Ordlista

sv Adjektiv 3   »   hy ածականներ 3

80 [åttio]

Adjektiv 3

Adjektiv 3

80 [ութանասուն]

80 [ut’anasun]

ածականներ 3

[atsakanner 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Hon har en hund. Ն- --ւ---ւ-ի: Ն_ շ___ ո____ Ն- շ-ւ- ո-ն-: ------------- Նա շուն ունի: 0
Na--hun--ni N_ s___ u__ N- s-u- u-i ----------- Na shun uni
Hunden är stor. Շ-ւնը -եծ է: Շ____ մ__ է_ Շ-ւ-ը մ-ծ է- ------------ Շունը մեծ է: 0
S------e-s e S____ m___ e S-u-y m-t- e ------------ Shuny mets e
Hon har en stor hund. Նա-մ-ծ--ուն-ո--ի: Ն_ մ__ շ___ ո____ Ն- մ-ծ շ-ւ- ո-ն-: ----------------- Նա մեծ շուն ունի: 0
N- m-------n-u-i N_ m___ s___ u__ N- m-t- s-u- u-i ---------------- Na mets shun uni
Hon har ett hus. Ն- -ո-- ---ի: Ն_ տ___ ո____ Ն- տ-ւ- ո-ն-: ------------- Նա տուն ունի: 0
N- t---u-i N_ t__ u__ N- t-n u-i ---------- Na tun uni
Huset är litet. Տ-ւ-ը -ո-ր է: Տ____ փ___ է_ Տ-ւ-ը փ-ք- է- ------------- Տունը փոքր է: 0
T-n- p’--k’r e T___ p______ e T-n- p-v-k-r e -------------- Tuny p’vok’r e
Hon har ett litet hus. Նա---քր -ո-ն-ո-նի: Ն_ փ___ տ___ ո____ Ն- փ-ք- տ-ւ- ո-ն-: ------------------ Նա փոքր տուն ունի: 0
N- p------ -u- -ni N_ p______ t__ u__ N- p-v-k-r t-n u-i ------------------ Na p’vok’r tun uni
Han bor på ett hotell. Ն----ու--նո-ու--է-ա-ր-ւմ: Ն_ հ___________ է ա______ Ն- հ-ո-ր-ն-ց-ւ- է ա-ր-ւ-: ------------------------- Նա հյուրանոցում է ապրում: 0
N- -yu-a----’um-e aprum N_ h___________ e a____ N- h-u-a-o-s-u- e a-r-m ----------------------- Na hyuranots’um e aprum
Hotellet är billigt. Հյուր---ց- -ժ-- -: Հ_________ է___ է_ Հ-ո-ր-ն-ց- է-ա- է- ------------------ Հյուրանոցը էժան է: 0
Hyur---ts-y ---a--e H__________ e____ e H-u-a-o-s-y e-h-n e ------------------- Hyuranots’y ezhan e
Han bor på ett billigt hotell. Նա ապ-ո-մ-- --ան-հ-ո-րա--ց-ւմ: Ն_ ա_____ է է___ հ____________ Ն- ա-ր-ւ- է է-ա- հ-ո-ր-ն-ց-ւ-: ------------------------------ Նա ապրում է էժան հյուրանոցում: 0
Na ----m - e--an -yu-a--ts--m N_ a____ e e____ h___________ N- a-r-m e e-h-n h-u-a-o-s-u- ----------------------------- Na aprum e ezhan hyuranots’um
Han har en bil. Ն- ---ե-ա -ւն-: Ն_ մ_____ ո____ Ն- մ-ք-ն- ո-ն-: --------------- Նա մեքենա ունի: 0
Na-m-k’--n- -ni N_ m_______ u__ N- m-k-y-n- u-i --------------- Na mek’yena uni
Bilen är dyr. Մ---ն-ն -ա-- -: Մ______ թ___ է_ Մ-ք-ն-ն թ-ն- է- --------------- Մեքենան թանկ է: 0
Me------n-t’an--e M________ t____ e M-k-y-n-n t-a-k e ----------------- Mek’yenan t’ank e
Han har en dyr bil. Նա---ն- մ--ե-ա--ւ-ի: Ն_ թ___ մ_____ ո____ Ն- թ-ն- մ-ք-ն- ո-ն-: -------------------- Նա թանկ մեքենա ունի: 0
N---’an--m-k’ye-a---i N_ t____ m_______ u__ N- t-a-k m-k-y-n- u-i --------------------- Na t’ank mek’yena uni
Han läser en roman. Ն- --պ է --րդո--: Ն_ վ__ է կ_______ Ն- վ-պ է կ-ր-ո-մ- ----------------- Նա վեպ է կարդում: 0
Na v--------d-m N_ v__ e k_____ N- v-p e k-r-u- --------------- Na vep e kardum
Romanen är långtråkig. Վ--ը-ձա--րալ---: Վ___ ձ_______ է_ Վ-պ- ձ-ն-ր-լ- է- ---------------- Վեպը ձանձրալի է: 0
V-py------z--li e V___ d_________ e V-p- d-a-d-r-l- e ----------------- Vepy dzandzrali e
Han läser en långtråkig roman. Նա մի---նձր--ի -եպ է-կա-----: Ն_ մ_ ձ_______ վ__ է կ_______ Ն- մ- ձ-ն-ր-լ- վ-պ է կ-ր-ո-մ- ----------------------------- Նա մի ձանձրալի վեպ է կարդում: 0
N---i-----d--al--ve- e k----m N_ m_ d_________ v__ e k_____ N- m- d-a-d-r-l- v-p e k-r-u- ----------------------------- Na mi dzandzrali vep e kardum
Hon ser en film. Ն- -ի-- է -այո--: Ն_ ֆ___ է ն______ Ն- ֆ-լ- է ն-յ-ւ-: ----------------- Նա ֆիլմ է նայում: 0
N- --lm e -ay-m N_ f___ e n____ N- f-l- e n-y-m --------------- Na film e nayum
Filmen är spännande. Ֆիլ-ը հետաքր-իր -: Ֆ____ հ________ է_ Ֆ-լ-ը հ-տ-ք-ք-ր է- ------------------ Ֆիլմը հետաքրքիր է: 0
F-lm- heta-’--’i- e F____ h__________ e F-l-y h-t-k-r-’-r e ------------------- Filmy hetak’rk’ir e
Hon ser en spännande film. Ն---ի---տա-րքիր ֆիլմ --ն-յու-: Ն_ մ_ հ________ ֆ___ է ն______ Ն- մ- հ-տ-ք-ք-ր ֆ-լ- է ն-յ-ւ-: ------------------------------ Նա մի հետաքրքիր ֆիլմ է նայում: 0
Na -- -e-ak’---ir--i-m --na-um N_ m_ h__________ f___ e n____ N- m- h-t-k-r-’-r f-l- e n-y-m ------------------------------ Na mi hetak’rk’ir film e nayum

Akademikers språk

Akademikers språk är ett språk i sig. Det används för speciella diskussioner. Det används också i akademiska publikationer. Tidigare fanns det enhetliga akademiska språk. I den europeiska regionen dominerade länge latinet. Idag är, å andra sidan, engelska det mest dominerande språket. Akademiska språk är en typ av vardagsspråk. De innehåller många specifika termer. Deras viktigaste funktioner är standardisering och formalisering. Vissa säger att akademiker talar obegripligt med flit. När någonting är komplicerat, verkar det smartare. Men den akademiska världen orienterar sig ofta mot sanningen. Därför bör den använda ett neutralt språk. Där finns ingen plats för retoriska element eller målande tal. Men det finns många exempel på överdrivet komplicerat språk. Och det verkar som om komplicerat språk fascinerar människan! Studier visar att vi litar mer på svårare språk. Försökspersoner fick svara på några frågor. Detta innebar att de fick välja mellan flera svar. Vissa svar formulerades enkelt och andra på ett mycket komplicerat sätt. De flesta försökspersonerna valde det mer komplexa svaret. Men det var inte meningsfullt på något sätt! Försökspersonerna förleddes av språket. Även om innehållet var absurt, var de imponerade av formen. Men att skriva på ett komplicerat sätt är inte alltid en konst. Man kan lära sig att förpacka enkelt innehåll i ett komplext språk. Att uttrycka svåra saker är å andra sidan inte så enkelt. Så ibland är det enkla verkligen komplext…