Ordlista

sv Possessiva pronomen 1   »   ti ናይ ዋንነት ቃላት 1

66 [sextiosex]

Possessiva pronomen 1

Possessiva pronomen 1

66 [ሱሳንሽዱሽተን]

66 [susanishidushiteni]

ናይ ዋንነት ቃላት 1

[nayi wanineti k’alati 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska tigrinja Spela Mer
jag – min ኣነ --ናተይ ኣነ - ናተይ ኣ- - ና-ይ -------- ኣነ - ናተይ 0
a-- - -at--i ane - nateyi a-e - n-t-y- ------------ ane - nateyi
Jag hittar inte min nyckel. ናተይ -ፍ-ሕ ሲነዮ ። ናተይ መፍትሕ ሲነዮ ። ና-ይ መ-ት- ሲ-ዮ ። -------------- ናተይ መፍትሕ ሲነዮ ። 0
nat-yi -e---i----s-n-yo ። nateyi mefitih-i sīneyo ። n-t-y- m-f-t-h-i s-n-y- ። ------------------------- nateyi mefitiḥi sīneyo ።
Jag hittar inte min biljett. ና------ -ትኬተ---ሲ-ዮ ። ናተይ ቲከት (ትኬተይ) ሲነዮ ። ና-ይ ቲ-ት (-ኬ-ይ- ሲ-ዮ ። -------------------- ናተይ ቲከት (ትኬተይ) ሲነዮ ። 0
n-te---tīk--i --ikē-ey-)-s---yo ። nateyi tīketi (tikēteyi) sīneyo ። n-t-y- t-k-t- (-i-ē-e-i- s-n-y- ። --------------------------------- nateyi tīketi (tikēteyi) sīneyo ።
du – din ንስ- ----ካ ንስኻ - ናትካ ን-ኻ - ና-ካ --------- ንስኻ - ናትካ 0
ni---̱a --n-t--a nisih-a - natika n-s-h-a - n-t-k- ---------------- nisiẖa - natika
Har du hittat din nyckel? መ-ትሕካ -ኺብ-ዮ ዶ? መፍትሕካ ረኺብካዮ ዶ? መ-ት-ካ ረ-ብ-ዮ ዶ- -------------- መፍትሕካ ረኺብካዮ ዶ? 0
mefiti--ika-re---bi--y- --? mefitih-ika reh-ībikayo do? m-f-t-h-i-a r-h-ī-i-a-o d-? --------------------------- mefitiḥika reẖībikayo do?
Har du hittat din biljett? ቲኬ-ካ---ብ-- ዶ? ቲኬትካ ረኺብካዮ ዶ? ቲ-ት- ረ-ብ-ዮ ዶ- ------------- ቲኬትካ ረኺብካዮ ዶ? 0
tīk-ti-a--e-̱ībik--o-do? tīkētika reh-ībikayo do? t-k-t-k- r-h-ī-i-a-o d-? ------------------------ tīkētika reẖībikayo do?
han – sin ን-----ሳ ንሱ - ንሳ ን- - ን- ------- ንሱ - ንሳ 0
ni-u --n-sa nisu - nisa n-s- - n-s- ----------- nisu - nisa
Vet du, var hans nyckel är? መፍትሑ ኣበ----ዘሎ ትፈልጥ---? መፍትሑ ኣበይ ከምዘሎ ትፈልጥ ዲኻ? መ-ት- ኣ-ይ ከ-ዘ- ት-ል- ዲ-? ---------------------- መፍትሑ ኣበይ ከምዘሎ ትፈልጥ ዲኻ? 0
m--iti--u---eyi kemi---o-tif----’i-d---a? mefitih-u abeyi kemizelo tifelit’i dīh-a? m-f-t-h-u a-e-i k-m-z-l- t-f-l-t-i d-h-a- ----------------------------------------- mefitiḥu abeyi kemizelo tifelit’i dīẖa?
Vet du, var hans biljett är? ቲኬ- -በይ--ም-ሎ ትፈ-----? ቲኬቱ ኣበይ ከምዘሎ ትፈልጥ ዲኻ? ቲ-ቱ ኣ-ይ ከ-ዘ- ት-ል- ዲ-? --------------------- ቲኬቱ ኣበይ ከምዘሎ ትፈልጥ ዲኻ? 0
t--ēt--a------e-----o t-felit----ī--a? tīkētu abeyi kemizelo tifelit’i dīh-a? t-k-t- a-e-i k-m-z-l- t-f-l-t-i d-h-a- -------------------------------------- tīkētu abeyi kemizelo tifelit’i dīẖa?
hon – hennes ን-----ታ ንሳ - ናታ ን- - ና- ------- ንሳ - ናታ 0
nis- --n-ta nisa - nata n-s- - n-t- ----------- nisa - nata
Hennes pengar är borta. ገ-------። ገንዘባ ጠፊኡ። ገ-ዘ- ጠ-ኡ- --------- ገንዘባ ጠፊኡ። 0
g--iz--a t’-fī’-። genizeba t’efī’u። g-n-z-b- t-e-ī-u- ----------------- genizeba t’efī’u።
Och hennes kontokort är också borta. ክ--------ውን-ጠፊኡ። ክርዲት ካርዳ‘ውን ጠፊኡ። ክ-ዲ- ካ-ዳ-ው- ጠ-ኡ- ---------------- ክርዲት ካርዳ‘ውን ጠፊኡ። 0
k-r-d-t- k--ida-w-n- t’-f-’u። kiridīti karida‘wini t’efī’u። k-r-d-t- k-r-d-‘-i-i t-e-ī-u- ----------------------------- kiridīti karida‘wini t’efī’u።
vi – vår ንሕ------ና ንሕና - ናትና ን-ና - ና-ና --------- ንሕና - ናትና 0
n--̣-na-----tina nih-ina - natina n-h-i-a - n-t-n- ---------------- niḥina - natina
Vår morfar / farfar är sjuk. ኣ-ሓ-ና--ሚሙ --። ኣቦሓጎና ሓሚሙ ኣሎ። ኣ-ሓ-ና ሓ-ሙ ኣ-። ------------- ኣቦሓጎና ሓሚሙ ኣሎ። 0
aboh----n--h---īmu---o። aboh-agona h-amīmu alo። a-o-̣-g-n- h-a-ī-u a-o- ----------------------- aboḥagona ḥamīmu alo።
Vår mormor / farmor är frisk. ዓ-ይ- -ዕ- ኣ-ዋ። ዓባይና ጥዕና ኣለዋ። ዓ-ይ- ጥ-ና ኣ-ዋ- ------------- ዓባይና ጥዕና ኣለዋ። 0
‘-bay-n- t’---na-a-ewa። ‘abayina t’i‘ina alewa። ‘-b-y-n- t-i-i-a a-e-a- ----------------------- ‘abayina t’i‘ina alewa።
ni – er ንስኻ-ኩ----ናትኩም ንስኻትኩም - ናትኩም ን-ኻ-ኩ- - ና-ኩ- ------------- ንስኻትኩም - ናትኩም 0
n-siẖa-ikum- - nat-ku-i nisih-atikumi - natikumi n-s-h-a-i-u-i - n-t-k-m- ------------------------ nisiẖatikumi - natikumi
Barn, var är er pappa? ቆ--- ባባኹም -በይ --? ቆልዑ፥ ባባኹም ኣበይ ኣሎ? ቆ-ዑ- ባ-ኹ- ኣ-ይ ኣ-? ----------------- ቆልዑ፥ ባባኹም ኣበይ ኣሎ? 0
k’---‘-፥-bab----m-----y----o? k’oli‘u፥ babah-umi abeyi alo? k-o-i-u- b-b-h-u-i a-e-i a-o- ----------------------------- k’oli‘u፥ babaẖumi abeyi alo?
Barn, var är er mamma? ቆል-----ኹ----ይ -ላ? ቆልዑ፥ ማማኹም ኣበይ ኣላ? ቆ-ዑ- ማ-ኹ- ኣ-ይ ኣ-? ----------------- ቆልዑ፥ ማማኹም ኣበይ ኣላ? 0
k-ol---፥--am-h---- abey- -l-? k’oli‘u፥ mamah-umi abeyi ala? k-o-i-u- m-m-h-u-i a-e-i a-a- ----------------------------- k’oli‘u፥ mamaẖumi abeyi ala?

Kreativt språk

Idag är kreativitet en viktig egenskap. Alla vill vara kreativa. Därför att kreativa människor anses vara intelligenta. Vårt språk ska också vara kreativt. Tidigare försökte människor tala så korrekt som möjligt. Idag bör en person tala så kreativt som möjligt. Reklam och nya medier är exempel på detta. De visar hur man kan leka med språket. Under de senaste 50 åren har betydelsen av kreativitet ökat avsevärt. Även forskningen berörs av fenomenet. Psykologer, utbildare och filosofer undersöker kreativa processer. Kreativitet definieras som förmågan att skapa något nytt. Så en kreativ talare producerar nya språkliga former. Det kan handla om ord eller grammatiska strukturer. Genom att studera kreativt språk, kan lingvister identifiera hur språk förändras. Men inte alla förstår språkliga element. För att förstå kreativt språk, behöver du kunskap. Man måste veta hur språk fungerar. Och man måste vara förtrogen med den värld talarna lever i. Endast då kan man förstå vad de vill säga. Tonårsslang är ett exempel på detta. Barn och unga människor uppfinner alltid nya termer. Vuxna förstår ofta inte dessa ord. Nu har ordböcker, som förklarar tonårsslang, publicerats. Men de är vanligtvis föråldrade redan efter bara en generation! Men kreativt språk kan man lära sig. Utbildare erbjuder många kurser för detta. Den viktigaste regeln är alltid: aktivera din inre röst!