Ordlista

sv få något   »   sk niečo smieť / môcť

73 [sjuttiotre]

få något

få något

73 [sedemdesiattri]

niečo smieť / môcť

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Får du redan köra bil? S--e---ž --f-rovať-a-to? Smieš už šoférovať auto? S-i-š u- š-f-r-v-ť a-t-? ------------------------ Smieš už šoférovať auto? 0
Får du redan dricka alkohol? S---š-u--pi--a-k-h-l? Smieš už piť alkohol? S-i-š u- p-ť a-k-h-l- --------------------- Smieš už piť alkohol? 0
Får du redan åka ensam utomlands? Smi-- -- --- --- d--za-ra-ič-a? Smieš už ísť sám do zahraničia? S-i-š u- í-ť s-m d- z-h-a-i-i-? ------------------------------- Smieš už ísť sám do zahraničia? 0
få sm-eť- m--ť smieť, môcť s-i-ť- m-c- ----------- smieť, môcť 0
Får vi röka här? Môž-m--tu--aj--ť? Môžeme tu fajčiť? M-ž-m- t- f-j-i-? ----------------- Môžeme tu fajčiť? 0
Får man röka här? M-ž- ---t--f-jči-? Môže sa tu fajčiť? M-ž- s- t- f-j-i-? ------------------ Môže sa tu fajčiť? 0
Får man betala med kontokort? Mô-- s--tu-pla-i- -r--i---- k--t--? Môže sa tu platiť kreditnou kartou? M-ž- s- t- p-a-i- k-e-i-n-u k-r-o-? ----------------------------------- Môže sa tu platiť kreditnou kartou? 0
Får man betala med check? M-ž---a -u-pl-t---š-k-m? Môže sa tu platiť šekom? M-ž- s- t- p-a-i- š-k-m- ------------------------ Môže sa tu platiť šekom? 0
Får man bara betala kontant? Môže ---zapl-tiť -e-----oto-os--? Môže sa zaplatiť len v hotovosti? M-ž- s- z-p-a-i- l-n v h-t-v-s-i- --------------------------------- Môže sa zaplatiť len v hotovosti? 0
Kan jag få ringa här? Mô------ le--za-ele-onovať? Môžem si len zatelefonovať? M-ž-m s- l-n z-t-l-f-n-v-ť- --------------------------- Môžem si len zatelefonovať? 0
Får jag bara fråga om något? Mô-e---- l----iečo spýta-? Môžem sa len niečo spýtať? M-ž-m s- l-n n-e-o s-ý-a-? -------------------------- Môžem sa len niečo spýtať? 0
Får jag bara säga något? Mô----le- -ie---pov--a-? Môžem len niečo povedať? M-ž-m l-n n-e-o p-v-d-ť- ------------------------ Môžem len niečo povedať? 0
Han får inte sova i parken. Nes--e-sp---- -a---. Nesmie spať v parku. N-s-i- s-a- v p-r-u- -------------------- Nesmie spať v parku. 0
Han får inte sova i bilen. Nesm-- s--ť - au--. Nesmie spať v aute. N-s-i- s-a- v a-t-. ------------------- Nesmie spať v aute. 0
Han får inte sova på stationen. N--m-e--pať n- s-a----. Nesmie spať na stanici. N-s-i- s-a- n- s-a-i-i- ----------------------- Nesmie spať na stanici. 0
Får vi ta plats? Smieme -i -adnú-? Smieme si sadnúť? S-i-m- s- s-d-ú-? ----------------- Smieme si sadnúť? 0
Kan vi få menyn? M--ete -á---r-ni--ť je-á----l-----? Môžete nám priniesť jedálny lístok? M-ž-t- n-m p-i-i-s- j-d-l-y l-s-o-? ----------------------------------- Môžete nám priniesť jedálny lístok? 0
Får vi betala var för sig? Môžeme---a-iť---l---? Môžeme platiť zvlášť? M-ž-m- p-a-i- z-l-š-? --------------------- Môžeme platiť zvlášť? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Hur hjärnan lär sig nya ord

När vi lär oss nya ord, lagrar hjärnan nytt innehåll. Inlärning fungerar endast med konstant repetition. Hu väl hjärnan lagrar ord, beror på flera faktorer. Men det viktigaste är att vi regelbundet granskar ordförrådet. Endast ord, som vi använder eller skriver ofta, lagras. Man skulle kunna säga att dessa ord arkiveras som bilder. Denna inlärningsprincip gäller också för apor. Apor kan lära sig att ‘läsa’ ord, om de ser dem tillräckligt ofta. Fastän de inte förstår orden, känner de igen dem på deras form. För att tala ett språk flytande behöver vi många ord. Därför måste vokabulären vara väl organiserad. Därför att minnet fungerar som ett arkiv. För att finna ett ord snabbt, måste man veta var man ska söka. Därför är det bättre att lära sig ord i ett visst sammanhang. Då kan alltid hjärnan öppna den rätta ‘filen’. Men även det som vi har lärt oss väl kan glömmas. I så fall, flyttar kunskapen från det aktiva till det passiva minnet. Genom att glömma befriar vi oss från kunskap vi inte behöver. Det är så hjärnan gör plats för nya och viktigare saker. Därför är det viktigt att vi regelbundet aktiverar vår kunskap. Men det som finns i det passiva minnet är inte förlorat för alltid. När vi ser ett bortglömt ord, minns vi det igen. Vi lär oss det, som vi har lärt oss tidigare, snabbare den andra gången. Den som vill utöka sin vokabulär, måste också utöka sina fritidsintressen. Var och en av oss har vissa intressen. Därför är vi oftast upptagna med samma saker. Men ett språk består av många olika semantiska fält. En person som är intresserad av politik, bör också läsa sporttidningar då och då!