Ն----քր----ն-----:
Նա փոքր տուն ունի:
Ն- փ-ք- տ-ւ- ո-ն-:
------------------
Նա փոքր տուն ունի: 0 Na -’-ok-r--u- --iNa p’vok’r tun uniN- p-v-k-r t-n u-i------------------Na p’vok’r tun uni
Նա--------ոց--մ --ա-րո-մ:
Նա հյուրանոցում է ապրում:
Ն- հ-ո-ր-ն-ց-ւ- է ա-ր-ւ-:
-------------------------
Նա հյուրանոցում է ապրում: 0 Na ---ra-ot---- e-a-rumNa hyuranots’um e aprumN- h-u-a-o-s-u- e a-r-m-----------------------Na hyuranots’um e aprum
Ն- --րու--է է----հյուրա-ո-ու-:
Նա ապրում է էժան հյուրանոցում:
Ն- ա-ր-ւ- է է-ա- հ-ո-ր-ն-ց-ւ-:
------------------------------
Նա ապրում է էժան հյուրանոցում: 0 Na -pru- e-ezha---y---no----mNa aprum e ezhan hyuranots’umN- a-r-m e e-h-n h-u-a-o-s-u------------------------------Na aprum e ezhan hyuranots’um
Նա մեքենա-ուն-:
Նա մեքենա ունի:
Ն- մ-ք-ն- ո-ն-:
---------------
Նա մեքենա ունի: 0 Na---k’-en---niNa mek’yena uniN- m-k-y-n- u-i---------------Na mek’yena uni
Նա վեպ-- կ-----մ:
Նա վեպ է կարդում:
Ն- վ-պ է կ-ր-ո-մ-
-----------------
Նա վեպ է կարդում: 0 Na ve--e---rd-mNa vep e kardumN- v-p e k-r-u----------------Na vep e kardum
Վ--- --նձր-լի -:
Վեպը ձանձրալի է:
Վ-պ- ձ-ն-ր-լ- է-
----------------
Վեպը ձանձրալի է: 0 V-p- d-an---a-i eVepy dzandzrali eV-p- d-a-d-r-l- e-----------------Vepy dzandzrali e
Ն--մի -անձր-լ---եպ է---ր--ւմ:
Նա մի ձանձրալի վեպ է կարդում:
Ն- մ- ձ-ն-ր-լ- վ-պ է կ-ր-ո-մ-
-----------------------------
Նա մի ձանձրալի վեպ է կարդում: 0 Na-m- dz-nd-ra-i -----------mNa mi dzandzrali vep e kardumN- m- d-a-d-r-l- v-p e k-r-u------------------------------Na mi dzandzrali vep e kardum
Ն- --լ- - ն-յո-մ:
Նա ֆիլմ է նայում:
Ն- ֆ-լ- է ն-յ-ւ-:
-----------------
Նա ֆիլմ է նայում: 0 Na f--- e-nayumNa film e nayumN- f-l- e n-y-m---------------Na film e nayum
Նա -- հե--ք-ք-ր------է նայու-:
Նա մի հետաքրքիր ֆիլմ է նայում:
Ն- մ- հ-տ-ք-ք-ր ֆ-լ- է ն-յ-ւ-:
------------------------------
Նա մի հետաքրքիր ֆիլմ է նայում: 0 Na-m-----a-’-k-ir f-l--e -ayumNa mi hetak’rk’ir film e nayumN- m- h-t-k-r-’-r f-l- e n-y-m------------------------------Na mi hetak’rk’ir film e nayum
Akademikers språk är ett språk i sig.
Det används för speciella diskussioner.
Det används också i akademiska publikationer.
Tidigare fanns det enhetliga akademiska språk.
I den europeiska regionen dominerade länge latinet.
Idag är, å andra sidan, engelska det mest dominerande språket.
Akademiska språk är en typ av vardagsspråk.
De innehåller många specifika termer.
Deras viktigaste funktioner är standardisering och formalisering.
Vissa säger att akademiker talar obegripligt med flit.
När någonting är komplicerat, verkar det smartare.
Men den akademiska världen orienterar sig ofta mot sanningen.
Därför bör den använda ett neutralt språk.
Där finns ingen plats för retoriska element eller målande tal.
Men det finns många exempel på överdrivet komplicerat språk.
Och det verkar som om komplicerat språk fascinerar människan!
Studier visar att vi litar mer på svårare språk.
Försökspersoner fick svara på några frågor.
Detta innebar att de fick välja mellan flera svar.
Vissa svar formulerades enkelt och andra på ett mycket komplicerat sätt.
De flesta försökspersonerna valde det mer komplexa svaret.
Men det var inte meningsfullt på något sätt!
Försökspersonerna förleddes av språket.
Även om innehållet var absurt, var de imponerade av formen.
Men att skriva på ett komplicerat sätt är inte alltid en konst.
Man kan lära sig att förpacka enkelt innehåll i ett komplext språk.
Att uttrycka svåra saker är å andra sidan inte så enkelt.
Så ibland är det enkla verkligen komplext…