Ordlista

sv Adjektiv 2   »   zh 形容词2

79 [sjuttionio]

Adjektiv 2

Adjektiv 2

79[七十九]

79 [qīshíjiǔ]

形容词2

xíngróngcí 2

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Jag har en blå klänning på mig. 我----一件-蓝色的 衣服-。 我 穿_ 一_ 蓝__ 衣_ 。 我 穿- 一- 蓝-的 衣- 。 ---------------- 我 穿着 一件 蓝色的 衣服 。 0
wǒ --------- y- -i-n l----- ------ú. w_ c________ y_ j___ l__ s_ d_ y____ w- c-u-n-h-ó y- j-à- l-n s- d- y-f-. ------------------------------------ wǒ chuānzhuó yī jiàn lán sè de yīfú.
Jag har en röd klänning på mig. 我-穿--一件---- 衣- 。 我 穿_ 一_ 红__ 衣_ 。 我 穿- 一- 红-的 衣- 。 ---------------- 我 穿着 一件 红色的 衣服 。 0
W- c-uān--u--y--j--n--ón-sè--e --fú. W_ c________ y_ j___ h_____ d_ y____ W- c-u-n-h-ó y- j-à- h-n-s- d- y-f-. ------------------------------------ Wǒ chuānzhuó yī jiàn hóngsè de yīfú.
Jag har en grön klänning på mig. 我 穿着--件 ----衣服-。 我 穿_ 一_ 绿__ 衣_ 。 我 穿- 一- 绿-的 衣- 。 ---------------- 我 穿着 一件 绿色的 衣服 。 0
W----u----u---ī -----lǜsè-----ī--. W_ c________ y_ j___ l___ d_ y____ W- c-u-n-h-ó y- j-à- l-s- d- y-f-. ---------------------------------- Wǒ chuānzhuó yī jiàn lǜsè de yīfú.
Jag köper en svart väska. 我 买 ----色的 -提包-。 我 买 一_ 黑__ 手__ 。 我 买 一- 黑-的 手-包 。 ---------------- 我 买 一个 黑色的 手提包 。 0
W- --i y-gè h--s--de shǒ-tí --o. W_ m__ y___ h____ d_ s_____ b___ W- m-i y-g- h-i-è d- s-ǒ-t- b-o- -------------------------------- Wǒ mǎi yīgè hēisè de shǒutí bāo.
Jag köper en brun väska. 我-买 ---棕-的--提包 。 我 买 一_ 棕__ 手__ 。 我 买 一- 棕-的 手-包 。 ---------------- 我 买 一个 棕色的 手提包 。 0
W- m------è z--gs---- shǒ----b--. W_ m__ y___ z_____ d_ s_____ b___ W- m-i y-g- z-n-s- d- s-ǒ-t- b-o- --------------------------------- Wǒ mǎi yīgè zōngsè de shǒutí bāo.
Jag köper en vit väska. 我 - ----色的 手提- 。 我 买 一_ 白__ 手__ 。 我 买 一- 白-的 手-包 。 ---------------- 我 买 一个 白色的 手提包 。 0
Wǒ --i----è--á-sè--- -h-utí --o. W_ m__ y___ b____ d_ s_____ b___ W- m-i y-g- b-i-è d- s-ǒ-t- b-o- -------------------------------- Wǒ mǎi yīgè báisè de shǒutí bāo.
Jag behöver en ny bil. 我--- 一---汽--。 我 需_ 一_ 新__ 。 我 需- 一- 新-车 。 ------------- 我 需要 一辆 新汽车 。 0
W- -ūyà---- --àng-xī- qì-hē. W_ x____ y_ l____ x__ q_____ W- x-y-o y- l-à-g x-n q-c-ē- ---------------------------- Wǒ xūyào yī liàng xīn qìchē.
Jag behöver en snabb bil. 我 -------得-的-汽车 我 需_ 一_ 跑___ 汽_ 我 需- 一- 跑-快- 汽- --------------- 我 需要 一辆 跑得快的 汽车 0
Wǒ--ūyà- yī---àng---o-----u-i-d- --c-ē. W_ x____ y_ l____ p__ d_ k___ d_ q_____ W- x-y-o y- l-à-g p-o d- k-à- d- q-c-ē- --------------------------------------- Wǒ xūyào yī liàng pǎo dé kuài de qìchē.
Jag behöver en bekväm bil. 我 需- 一辆-舒适的--车-。 我 需_ 一_ 舒__ 汽_ 。 我 需- 一- 舒-的 汽- 。 ---------------- 我 需要 一辆 舒适的 汽车 。 0
W--x--ào-y--l-àng-s--sh---e-qì-h-. W_ x____ y_ l____ s_____ d_ q_____ W- x-y-o y- l-à-g s-ū-h- d- q-c-ē- ---------------------------------- Wǒ xūyào yī liàng shūshì de qìchē.
Där uppe bor en gammal dam. 那 -面 住着------士 。 那 上_ 住_ 一_ 老__ 。 那 上- 住- 一- 老-士 。 ---------------- 那 上面 住着 一位 老女士 。 0
Nà-s-à--miàn z-ùz-- -ī wè----o -ǚ-hì. N_ s________ z_____ y_ w__ l__ n_____ N- s-à-g-i-n z-ù-h- y- w-i l-o n-s-ì- ------------------------------------- Nà shàngmiàn zhùzhe yī wèi lǎo nǚshì.
Där uppe bor en tjock dam. 那 -面 -- 一- -女- 。 那 上_ 住_ 一_ 胖__ 。 那 上- 住- 一- 胖-士 。 ---------------- 那 上面 住着 一位 胖女士 。 0
N- s---gmi-n -hùzhe-y- wè- -àng--ǚs--. N_ s________ z_____ y_ w__ p___ n_____ N- s-à-g-i-n z-ù-h- y- w-i p-n- n-s-ì- -------------------------------------- Nà shàngmiàn zhùzhe yī wèi pàng nǚshì.
Där nere bor en nyfiken dam. 那-下- ----位 很--的-女--。 那 下_ 住_ 一_ 很___ 女_ 。 那 下- 住- 一- 很-奇- 女- 。 -------------------- 那 下面 住着 一位 很好奇的 女士 。 0
N--xi--iàn zh-z-- yī -è- hě- ---q- de--ǚ-h-. N_ x______ z_____ y_ w__ h__ h____ d_ n_____ N- x-à-i-n z-ù-h- y- w-i h-n h-o-í d- n-s-ì- -------------------------------------------- Nà xiàmiàn zhùzhe yī wèi hěn hàoqí de nǚshì.
Våra gäster var trevliga människor. 我们- ---是-友好----。 我__ 客_ 是 友__ 人 。 我-的 客- 是 友-的 人 。 ---------------- 我们的 客人 是 友好的 人 。 0
W-me- -e k--én-s----ǒ-h-- de -é-. W____ d_ k____ s__ y_____ d_ r___ W-m-n d- k-r-n s-ì y-u-ǎ- d- r-n- --------------------------------- Wǒmen de kèrén shì yǒuhǎo de rén.
Våra gäster var artiga människor. 我们- -人 是 -礼-- 人 。 我__ 客_ 是 有___ 人 。 我-的 客- 是 有-貌- 人 。 ----------------- 我们的 客人 是 有礼貌的 人 。 0
W---n de k---n--h---ǒu lǐ--o--e--é-. W____ d_ k____ s__ y__ l____ d_ r___ W-m-n d- k-r-n s-ì y-u l-m-o d- r-n- ------------------------------------ Wǒmen de kèrén shì yǒu lǐmào de rén.
Våra gäster var intressanta människor. 我-的 客- - 很--- 人 。 我__ 客_ 是 很___ 人 。 我-的 客- 是 很-趣- 人 。 ----------------- 我们的 客人 是 很有趣的 人 。 0
W--en ----èr-n---ì-hě- y-u-ù----ré-. W____ d_ k____ s__ h__ y____ d_ r___ W-m-n d- k-r-n s-ì h-n y-u-ù d- r-n- ------------------------------------ Wǒmen de kèrén shì hěn yǒuqù de rén.
Jag har snälla barn. 我---爱的 ---。 我 有___ 孩_ 。 我 有-爱- 孩- 。 ----------- 我 有可爱的 孩子 。 0
Wǒ --- k---i--e -ái-i. W_ y__ k____ d_ h_____ W- y-u k-'-i d- h-i-i- ---------------------- Wǒ yǒu kě'ài de háizi.
Men våra grannar har elaka barn. 但是 ----------子 。 但_ 邻_ 有 调__ 孩_ 。 但- 邻- 有 调-的 孩- 。 ---------------- 但是 邻居 有 调皮的 孩子 。 0
D-nshì-l-n---yǒu -----í--e-h-iz-. D_____ l____ y__ t_____ d_ h_____ D-n-h- l-n-ū y-u t-á-p- d- h-i-i- --------------------------------- Dànshì línjū yǒu tiáopí de háizi.
Är era barn väluppfostrade? 您--孩- 乖 --? 您_ 孩_ 乖 吗 ? 您- 孩- 乖 吗 ? ----------- 您的 孩子 乖 吗 ? 0
Nín-d--h-i-i-guā---a? N__ d_ h____ g___ m__ N-n d- h-i-i g-ā- m-? --------------------- Nín de háizi guāi ma?

Ett språk, många varianter

Även om vi bara talar ett språk, talar vi många språk. Inget språk har ett fristående system. Alla språk uppvisar många olika dimensioner. Språket är ett levande system. De som talar orienterar sig alltid mot sina samtalspartners. Därför varierar människor det språk de talar. Dessa variationer förekommer i olika former. Till exempel har alla språk en historia. Den har förändrats och fortsätter att förändras. Detta känns igen i det faktum att gamla människor talar annorlunda än ungdomar. Det finns också olika dialekter i de flesta språk. Men många som talar dialekt anpassar sig till sin omgivning. I vissa situationer talar de sitt standardspråk. Olika socialgrupper har olika språk. Ungdomsspråk eller jaktjargong är exempel på detta. De flesta människor talar annorlunda på jobbet än hemma. Många använder också en professionell jargong på jobbet. Det finns också skillnader i tal och skrift. Det talade språket är vanligtvis mycket enklare än det skrivna. Skillnaden kan vara ganska stor. Detta är fallet när skriftspråket inte förändras under en längre tid. De som talar språket måste då lära sig språket i skriftlig form först. Kvinnors och mäns språk är ofta olika också. Denna skillnad är inte så stor i västerländska samhällen. Men det finns länder, där kvinnor talar mycket annorlunda än män. I vissa kulturer har artighet sin egen språkliga form. Att tala är därför inte alls så lätt! Vi måste vara uppmärksamma på många olika saker på samma gång…