s-k-o-. ----------- vp'asukhob.
arbeta მ--აო-ა მ______ მ-შ-ო-ა ------- მუშაობა 0
mu-----a m_______ m-s-a-b- -------- mushaoba
Arbetar han just nu? ი- --ლ---უშა-ბ-? ი_ ა___ მ_______ ი- ა-ლ- მ-შ-ო-ს- ---------------- ის ახლა მუშაობს? 0
is-akh-a -u---obs? i_ a____ m________ i- a-h-a m-s-a-b-? ------------------ is akhla mushaobs?
Ja, han abetar just nu. დი--,-ის ახლა-მუ--ო-ს. დ____ ი_ ა___ მ_______ დ-ა-, ი- ა-ლ- მ-შ-ო-ს- ---------------------- დიახ, ის ახლა მუშაობს. 0
di---- is---h-a-----a-b-. d_____ i_ a____ m________ d-a-h- i- a-h-a m-s-a-b-. ------------------------- diakh, is akhla mushaobs.
komma მ----ა მ_____ მ-ს-ლ- ------ მოსვლა 0
mo---a m_____ m-s-l- ------ mosvla
Kommer ni? მოდ-ხ-რთ? მ________ მ-დ-ხ-რ-? --------- მოდიხართ? 0
mod-kh--t? m_________ m-d-k-a-t- ---------- modikhart?
Ja, vi kommer snart. დია-,--ვენ-ა---ვე-მ-ვა--. დ____ ჩ___ ა_____ მ______ დ-ა-, ჩ-ე- ა-ლ-ვ- მ-ვ-ლ-. ------------------------- დიახ, ჩვენ ახლავე მოვალთ. 0
d---h, ---e- --h-----m-valt. d_____ c____ a______ m______ d-a-h- c-v-n a-h-a-e m-v-l-. ---------------------------- diakh, chven akhlave movalt.
bo ცხო-რ-ბა ც_______ ც-ო-რ-ბ- -------- ცხოვრება 0
t--ho-re-a t_________ t-k-o-r-b- ---------- tskhovreba
Bor ni i Berlin? თქ--- ბე-ლინშ- --ო----თ? თ____ ბ_______ ც________ თ-ვ-ნ ბ-რ-ი-შ- ც-ო-რ-ბ-? ------------------------ თქვენ ბერლინში ცხოვრობთ? 0
tkve- -erl-n-hi-t----v-o-t? t____ b________ t__________ t-v-n b-r-i-s-i t-k-o-r-b-? --------------------------- tkven berlinshi tskhovrobt?
Ja, jag bor i Berlin. დია---მ--ბ--ლი--- --ხ-ვ--ბ. დ____ მ_ ბ_______ ვ________ დ-ა-, მ- ბ-რ-ი-შ- ვ-ხ-ვ-ო-. --------------------------- დიახ, მე ბერლინში ვცხოვრობ. 0
d-akh,-me--e--i-s-- v-s---v--b. d_____ m_ b________ v__________ d-a-h- m- b-r-i-s-i v-s-h-v-o-. ------------------------------- diakh, me berlinshi vtskhovrob.

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!