Ordlista

sv Förfluten tid 1   »   hy Past tense 1

81 [åttoiett]

Förfluten tid 1

Förfluten tid 1

81 [ութանասունմեկ]

81 [ut’anasunmek]

Past tense 1

[ants’yal 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska armeniska Spela Mer
skriva գր-լ գրել գ-ե- ---- գրել 0
gr-l grel g-e- ---- grel
Han skrev ett brev. Նա նա-ակ-գրե-: Նա նամակ գրեց: Ն- ն-մ-կ գ-ե-: -------------- Նա նամակ գրեց: 0
Na n---k --et-’ Na namak grets’ N- n-m-k g-e-s- --------------- Na namak grets’
Och hon skrev ett kort. Եվ-նա բ-------եց: Եվ նա բացիկ գրեց: Ե- ն- բ-ց-կ գ-ե-: ----------------- Եվ նա բացիկ գրեց: 0
Yev n- b-t-’i--gr--s’ Yev na bats’ik grets’ Y-v n- b-t-’-k g-e-s- --------------------- Yev na bats’ik grets’
läsa կա-դ-լ կարդալ կ-ր-ա- ------ կարդալ 0
kardal kardal k-r-a- ------ kardal
Han läste en veckotidning. Ն--կ--դ--մ-է- ---ագի--: Նա կարդում էր ամսագիրը: Ն- կ-ր-ո-մ է- ա-ս-գ-ր-: ----------------------- Նա կարդում էր ամսագիրը: 0
N- k-r-um -r -m--giry Na kardum er amsagiry N- k-r-u- e- a-s-g-r- --------------------- Na kardum er amsagiry
Och hon läste en bok. Եվ ն- կա--ում -ր մի գ--ք: Եվ նա կարդում էր մի գիրք: Ե- ն- կ-ր-ո-մ է- մ- գ-ր-: ------------------------- Եվ նա կարդում էր մի գիրք: 0
Yev-n-----d-- e- m- g---’ Yev na kardum er mi girk’ Y-v n- k-r-u- e- m- g-r-’ ------------------------- Yev na kardum er mi girk’
ta վ-րց--լ վերցնել վ-ր-ն-լ ------- վերցնել 0
ve--s’--l verts’nel v-r-s-n-l --------- verts’nel
Han tog en cigarett. Ն--մի--իգ-րետ -ե--ր--: Նա մի սիգարետ վերցրեց: Ն- մ- ս-գ-ր-տ վ-ր-ր-ց- ---------------------- Նա մի սիգարետ վերցրեց: 0
Na -i-s-g---- ---ts’r-ts’ Na mi sigaret verts’rets’ N- m- s-g-r-t v-r-s-r-t-’ ------------------------- Na mi sigaret verts’rets’
Hon tog en bit choklad. Նա--ի -տոր-շ----ա- --ր----: Նա մի կտոր շոկոլադ վերցրեց: Ն- մ- կ-ո- շ-կ-լ-դ վ-ր-ր-ց- --------------------------- Նա մի կտոր շոկոլադ վերցրեց: 0
N--mi-k-o---h-kol----e-ts’----’ Na mi ktor shokolad verts’rets’ N- m- k-o- s-o-o-a- v-r-s-r-t-’ ------------------------------- Na mi ktor shokolad verts’rets’
Han var otrogen, men hon var trogen. Ն--ա--ավ-տա-ի--էր--ղել--իս- նա--ավ------: Նա անհավատարիմ էր եղել, իսկ նա հավատարիմ: Ն- ա-հ-վ-տ-ր-մ է- ե-ե-, ի-կ ն- հ-վ-տ-ր-մ- ----------------------------------------- Նա անհավատարիմ էր եղել, իսկ նա հավատարիմ: 0
N- anhav-tar---e- --ghe---i---------atarim Na anhavatarim er yeghel, isk na havatarim N- a-h-v-t-r-m e- y-g-e-, i-k n- h-v-t-r-m ------------------------------------------ Na anhavatarim er yeghel, isk na havatarim
Han var lat, men hon var flitig. Ն-----յ- -ր--ղե-,-ի-- ն- ---աս---է-: Նա ծույլ էր եղել, իսկ նա ջանասեր էր: Ն- ծ-ւ-լ է- ե-ե-, ի-կ ն- ջ-ն-ս-ր է-: ------------------------------------ Նա ծույլ էր եղել, իսկ նա ջանասեր էր: 0
N- -s----e--ye--e----s- -a--an-ser -r Na tsuyl er yeghel, isk na janaser er N- t-u-l e- y-g-e-, i-k n- j-n-s-r e- ------------------------------------- Na tsuyl er yeghel, isk na janaser er
Han var fattig, men hon var rik. Նա ---ա---ր--իս--նա հարո--տ: Նա աղքատ էր, իսկ նա հարուստ: Ն- ա-ք-տ է-, ի-կ ն- հ-ր-ւ-տ- ---------------------------- Նա աղքատ էր, իսկ նա հարուստ: 0
Na ---k-a- e-, isk-na -a-ust Na aghk’at er, isk na harust N- a-h-’-t e-, i-k n- h-r-s- ---------------------------- Na aghk’at er, isk na harust
Han hade inga pengar, utan skulder. Նա--ող չուներ,-այ- --րտ--ր: Նա փող չուներ, այլ պարտքեր: Ն- փ-ղ չ-ւ-ե-, ա-լ պ-ր-ք-ր- --------------------------- Նա փող չուներ, այլ պարտքեր: 0
N----v-----h---er,--y- par-k-y-r Na p’vogh ch’uner, ayl partk’yer N- p-v-g- c-’-n-r- a-l p-r-k-y-r -------------------------------- Na p’vogh ch’uner, ayl partk’yer
Han hade inte tur, utan otur. Նա-հաջող-ւ---ւ---ո-նե--------ա-որդութ-ո--: Նա հաջողություն չուներ, այլ ձախորդություն: Ն- հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ- չ-ւ-ե-, ա-լ ձ-խ-ր-ո-թ-ո-ն- ------------------------------------------ Նա հաջողություն չուներ, այլ ձախորդություն: 0
N--haj-g--t’y-n--h’-ner,-ayl --------ut-y-n Na hajoghut’yun ch’uner, ayl dzakhordut’yun N- h-j-g-u-’-u- c-’-n-r- a-l d-a-h-r-u-’-u- ------------------------------------------- Na hajoghut’yun ch’uner, ayl dzakhordut’yun
Han hade ingen framgång, utan motgång. Ն- չո-ներ-հա----ւ--ո-ն- այ--ա---ջողո-թյուն: Նա չուներ հաջողություն, այլ անհաջողություն: Ն- չ-ւ-ե- հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ-, ա-լ ա-հ-ջ-ղ-ւ-յ-ւ-: ------------------------------------------- Նա չուներ հաջողություն, այլ անհաջողություն: 0
Na -h’--er h-----ut’yun---y- an-aj-g--t--un Na ch’uner hajoghut’yun, ayl anhajoghut’yun N- c-’-n-r h-j-g-u-’-u-, a-l a-h-j-g-u-’-u- ------------------------------------------- Na ch’uner hajoghut’yun, ayl anhajoghut’yun
Han var inte nöjd, utan missnöjd. Ն--գոհ չէ----յլ դ-գ--: Նա գոհ չէր, այլ դժգոհ: Ն- գ-հ չ-ր- ա-լ դ-գ-հ- ---------------------- Նա գոհ չէր, այլ դժգոհ: 0
Na g-- --’--,--y- -z-g-h Na goh ch’er, ayl dzhgoh N- g-h c-’-r- a-l d-h-o- ------------------------ Na goh ch’er, ayl dzhgoh
Han var inte lycklig, utan olycklig. Ն- ----նիկ -է----յլ դժ-ախտ: Նա երջանիկ չէր, այլ դժբախտ: Ն- ե-ջ-ն-կ չ-ր- ա-լ դ-բ-խ-: --------------------------- Նա երջանիկ չէր, այլ դժբախտ: 0
N- yer-ani--ch-er- ayl d--b---t Na yerjanik ch’er, ayl dzhbakht N- y-r-a-i- c-’-r- a-l d-h-a-h- ------------------------------- Na yerjanik ch’er, ayl dzhbakht
Han var inte sympatisk, utan osympatisk. Ն- հ---կրելի---ր-------ակակրե--: Նա համակրելի չէր, այլ հակակրելի: Ն- հ-մ-կ-ե-ի չ-ր- ա-լ հ-կ-կ-ե-ի- -------------------------------- Նա համակրելի չէր, այլ հակակրելի: 0
Na-ha-akr--i -h’-----y--ha-a----i Na hamakreli ch’er, ayl hakakreli N- h-m-k-e-i c-’-r- a-l h-k-k-e-i --------------------------------- Na hamakreli ch’er, ayl hakakreli

Hur barn lär sig tala ordentligt

Så snart en person är född, börjar han kommunicera med andra. Bebisar gråter när de vill ha någonting. De kan redan säga några enkla ord när de är ett par månader gamla. Vid två års ålder kan de säga meningar på cirka tre ord. Du kan inte påverka när barnet ska börja tala. Men du kan påverka hur bra barnet lär sig sitt modersmål. Men du måste tänka på ett par saker. Framför allt är det viktig att barnet alltid är motiverat att lära sig. Barnen måste få veta att de lyckas med något när de talar. Bebisar tycker om ett leende som positiv feedback. Äldre barn söker en dialog med sin omgivning. De orienterar sig mot språket människorna omkring dem talar. Därför är deras föräldrars och deras lärares språkkompetens viktiga. Barn måste också lära sig att språk är värdefullt! Men de ska alltid ha roligt under processen. Högläsning för barn visar dem hur spännande språket kan vara. Föräldrar bör också göra så mycket som möjligt med sina barn. När barn upplever många saker vill de tala om dem. Barn som växker upp tvåspråkiga behöver bestämda regler. De måste få veta vilket språk som talas med vem. På det viset kan hjärnan lära sig att skilja mellan de två språken. När barn börjar skolan förändras deras språk. De lär sig ett nytt vardagligt språk. Då är det viktigt att föräldrarna uppmärksammar hur deras barn talar. Studier visar att det första språket är stämplat i hjärnan för alltid. Det vi lär oss som barn följer med oss för resten av våra liv. Den som lär sig sitt modersmål ordentligt som barn vinner på det senare. Han lär sig nya saker snabbare och bättre - inte bara främmande språk…