Ordlista

sv Adjektiv 3   »   hy Adjectives 3

80 [åttio]

Adjektiv 3

Adjektiv 3

80 [ութանասուն]

80 [ut’anasun]

Adjectives 3

[atsakanner 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
Hon har en hund. Նա ---- -ւ--: Նա շուն ունի: Ն- շ-ւ- ո-ն-: ------------- Նա շուն ունի: 0
N- -------i Na shun uni N- s-u- u-i ----------- Na shun uni
Hunden är stor. Շո--- -եծ է: Շունը մեծ է: Շ-ւ-ը մ-ծ է- ------------ Շունը մեծ է: 0
Sh-n--mets-e Shuny mets e S-u-y m-t- e ------------ Shuny mets e
Hon har en stor hund. Նա---- --ւ- ո--ի: Նա մեծ շուն ունի: Ն- մ-ծ շ-ւ- ո-ն-: ----------------- Նա մեծ շուն ունի: 0
Na-me-- sh-n u-i Na mets shun uni N- m-t- s-u- u-i ---------------- Na mets shun uni
Hon har ett hus. Ն- -ու- -ւ--: Նա տուն ունի: Ն- տ-ւ- ո-ն-: ------------- Նա տուն ունի: 0
N- t-- u-i Na tun uni N- t-n u-i ---------- Na tun uni
Huset är litet. Տո----փ--- -: Տունը փոքր է: Տ-ւ-ը փ-ք- է- ------------- Տունը փոքր է: 0
Tu----’v-----e Tuny p’vok’r e T-n- p-v-k-r e -------------- Tuny p’vok’r e
Hon har ett litet hus. Ն----քր----ն-----: Նա փոքր տուն ունի: Ն- փ-ք- տ-ւ- ո-ն-: ------------------ Նա փոքր տուն ունի: 0
Na -’-ok-r--u- --i Na p’vok’r tun uni N- p-v-k-r t-n u-i ------------------ Na p’vok’r tun uni
Han bor på ett hotell. Նա--------ոց--մ --ա-րո-մ: Նա հյուրանոցում է ապրում: Ն- հ-ո-ր-ն-ց-ւ- է ա-ր-ւ-: ------------------------- Նա հյուրանոցում է ապրում: 0
Na ---ra-ot---- e-a-rum Na hyuranots’um e aprum N- h-u-a-o-s-u- e a-r-m ----------------------- Na hyuranots’um e aprum
Hotellet är billigt. Հ-ուր-ն--ը էժա--է: Հյուրանոցը էժան է: Հ-ո-ր-ն-ց- է-ա- է- ------------------ Հյուրանոցը էժան է: 0
H-u---o---y e-han e Hyuranots’y ezhan e H-u-a-o-s-y e-h-n e ------------------- Hyuranots’y ezhan e
Han bor på ett billigt hotell. Ն- --րու--է է----հյուրա-ո-ու-: Նա ապրում է էժան հյուրանոցում: Ն- ա-ր-ւ- է է-ա- հ-ո-ր-ն-ց-ւ-: ------------------------------ Նա ապրում է էժան հյուրանոցում: 0
Na -pru- e-ezha---y---no----m Na aprum e ezhan hyuranots’um N- a-r-m e e-h-n h-u-a-o-s-u- ----------------------------- Na aprum e ezhan hyuranots’um
Han har en bil. Նա մեքենա-ուն-: Նա մեքենա ունի: Ն- մ-ք-ն- ո-ն-: --------------- Նա մեքենա ունի: 0
Na---k’-en---ni Na mek’yena uni N- m-k-y-n- u-i --------------- Na mek’yena uni
Bilen är dyr. Մեք---ն թա-- է: Մեքենան թանկ է: Մ-ք-ն-ն թ-ն- է- --------------- Մեքենան թանկ է: 0
M-k’----- t’a-k e Mek’yenan t’ank e M-k-y-n-n t-a-k e ----------------- Mek’yenan t’ank e
Han har en dyr bil. Նա թ-ն- --ք-նա--ւն-: Նա թանկ մեքենա ունի: Ն- թ-ն- մ-ք-ն- ո-ն-: -------------------- Նա թանկ մեքենա ունի: 0
Na t-ank----’-ena -ni Na t’ank mek’yena uni N- t-a-k m-k-y-n- u-i --------------------- Na t’ank mek’yena uni
Han läser en roman. Նա վեպ-- կ-----մ: Նա վեպ է կարդում: Ն- վ-պ է կ-ր-ո-մ- ----------------- Նա վեպ է կարդում: 0
Na ve--e---rd-m Na vep e kardum N- v-p e k-r-u- --------------- Na vep e kardum
Romanen är långtråkig. Վ--- --նձր-լի -: Վեպը ձանձրալի է: Վ-պ- ձ-ն-ր-լ- է- ---------------- Վեպը ձանձրալի է: 0
V-p- d-an---a-i e Vepy dzandzrali e V-p- d-a-d-r-l- e ----------------- Vepy dzandzrali e
Han läser en långtråkig roman. Ն--մի -անձր-լ---եպ է---ր--ւմ: Նա մի ձանձրալի վեպ է կարդում: Ն- մ- ձ-ն-ր-լ- վ-պ է կ-ր-ո-մ- ----------------------------- Նա մի ձանձրալի վեպ է կարդում: 0
Na-m- dz-nd-ra-i -----------m Na mi dzandzrali vep e kardum N- m- d-a-d-r-l- v-p e k-r-u- ----------------------------- Na mi dzandzrali vep e kardum
Hon ser en film. Ն- --լ- - ն-յո-մ: Նա ֆիլմ է նայում: Ն- ֆ-լ- է ն-յ-ւ-: ----------------- Նա ֆիլմ է նայում: 0
Na f--- e-nayum Na film e nayum N- f-l- e n-y-m --------------- Na film e nayum
Filmen är spännande. Ֆի-----ե-աք-քիր է: Ֆիլմը հետաքրքիր է: Ֆ-լ-ը հ-տ-ք-ք-ր է- ------------------ Ֆիլմը հետաքրքիր է: 0
Film- h-ta------- e Filmy hetak’rk’ir e F-l-y h-t-k-r-’-r e ------------------- Filmy hetak’rk’ir e
Hon ser en spännande film. Նա -- հե--ք-ք-ր------է նայու-: Նա մի հետաքրքիր ֆիլմ է նայում: Ն- մ- հ-տ-ք-ք-ր ֆ-լ- է ն-յ-ւ-: ------------------------------ Նա մի հետաքրքիր ֆիլմ է նայում: 0
Na-m-----a-’-k-ir f-l--e -ayum Na mi hetak’rk’ir film e nayum N- m- h-t-k-r-’-r f-l- e n-y-m ------------------------------ Na mi hetak’rk’ir film e nayum

Akademikers språk

Akademikers språk är ett språk i sig. Det används för speciella diskussioner. Det används också i akademiska publikationer. Tidigare fanns det enhetliga akademiska språk. I den europeiska regionen dominerade länge latinet. Idag är, å andra sidan, engelska det mest dominerande språket. Akademiska språk är en typ av vardagsspråk. De innehåller många specifika termer. Deras viktigaste funktioner är standardisering och formalisering. Vissa säger att akademiker talar obegripligt med flit. När någonting är komplicerat, verkar det smartare. Men den akademiska världen orienterar sig ofta mot sanningen. Därför bör den använda ett neutralt språk. Där finns ingen plats för retoriska element eller målande tal. Men det finns många exempel på överdrivet komplicerat språk. Och det verkar som om komplicerat språk fascinerar människan! Studier visar att vi litar mer på svårare språk. Försökspersoner fick svara på några frågor. Detta innebar att de fick välja mellan flera svar. Vissa svar formulerades enkelt och andra på ett mycket komplicerat sätt. De flesta försökspersonerna valde det mer komplexa svaret. Men det var inte meningsfullt på något sätt! Försökspersonerna förleddes av språket. Även om innehållet var absurt, var de imponerade av formen. Men att skriva på ett komplicerat sätt är inte alltid en konst. Man kan lära sig att förpacka enkelt innehåll i ett komplext språk. Att uttrycka svåra saker är å andra sidan inte så enkelt. Så ibland är det enkla verkligen komplext…