Ordlista

sv Adjektiv 2   »   ku Hevalnav 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [heftê û neh]

Hevalnav 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kurdiska (kurmanji) Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. L--s-r--in -îstan-kî-şîn h---. L_ s__ m__ f________ ş__ h____ L- s-r m-n f-s-a-e-î ş-n h-y-. ------------------------------ Li ser min fîstanekî şîn heye. 0
Jag har en röd klänning på mig. Li ser --n-----an----s-------. L_ s__ m__ f________ s__ h____ L- s-r m-n f-s-a-e-î s-r h-y-. ------------------------------ Li ser min fîstanekî sor heye. 0
Jag har en grön klänning på mig. L----- ----fîs-an--- -e-k heye. L_ s__ m__ f________ k___ h____ L- s-r m-n f-s-a-e-î k-s- h-y-. ------------------------------- Li ser min fîstanekî kesk heye. 0
Jag köper en svart väska. Ez --n-e--k--re- -i-i--m. E_ ç________ r__ d_______ E- ç-n-e-e-î r-ş d-k-r-m- ------------------------- Ez çanteyekî reş dikirim. 0
Jag köper en brun väska. E---anteye---qe---yî -ik----. E_ ç________ q______ d_______ E- ç-n-e-e-î q-h-e-î d-k-r-m- ----------------------------- Ez çanteyekî qehweyî dikirim. 0
Jag köper en vit väska. E- çan---ekî spî-diki-i-. E_ ç________ s__ d_______ E- ç-n-e-e-î s-î d-k-r-m- ------------------------- Ez çanteyekî spî dikirim. 0
Jag behöver en ny bil. Ji m-n-r- ti-im--lek- n- -êwî----. J_ m__ r_ t__________ n_ p_____ e_ J- m-n r- t-r-m-ê-e-e n- p-w-s- e- ---------------------------------- Ji min re tirimpêleke nû pêwîst e. 0
Jag behöver en snabb bil. Ji -in------r--p-lek- -i--z---wîs- e. J_ m__ r_ t__________ b____ p_____ e_ J- m-n r- t-r-m-ê-e-e b-l-z p-w-s- e- ------------------------------------- Ji min re tirimpêleke bilez pêwîst e. 0
Jag behöver en bekväm bil. Ji --- -- tir------ke-ri-e- ---îst e. J_ m__ r_ t__________ r____ p_____ e_ J- m-n r- t-r-m-ê-e-e r-h-t p-w-s- e- ------------------------------------- Ji min re tirimpêleke rihet pêwîst e. 0
Där uppe bor en gammal dam. Li -o- ----k- pîr---d-n-. L_ j__ j_____ p__ r______ L- j-r j-n-k- p-r r-d-n-. ------------------------- Li jor jineke pîr rûdinê. 0
Där uppe bor en tjock dam. Li---r---nek--q-l-- -ûdin-. L_ j__ j_____ q____ r______ L- j-r j-n-k- q-l-w r-d-n-. --------------------------- Li jor jineke qelew rûdinê. 0
Där nere bor en nyfiken dam. L- --r-jineke ---a------û-inê. L_ j__ j_____ m_______ r______ L- j-r j-n-k- m-r-k-a- r-d-n-. ------------------------------ Li jêr jineke merakdar rûdinê. 0
Våra gäster var trevliga människor. Mê--n-n--e---rovê--d-l---m--ûn. M______ m_ m______ d______ b___ M-v-n-n m- m-r-v-n d-l-e-m b-n- ------------------------------- Mêvanên me mirovên dilgerm bûn. 0
Våra gäster var artiga människor. M--a-ên-me mi---ê- -i-h-rm-t-b-n. M______ m_ m______ b_ h_____ b___ M-v-n-n m- m-r-v-n b- h-r-e- b-n- --------------------------------- Mêvanên me mirovên bi hurmet bûn. 0
Våra gäster var intressanta människor. M-v-nê- -- mir---n-m-raqdar bûn. M______ m_ m______ m_______ b___ M-v-n-n m- m-r-v-n m-r-q-a- b-n- -------------------------------- Mêvanên me mirovên meraqdar bûn. 0
Jag har snälla barn. Za----n---- ---wî-şî------ne. Z______ m__ e x________ h____ Z-r-k-n m-n e x-î-ş-r-n h-n-. ----------------------------- Zarokên min e xwînşîrîn hene. 0
Men våra grannar har elaka barn. L--zarok-n cî---a- b--- i-. L_ z______ c______ b___ i__ L- z-r-k-n c-n-r-n b-a- i-. --------------------------- Lê zarokên cînaran bêar in. 0
Är era barn väluppfostrade? Z-rok-n we tebit--n-? Z______ w_ t_____ n__ Z-r-k-n w- t-b-t- n-? --------------------- Zarokên we tebitî ne? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

MP3 kurdiska (kurmanji) (1-100)
Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…