Ordlista

sv vilja ha något   »   hu valamit akarni, kedvelni, szeretni

70 [sjuttio]

vilja ha något

vilja ha något

70 [hetven]

valamit akarni, kedvelni, szeretni

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska ungerska Spela Mer
Vill ni röka? S---etn--d----yozn------------n-? S_______ d_________ / r__________ S-e-e-n- d-h-n-o-n- / r-g-ú-t-n-? --------------------------------- Szeretne dohányozni / rágyújtani? 0
Vill ni dansa? Szer-t-----n-olni? S_______ t________ S-e-e-n- t-n-o-n-? ------------------ Szeretne táncolni? 0
Vill ni gå ut och gå? S---etn---étá-ni? S_______ s_______ S-e-e-n- s-t-l-i- ----------------- Szeretne sétálni? 0
Jag skulle vilja röka. S----tn---doh-n-o--i-/----yújt-n-. S________ d_________ / r__________ S-e-e-n-k d-h-n-o-n- / r-g-ú-t-n-. ---------------------------------- Szeretnék dohányozni / rágyújtani. 0
Vill du ha en cigarett? S------é----y c--ar-t-á-? S________ e__ c__________ S-e-e-n-l e-y c-g-r-t-á-? ------------------------- Szeretnél egy cigarettát? 0
Han vill ha eld. Ő t---t-sz---t--. Ő t____ s________ Ő t-z-t s-e-e-n-. ----------------- Ő tüzet szeretne. 0
Jag skulle vilja ha något att dricka. Sz-re-nék -n-i -al--it. S________ i___ v_______ S-e-e-n-k i-n- v-l-m-t- ----------------------- Szeretnék inni valamit. 0
Jag skulle vilja äta något. S-ere-----e-ni-va----t. S________ e___ v_______ S-e-e-n-k e-n- v-l-m-t- ----------------------- Szeretnék enni valamit. 0
Jag skulle vilja vila mig lite. S---e-ném-ki---t-k---henni-ma-am. S________ k_____ k________ m_____ S-e-e-n-m k-c-i- k-p-h-n-i m-g-m- --------------------------------- Szeretném kicsit kipihenni magam. 0
Jag skulle vilja fråga er något. S--retn-k -érde-----ntő---ala--t. S________ k_______ ö____ v_______ S-e-e-n-k k-r-e-n- ö-t-l v-l-m-t- --------------------------------- Szeretnék kérdezni öntől valamit. 0
Jag skulle vilja be er om något. Szere-né- --t--eg-ér-- -a--m-re. S________ ö__ m_______ v________ S-e-e-n-m ö-t m-g-é-n- v-l-m-r-. -------------------------------- Szeretném önt megkérni valamire. 0
Jag skulle vilja bjuda in er på något. Sz--e-né- ö----e--í--i -ala-ire. S________ ö__ m_______ v________ S-e-e-n-m ö-t m-g-í-n- v-l-m-r-. -------------------------------- Szeretném önt meghívni valamire. 0
Vad vill ni ha? M---s-e----e- --re-? M__ s________ k_____ M-t s-e-e-n-, k-r-m- -------------------- Mit szeretne, kérem? 0
Vill ni ha en kaffe? Sz-re-n--eg- -ávét? S_______ e__ k_____ S-e-e-n- e-y k-v-t- ------------------- Szeretne egy kávét? 0
Eller skulle ni hellre vilja ha en te? V--y-inkább --y t-á---zer-tn-? V___ i_____ e__ t___ s________ V-g- i-k-b- e-y t-á- s-e-e-n-? ------------------------------ Vagy inkább egy teát szeretne? 0
Vi skulle vilja åka hem. H--a sze-et-é-k -----. H___ s_________ m_____ H-z- s-e-e-n-n- m-n-i- ---------------------- Haza szeretnénk menni. 0
Vill ni ha en taxi? Sz-retné-e- --y ta---? S__________ e__ t_____ S-e-e-n-t-k e-y t-x-t- ---------------------- Szeretnétek egy taxit? 0
De vill ringa. Te---o----i--z-retn-n-k. T__________ s___________ T-l-f-n-l-i s-e-e-n-n-k- ------------------------ Telefonálni szeretnének. 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 svenska + ungerska (1-100) MP3 ungerska (1-100)
Ingen video hittades!

Två språk = två talcentra!

Det spelar ingen roll för vår hjärna när vi lär oss ett språk. Det beror på att den har olika lagringsutrymmen för olika språk. Alla språk vi lär oss lagras inte tillsammans. Språk vi lär oss som vuxna har sitt eget lagringsutrymme. Det innebär att hjärnan bearbetar de nya reglerna på en annan plats. De lagras inte tillsammans med modersmålet. Människor som växer upp med två språk använder, å andra sidan, bara en region av hjärnan. Flera studier har kommit fram till denna slutsats. Neuroforskare undersökte olika försökspersoner. Dessa försökspersoner talade två språk flytande. En del av testgruppen hade emellertid växt upp med båda språken. Den andra delen däremot hade lärt sig det andra språket senare i livet. Forskarna kunde mäta hjärnaktiviteten under språktesterna. På det viset kunde de se vilka utrymmen i hjärnan som fungerade under testerna. Och de såg att de som lärde sig ‘sent’ hade två talcentra! Forskarna hade sedan länge misstänkt att det skulle vara så. Personer med hjärnskador visar olika symptom. Så skador på hjärnan kan också leda till talproblem. De drabbade kan inte heller uttala eller förstå ord. Men tvåspråkiga olycksoffer visar ibland ovanliga symtom. Deras talproblem påverkar inte alltid båda språken. Om endast ett område i hjärnan är skadat, kan det andra fortfarande fungera. Då talar patienterna ett språk bättre än det andra. De två olika språken lärs om med olika hastigheter. Detta visar att båda språken inte är lagrade på samma plats. Eftersom de inte lärdes in samtidigt, bildar de två centra. Det är fortfarande okänt hur hjärnan hanterar flera språk. Men nya rön kan leda till nya inlärningsstrategier.