Ordlista

sv Bisatser med att 1   »   ha Ƙarƙashin sashe na 1

91 [nittioett]

Bisatser med att 1

Bisatser med att 1

91 [tasain da daya]

Ƙarƙashin sashe na 1

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska hausa Spela Mer
Vädret blir kanske bättre imorgon. Yana-i- z-- iy- -a-- maf- --au g---. Y______ z__ i__ z___ m___ k___ g____ Y-n-y-n z-i i-a z-m- m-f- k-a- g-b-. ------------------------------------ Yanayin zai iya zama mafi kyau gobe. 0
Hur vet ni det ? Ta--aya-kuka-s-ni? T_ y___ k___ s____ T- y-y- k-k- s-n-? ------------------ Ta yaya kuka sani? 0
Jag hoppas, att det blir bättre. In--f---n-ya--a---sa--i. I__ f____ y_ s___ s_____ I-a f-t-n y- s-m- s-u-i- ------------------------ Ina fatan ya samu sauki. 0
Han kommer alldeles säkert. T-bb-s --i --. T_____ z__ z__ T-b-a- z-i z-. -------------- Tabbas zai zo. 0
Är det säkert? w-nnan lafi-a w_____ l_____ w-n-a- l-f-y- ------------- wannan lafiya 0
Jag vet, att han kommer. Na --- y--a z--a. N_ s__ y___ z____ N- s-n y-n- z-w-. ----------------- Na san yana zuwa. 0
Han ringer säkert. Tabba- -----ira. T_____ z__ k____ T-b-a- z-i k-r-. ---------------- Tabbas zai kira. 0
Verkligen? Na--a--e? N_ g_____ N- g-s-e- --------- Na gaske? 0
Jag tror, att han ringer. In--jin----a-k--a. I__ j__ y___ k____ I-a j-n y-n- k-r-. ------------------ Ina jin yana kira. 0
Vinet är säkert gammalt. Dole-ne ru-a-----bin -a tsuf-. D___ n_ r____ i_____ y_ t_____ D-l- n- r-w-n i-a-i- y- t-u-a- ------------------------------ Dole ne ruwan inabin ya tsufa. 0
Vet ni det säkert? Ku---a- -aidai? K__ s__ d______ K-n s-n d-i-a-? --------------- Kun san daidai? 0
Jag antar, att det är gammalt. I---t-a-m---n y---s---. I__ t________ y_ t_____ I-a t-a-m-n-n y- t-u-a- ----------------------- Ina tsammanin ya tsufa. 0
Vår chef ser bra ut. Sh-g--an-u--ayi--yau. S_________ y___ k____ S-u-a-a-m- y-y- k-a-. --------------------- Shugabanmu yayi kyau. 0
Tycker ni? Ku-- t-n--i ..- -e--? K___ t_____ .__ N____ K-n- t-n-n- .-. N-m-? --------------------- Kuna tunani ... Nemo? 0
Jag tycker till och med, att han ser mycket bra ut. Ina-j-n-- -ahir--y-n--d- ------o---. I__ j__ a z_____ y___ d_ k___ s_____ I-a j-n a z-h-r- y-n- d- k-a- s-s-i- ------------------------------------ Ina jin a zahiri yana da kyau sosai. 0
Chefen har säkert en vännina. Do-e -- -h--ab---- k-s-nce y--- -a----u-wa. D___ n_ s______ y_ k______ y___ d_ b_______ D-l- n- s-u-a-a y- k-s-n-e y-n- d- b-d-r-a- ------------------------------------------- Dole ne shugaba ya kasance yana da budurwa. 0
Tror ni det verkligen? S-- -- ima-i da-ga-ke? S__ y_ i____ d_ g_____ S-n y- i-a-i d- g-s-e- ---------------------- Sun yi imani da gaske? 0
Det är mycket möjligt, att han har en väninna. Y--- -i--w- ---ka-ance--ana--a -ud-rwa. Y___ y_____ y_ k______ y___ d_ b_______ Y-n- y-w-w- y- k-s-n-e y-n- d- b-d-r-a- --------------------------------------- Yana yiwuwa ya kasance yana da budurwa. 0

Det spanska språket

Det spanska språket hör till världsspråken. Det är modersmål för mer än 380 miljoner människor. Dessutom finns det många människor som talar det som sitt andra språk. Det gör spanskan till ett av de viktigaste språken i världen. Det är också det största av alla romanska språk. Spansktalande kallar sitt språk español eller castellano . Termen castellano avslöjar det spanska språkets ursprung. Det utvecklades från det folkspråk som talades i Kastilien. De flesta spanjorer talade castellano redan på 1700-talet. Idag används termerna español och castellano omväxlande. Men de kan även ha en politisk dimension. Spanskan skingrades av erövringar och kolonisering. Spanska talas även i Västafrika och på Filippinerna. Men flesta spansktalande människorna bor i Amerika. I Central- och Sydamerika är spanska det dominerande språket. Men antalet spansktalande människor ökar också i USA. Omkring 50 miljoner människor i USA talar spanska. Det är fler än i Spanien! Spanskan i Amerika är annorlunda än den europeiska spanskan. Skillnaderna finns framför allt i ordförrådet och grammatiken. I Amerika, till exempel, används ett annat preteritum. Det finns också många skillnader i vokabulären. Vissa ord används bara i Amerika, andra bara i Spanien. Men spanskan är inte ens enhetlig i Amerika. Det finns många olika varianter av amerikansk spanska. Efter engelskan, är spanskan det mest inlärda utländska språket i världen. Och det kan läras in relativt snabbt. Vad väntar du på? - ¡Vamos!