Ordlista

sv Adjektiv 2   »   sk Prídavné mená 2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79 [sedemdesiatdeväť]

Prídavné mená 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska slovakiska Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. M---na--ebe-mo--é š--y. Mám na sebe modré šaty. M-m n- s-b- m-d-é š-t-. ----------------------- Mám na sebe modré šaty. 0
Jag har en röd klänning på mig. Mám -a--e---č-rv-né ----. Mám na sebe červené šaty. M-m n- s-b- č-r-e-é š-t-. ------------------------- Mám na sebe červené šaty. 0
Jag har en grön klänning på mig. M-m-na-s--e -e-ené --ty. Mám na sebe zelené šaty. M-m n- s-b- z-l-n- š-t-. ------------------------ Mám na sebe zelené šaty. 0
Jag köper en svart väska. K------ier-u---š-u. Kúpim čiernu tašku. K-p-m č-e-n- t-š-u- ------------------- Kúpim čiernu tašku. 0
Jag köper en brun väska. Kúpi---n-dú----ku. Kúpim hnedú tašku. K-p-m h-e-ú t-š-u- ------------------ Kúpim hnedú tašku. 0
Jag köper en vit väska. K-pim-bielu-ta-ku. Kúpim bielu tašku. K-p-m b-e-u t-š-u- ------------------ Kúpim bielu tašku. 0
Jag behöver en ny bil. Pot-e-uj-- -o---au-o. Potrebujem nové auto. P-t-e-u-e- n-v- a-t-. --------------------- Potrebujem nové auto. 0
Jag behöver en snabb bil. P---ebuj-m -----e----o. Potrebujem rýchle auto. P-t-e-u-e- r-c-l- a-t-. ----------------------- Potrebujem rýchle auto. 0
Jag behöver en bekväm bil. P----buj-m ---odln- -u--. Potrebujem pohodlné auto. P-t-e-u-e- p-h-d-n- a-t-. ------------------------- Potrebujem pohodlné auto. 0
Där uppe bor en gammal dam. Tam ---- --va--tar- --n-. Tam hore býva stará žena. T-m h-r- b-v- s-a-á ž-n-. ------------------------- Tam hore býva stará žena. 0
Där uppe bor en tjock dam. Ta--h-re -----t-s-- -ena. Tam hore býva tlstá žena. T-m h-r- b-v- t-s-á ž-n-. ------------------------- Tam hore býva tlstá žena. 0
Där nere bor en nyfiken dam. T-m --l- -ý----veda-á---na. Tam dole býva zvedavá žena. T-m d-l- b-v- z-e-a-á ž-n-. --------------------------- Tam dole býva zvedavá žena. 0
Våra gäster var trevliga människor. Na----o--ia-bo-----lí---d--. Naši hostia boli milí ľudia. N-š- h-s-i- b-l- m-l- ľ-d-a- ---------------------------- Naši hostia boli milí ľudia. 0
Våra gäster var artiga människor. N----host-a----i-zd-o-i-í--udia. Naši hostia boli zdvorilí ľudia. N-š- h-s-i- b-l- z-v-r-l- ľ-d-a- -------------------------------- Naši hostia boli zdvorilí ľudia. 0
Våra gäster var intressanta människor. N--i ho--i--bo----a-jím--í-ľu--a. Naši hostia boli zaujímaví ľudia. N-š- h-s-i- b-l- z-u-í-a-í ľ-d-a- --------------------------------- Naši hostia boli zaujímaví ľudia. 0
Jag har snälla barn. M----il- d---. Mám milé deti. M-m m-l- d-t-. -------------- Mám milé deti. 0
Men våra grannar har elaka barn. Al- -u--dia-maj--dr-- d-ti. Ale susedia majú drzé deti. A-e s-s-d-a m-j- d-z- d-t-. --------------------------- Ale susedia majú drzé deti. 0
Är era barn väluppfostrade? Sú -aš--deti --slu---? Sú vaše deti poslušné? S- v-š- d-t- p-s-u-n-? ---------------------- Sú vaše deti poslušné? 0

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…